Nedan följer en kortare sammanfattning av ett flertal av Ungers prioriteringar.

Nytt europeiskt konkurrenskraftsavtal   

Det ungerska ordförandeskapet planerar att sätta fokus på att stärka Europas konkurrenskraft. De ser prioriteringar som att utveckla en teknikneutral industristrategi, främja en struktur för ökad produktivitet och stärka en öppen ekonomi med ökat internationellt samarbete. Ett annat mål som ordförandeskapet fokuserar på är en flexibel arbetsmarknad som skapar trygga jobb och möjliggör högre löner som de anser vara avgörande för Europas tillväxt och konkurrenskraft. En av de främsta målsättningarna är att anta ett nytt europeiskt konkurrenskraftsavtal, med ambitionen att stimulera ekonomisk utveckling, stödja små- och medelstora företag, samt underlätta den gröna och digitala omställningen. Det ligger i linje med den rapport om europeisk konkurrenskraft som den tidigare Europeiska Centralbankens chef Mario Draghi presenterar på uppdrag av EU-kommissionen under inledningen av ordförandeskapet och följer på den rapport Enrico Letta lagt fram om den inre marknadens konkurrenskraft under våren på uppdrag av Europeiska Ministerrådet.  

Stärka EU:s försvarspolitik  

Ungern framhäver även EU:s försvarspolitik som ett prioritetsområde under ordförandeskapet. De pågående och framväxande konflikterna både inom och utanför Europa understryker behovet av att stärka EU:s försvarsförmåga, internationella krishanteringsförmåga och kapacitet. Förutom försvarspolitiska allianser och samarbeten behöver EU öka sin förmåga att säkerställa sin egen säkerhet, enligt det ungerska ordförandeskapet. Som en del av detta kommer ordförandeskapet att lägga ökat fokus på att stärka den europeiska försvarsteknologiska och industriella basen, främja innovation inom försvarssektorn samt förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna om försvarsupphandling. Detta ska ske i linje med den strategiska kompassen som antogs i mars 2022 av Ministerrådet. Denna handlingsplan ger en analys av gemensamma mål för att stärka EU:s säkerhets- och försvarspolitik fram till 2030. Dokumentet presenterar konkreta förslag med tydliga tidsramar för att stärka EU:s förmåga att agera effektivt i kriser och skydda sin säkerhet och sina medborgare. 

Demografi, migration, utvidgning och jordbrukspolitik 

Ytterligare prioriteringar under det ungerska ordförandeskapet är den ökande demografiska utmaningen i Europa, stopp för illegal invandring, stärkt konkurrenskraft för europeiska bönder samt en balanserad utvidgning av unionen. Detta ligger i linje med Ungerns intressen kopplat till behov av ett ökat barnafödande, en stram migrationspolitik samt att i första hand få in länderna på Balkan i EU och till det minska de gröna pålagor som lagts på jordbruk och andra sektorer från EU:s sida.  

Utforma sammanhållningspolitikens framtid  

Ungern har lyft fram utformningen av framtidens sammanhållningspolitiken som ett prioriterat område med målet att under sitt ordförandeskap uppmuntra till reflektion om hur sammanhållningspolitiken, EU:s regionalpolitik, bör utvecklas för att ytterligare stärka europeisk konkurrenskraft, resiliens, den inre marknaden samt bidra till gemensamma europeiska mål. Trots regionalpolitikens betydande framgångar för hållbar utveckling, ökad konkurrenskraft och minskade klyftor i EU:s regioner och medlemsländer så visar den nionde sammanhållningsrapporten, publicerad av EU-kommissionen i mars 2024, att det kvarstår stora utvecklingsklyftor mellan EU:s medlemsstater och även inom regioner. Rapporten lyfter även det faktum att en fjärdedel av EU:s befolkning bor i regioner som inte uppnått 75 procent av unionens genomsnittliga utvecklingsnivå. För det ungerska ordförandeskapet är det viktigt att minska skillnaderna mellan Europas regioner för att bidra till en välfungerande inre marknad och därför vill Ungern genomföra ett högnivåmöte för en strategisk diskussionen om framtidens regionalpolitik och dess roll i att stärka konkurrenskraft, sysselsättning samt hantera demografiska utmaningar.  

North Sweden, tillsammans med nätverken Europaforum Norra Sverige (EFNS) och Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) arbetar för att lyfta fram norra Sveriges förutsättningar och intressen inom regionalpolitiken.  

Europaforum Norra Sverige (EFNS) är ett politiskt nätverk som representerar de fyra nordligaste regionerna i Sverige: Norrbotten, Västerbotten, Jämtland Härjedalen och Västernorrland. Nätverket fungerar som en plattform för dialog och samarbete mellan lokala politiker och EU-institutioner, och arbetar för att de nordliga regionernas perspektiv beaktas i beslutsfattandet på europeisk nivå. Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) är ett europeiskt samarbetsnätverk som representerar glesbefolkade områden i norra Europa, inklusive regioner från Sverige, Finland och Norge och syftar till att påverka EU-politiken och uppmärksamma de särskilda utmaningar som dessa regioner står inför, såsom avfolkning, långa avstånd och klimatförhållanden, samtidigt som man lyfter fram regionernas tillgångar, såsom naturresurser och innovation. Inför förslaget om EU:s kommande långtidsbudget som läggs fram sommaren 2025, och med den även förslag om regionalpolitikens framtid, är det för norra Sverige viktigt att fortsätta slå vakt om att regionalpolitiken fortsatt ska utformas genom flernivåsamverkan och samråd med lokala och regionala myndigheter, så att långsiktighet och platsbaserade tillvägagångssätt fortsatt utgör grunden i regionalpolitiken. 

Läs mer om den nionde sammanhållningsrapporten här 

Läs Northern Sparsely Populated Areas positionspapper på EU:s sammanhållningspolitik här

Läs Europaforum Norra Sveriges positionspapper om synpunkter på Sveriges utformning av EU:s sammanhållningspolitik här

Läs Europaforum Norra Sveriges deklaration om förväntningar på EU:s sammanhållningspolitik efter 2027 här

Stärka bönders förutsättningar inom jordbrukspolitiken  

Det tydliggörs även ett större fokus på böndernas roll i medlemsstaterna. Inför 2027:s nya gemensamma jordbrukspolitik (GJP), vill det ungerska presidentskapet se ett förstärkt fokus på konkurrenskraft, krissäkerhet och en fördelaktigare politik gentemot bönderna. Vidare betonar de en långsiktig garanti för livsmedelssäkerhet som en del av EU:s strategiska autonomi.   

Hantera demografiska utmaningar  

I prioriteringsprogrammet framgår det att den åldrande befolkningen, den gröna och digitala omställningen, urbaniseringen, det ökade trycket på statliga resurserna och det dynamiska arbetslivet som skapar demografiska frågor och utmaningar behöver uppmärksammas. Vidare tydliggörs det att dessa utmaningar har blivit alltmer avgörande för EU:s konkurrenskraft och hållbarhet i offentliga medel. Ungern vill under sitt ordförandeskap belysa dessa utmaningar och hänvisar till EU- kommissionens demografiska verktygslåda som en bra grund för detta.  

Läs mer om kommissionens verktygslåda här

Läs Ungerns prioriteringar här

/ Negin Izadkhah & William Ekelius   

Fotografi: Ungerska ordförandeskapet.