Nya planer för stärkt europeisk konkurrenskraft och industri

Den nytillträdda EU-kommissionen har startat mandatperioden i en rasande fart. Under de första hundra dagarna har flera strategier och handlingsplaner presenterats, vilket visar att EU-kommissionen har satt full fart för att leverera den politik som ska bidra till att uppnå EU:s ambitioner om ett starkare Europa och svara på den bredd av utmaningar unionen står inför. Två centrala initiativ är Konkurrenskraftskompassen, som syftar till att stärka ekonomisk tillväxt, och Given för en ren industri, som ska accelerera utfasningen av fossila bränslen och stärka industrins konkurrenskraft.

Dessa initiativ utgör viktiga planer som sätter tonen för kommande lagförslag om konkurrenskraft och industri och kommer troligtvis också få stor påverkan för det förslag till ny långtidsbudget som EU-kommissionen väntas lägga fram i juli 2025.

Inför lagförslagen om EU:s långtidsbudget och ökad konkurrenskraft är det viktigt att lyfta fram regionala perspektiv, särskilt när det gäller de stora gröna industriinvesteringarna i norra Sverige och de lokala samhällens förutsättningar att hantera dessa satsningar. Dessa frågor, tillsammans med synergier mellan olika finansieringsinstrument samt EU-kommissionens fortsatta klimatambitioner diskuterades med Stefaan Vergote, som arbetar på DG CLIMA som rådgivare för minskade utsläpp, forskning och innovation. Från norra Sverige deltog Max Englund, North Sweden samt representanter från Region Norrbotten i form av Johannes Sundelin, ordförande i regionala utvecklingsnämnden och John Kostet, biträdande enhetschef, samt Region Västernorrland genom Magnus Wester, ledamot i regionalfullmäktige och Frida Bergman, strateg. 

Grön omställning i norra Sverige

Med utgångspunkt i Region Norrbottens rapport om industriomställningen och dess samhällsekonomiska effekter berättade Johannes Sundelin om de storskaliga investeringar inom bland annat fossilfritt stål, gruvnäring och biobränslen som pågår i länet och hur de beräknas ge betydande samhällsinvesteringar i form av bland annat ökade exportvärden, ökad svensk BNP, arbetstillfällen och minskade koldioxidutsläpp.

John Kostet från Region Norrbotten lyfte fram EU:s klimatregelverk och gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM) som ett viktigt initiativ från EU för att skapa förutsättningar för den gröna industriomställningen som nu sker i norra Sverige genom marknadsdrivna investeringar. Samtidigt belystes hur den snabba industritillväxten skapar utmaningar för lokalsamhällen att hantera i form av infrastruktur, bostäder, kompetensförsörjning och annat. Investeringsbehoven medför höga skuldsättningar för kommuner och regioner och i det avseendet är EU:s regionalstöd avgörande för att åtgärda exempelvis brister i transportsystemet och stödja tillväxtfrämjande projekt som möjliggör för mindre lokala företag att dra nytta av industriella symbioser och nya värdekedjor som växer fram. 

Frida Bergman och Magnus Wester från Region Västernorrland berättade om planerade industriinvesteringar i Västernorrland där bland annat satsningar inom försvar, flygplansbränsle och batterinäringskedjan Dessa investeringar bidrar till EU:s mål om säkerhet, konkurrenskraft och minskad klimatpåverkan. Max Englund från North Sweden gav exempel från norra Sverige på hur aktörer på lokal och regional nivå tillsammans, med stöd från EU:s regionalpolitik, kunnat utveckla samarbeten mellan lokala och regionala aktörer, utifrån smart specialisering, för att utveckla innovationsekosystem och attrahera investerare till norra Sverige.

Stefaan Vergote, DG CLIMA, visade stort intresse för exemplen som lyftes från norra Sverige och betonade att EU-kommissionen kommer att fortsätta driva klimatpolitiken framåt men att regelverken ses över för att underlätta industrins omställning utan att försvaga dess konkurrenskraft. Även EU:s framtida budget diskuterades där osäkerheten idag är stor bland de flesta utom de tjänstepersoner på EU-kommissionen som arbetar med att förbereda ett förslag på kommande långtidsbudget. Tydligt är dock att EU-kommissionen behöver se över hur budgeten kan effektiviseras och i det ingår att undersöka hur synergier kan främjas mellan olika fonder, såsom EU:s regionalstöd och fonder såsom EU Innovation Fund som finansieras genom intäkter från EU:s utsläppshandelssystem (ETS).

Viktigt med samspel mellan policynivåer för att lyckas 

Deltagande representanter från norra Sverige var tydliga i budskapet att norra Sveriges regioner vill utgöra en konstruktiv part i diskussionerna inför kommande långtidsbudget. Samtidigt lyftes vikten av att bevara regionalt inflytande över regionalstödens utformning och genomförande för att säkerställa ändamålsenliga åtgärder som ger nytta för pengarna. Ett effektivt samarbete mellan regional, nationell och EU-nivå är en nyckelfaktor för att skapa värdefulla synergier mellan fonder och säkerställa att EU:s prioriteringar inom olika sektorer harmoniserar med de unika förutsättningarna på regional och lokal nivå.

För norra Sveriges regioner är regionalstöden avgörande för att möta strukturella utmaningar, frigöra ekonomisk potential och främja smarta och motståndskraftiga samhällen. Detta bidrar i sin tur till en starkare inre marknad och till EU:s samlade konkurrenskraft.  EU kan göra mycket, men det är på lokal och regional nivå som politiken omsätts i konkreta insatser och det är därför avgörande med EU:s regionalstöd för att säkerställa att lokala och regionala insatser bidrar till hela Europas utveckling.   

/Max Englund 

Läs mer om Region Norrbottens rapport om industriomställningen och dess samhällsekonomiska effekter här 

Läs mer om Konkurrenskraftskompassen här 

Läs mer om Clean Industrial Deal här