Långtidsbudgeten var i fokus när företrädare från svenska regioner träffades i Bryssel den 27 juni för den årliga konferensen med Svereg-nätverket som arrangerades av North Sweden tillsammans med övriga svenska regionkontor och SKL. Deltagarna fick en överblick av budgetprocessen och djupdykningar i de policyområden som har störst bäring på den regionala dimensionen. De deltagande företrädarna från Norr- och Västerbotten såg även till att under forumet framföra norra Sveriges synpunkter på EU-budgeten inför förhandlingarna.  

Konferensens program speglade den förhandlingsprocess som budgeten står inför där alla EU:s lagstiftande organ ingår såväl som den svenska nationella nivån. Syftet var att ge de deltagande regionsföreträdarna en bred bild av budgetförslag och den kommande förhandlingsprocessen som nu drar igång sedan EU-kommissionen i maj och juni lagt förslagen på bordet. Konferensen var en fortsättning på de Svereg- och SKL-konferenser som genomfördes 2016 för att mobilisera de svenska regionernas mer samlade arbete för att förbereda för de nu lagda förslagen och kommande förhandlingarna om dem.

En fullspäckad skara av åhörare och deltagare under Svereg-konferensen

En budget med fokus på mer resultat med mindre resurser 

Paulina Dejmek-Hack, finansiell rådgivare i EU-kommissionsordförande Jean-Claude Junkers kabinett, inledde dagen med att ge de övergripande prioriteringarna och kontexten till budgetförslaget så som skuldkrisen, migrationspolitiken, terror och Brexit, Storbritanniens utträder ur EU. Den stora frågan om ”hålet” på tolv miljarder euro i medlemsavgift som Storbritanniens lämnar efter sig kommenterade Dejmek Hack med att kommissionen föreslår att hälften ska täckas genom besparingar och andra hälften genom ökade avgifter från medlemsländerna. Det förväntas bli en utmaning då flera medlemsländer, däribland Sverige, uppgett att de inte vill se en ökad budget. Från regionalkommissionären Corina Creţus kabinett gjorde Tomáš Nejdl en övergripande genomgång av den för regionerna viktiga sammanhållningspolitiken, EU:s regionalpolitik.

Därefter gjordes djupdykningar i några av de policyområden som har allra störst inverkan på regional utveckling av EU-kommissionens ansvariga på de olika områdena. Erik von Breska, Direktör DG REGIO och ansvarig för utformningen av förslaget till kommande Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, presenterade tankarna bakom det nya förslaget, Magda De Carli, Enhetschef DG RTD, presenterade förändringar i forskningsprogrammet Horisont Europa och Barbara Nolan, Enhetschef med ansvar för Erasmus+, beskrev programmet för ökad mobilitet bland elever, akademiker och andra professionella. Gemensamt för programmen är förslag på förenklingar för projektdeltagarna som ska göra programmen till mer effektiva och attraktiva finansieringsformer.

En återkommande poäng från talarna var att det förslag som presenterats av EU-kommissionen ska ses som just ett förslag då det ska genomgå omfattande förhandlingar innan det kan klubbas. Från Europaparlamentet, som är en av institutionerna som måste godkänna förslaget efter genomförda förhandlingar, deltog Europaparlamentarikerna Nils Torvalds (liberala Alde), Eider Gardiazabal Rubial (Socialdemokratiska S&D), Jakop Dalunde (gröna Greens/EFA) och Marian-Jean Marinescu (kristdemokratiska konservativa EPP). I en paneldebatt framgick att Europaparlamentet kommer att verka för en ökad budget i relation till EU-kommissionens förslag, i syfte att leva upp till de åtaganden och ambitioner EU ålagts. Även om Europaparlamentet kan rösta ned hela förslaget så styr det inte egentligen över de faktiska budgetnivåerna, det är länderna som avgör det i Ministerrådet, men väl alla regleringar. Sammantaget fanns en samsyn om att huvuddragen i EU-kommissionens förslag var bra, men givetvis kommer att bli en hel del förändringar för det.

Paneldebatt med Marian-Jean Marinescu, Jakop Dalunde, Eider Gardiazabal Rubial och Nils Torvalds

Regionerna göra sin stämma hörd även nationellt

Med anledning av det spelrum som fortfarande finns innan budgeten är beslutad uppmanade Nicolas Brookes, direktör vid Conference of Maritime Peripheral Regions (CPMR) i vilket både Norrbotten och Västerbotten är medlem, de svenska regionerna att vara aktiv i debatten även på nationell nivå för att slå vakt om sammanhållningspolitiken. Svenska regeringar strävar vanligtvis efter att begränsa policyområdet för att begränsa EU:s budget. I samma anda uppmuntrade Fabian Zuuleg vid tankesmedjan European Policy Centre de närvarande regionerna att bevaka sina intressen i budgetförhandlingarna då det är de regionala nivåerna som har stört möjligheter att fånga olika intressenters perspektiv i EU-politiken. Han uppmuntrade även regionerna att inte bara bevaka regionalpolitiken, som har den tydligaste regionala kopplingen, utan även de andra policyområden som kan påverka utvecklingen i de olika regionerna. Han påpekade vikten av att från regional nivå peka på varför EU behövs för att EU inte skall slitas sönder av olika kortsiktiga egenintressen.

Även Sveriges regering, som kommer att förhandla om budgeten via Ministerrådet, var representerade under Svereg-konferensen. Kristian Seth, chef för EU-budgetenheten vid Finansdepartementet, gav det svenska finansiella perspektivet på budgetförslaget och de avvägningar som ligger bakom svenska regeringens budgetrestriktiva hållning i budgetförhandlingarna. Det viktiga är att hålla ned påverkan på statsfinanserna och det finns det en bred samsyn om mellan partierna. Sofia Kamps, chef för Samordningssektionen vid Statsrådsberedningens EU-kansli, poängterade med sin erfarenhet av tidigare budgetförslag som bland annat en av de svenska förhandlarna inför denna programperiod riskerna med den ambitiösa tidsplan som är satt för att nå i mål. Målet från kommissionens sida är att vara klar till Europaparlamentsvalet i maj 2019. Det är det dock få som tror är möjligt. Elisabeth Backteman, statssekreterare på Näringsdepartementet, konstaterade i sitt avslutningsanförande för dagen att sammanhållningspolitiken är ett viktigt instrument för utveckling av Europas regioner och att svenska regeringen gläds åt att även Sveriges regioner är berättigade till stöd från sammanhållningspolitiken och särskilt att gleshetsmedlen till norra Sverige finns med i förslaget.

Robert Uitto från Jämtland Härjedalen och Anita Jernberger från Östergötland som representerade den så kallade ”8-gruppen” med företrädare från de åtta svenska programområdena för EU:s regionalfond, kunde i dialog med tidigare Europaparlamentarikern och budgetförhandlaren Göran Färm, som ledde parlamentarikerdebatten, sammanfatta dagen med att regionerna nu är beredda på att göra sin stämma hörd, i EU men inte minst också gentemot Sveriges regering och riksdag.

/Niklas Johansson och Mikael Janson