Grön omställning i norra Sverige lyftes i Europaparlamentet

Den 5 Mars 2025 anordnade North Sweden European Office ett frukostmöte i Europaparlamentet där parlamentariker Sofie Eriksson stod värd. Seminariet handlade om EU:s konkurrenskraft, den gröna industriella omställningen och vilken roll regioner och lokalsamhällen har, där Norrbotten och Västernorrland fanns med för att illustrera goda exempel och samtidigt visa på behovet av fortsatta stöd från EU för att fortsätta den samhällsomställning som påbörjats tills gagn för hela EU:s gröna och industriella giv, inför kommande förhandlingar i Europaparlamentet om EU:s industri- och regionalpolitik. I dialogen deltog utöver de regionala representanterna även representanter från Europaparlamentet och EU-kommissionen.
60-talet företrädare av 85 anmälda från Europaparlamentet och EU-institutioner samt regionala EU-kontor med flera intog mötesrummet i Europaparlamentet där det dukats upp frukost på onsdagsmorgonen den 5 mars 2025. Mötets värd Sofie Eriksson, Europaparlamentariker (S&D) i bland annat utskotten för regionalpolitik och industripolitik, hälsade alla välkomna och poängterade att den konkurrenskraft som EU vill stärka, kommer från och drivs av verkliga personer på lokal nivå. Sofie menade därmed att regionernas roll i detta är viktig, och beslut bör fattas nära de som påverkas av dem.

Den gröna omställningen i norra Sverige
Efter Sofies välkommande presenterade moderatorn för seminariet, Mikael Janson, direktör på North Sweden, seminariets talare och agenda med fokus på konkurrenskraft och grön omställning. Ordet lämnades sedan vidare till Johannes Sundelin, ordförande för regionala utvecklingsnämnden i Region Norrbotten, som med avstamp i regionens rapport om industriomställningen och dess samhällsekonomiska effekter i Norrbotten, belyste de betydande vinster satsningarna kan innebära för Sverige och EU, men också de utmaningar som följer och som det omkringliggande samhället behöver hantera.

Johannes inledde med att berätta om regionens unika förutsättningar där Norrbotten, som ligger i framkant inom många områden tack vare modiga beslut och strategiska investeringar, har tillgång till kritiska råmaterial och utgör 25 procent av Sveriges totala yta. Med dessa förutsättningar menade Johannes att Norrbotten har blivit ett viktigt nav för företag som bidrar till Europas gröna omställning. Samtidigt betonades vikten av en fortsatt stark sammanhållningspolitik med stöd till lokal och regional nivå för att stödja samhällets kapacitet för att hantera de storskaliga industriinvesteringarna och bygga hållbara samhällen där människor kan bo och verka.
Genom att lyfta fram de utmaningar som Norrbotten står inför när det gäller att i omgivande samhällen hantera industrisatsningar på upp till 200–260 miljarder kronor och att säkerställa en energitillgång fem gånger större än vad Sverige har idag, underströk Johannes behovet av EU:s regionalstöd för att möjliggöra genomförandet av den gröna given och minska utsläppen i Europa.
Storskaliga gröna industriinvesteringar sker inte bara i Norrbotten utan även på andra håll i norra Sverige. För att lyfta fram de industrisatsningar som är på gång i Västernorrland deltog Frida Bergman, policy advisor på Region Västernorrland. Hon lyfte fram Västernorrlands läge i norra Europa och de särskilda förutsättningar som präglar Europas nordliga glesbefolkade områden men också de möjligheter som finns i Västernorrland med bland annat grön energi och starka industriella traditioner. Flera exempel lyftes på Västernorrlands växande industri med pågående och planerade satsningar inom försvar, flygplansbränsle och batterinäringskedjan, tillsammans med dess roll som Sveriges största vindkraftsproducent. Som en region som utmanas av en minskande befolkning betonade hon vikten av planerade industrisatsningar som beräknas kunna skapa 8.000 direkta arbetstillfällen samt 10.000 arbetstillfällen under konstruktionsfasen.
Även för Västernorrland lyftes sammanhållningspolitiken fram som avgörande för att stödja det omkringliggande samhällets utveckling, och som verktyg för att utnyttja den stora potential som finns inom regionerna för att bygga samhällen där företag och organisationer ges rätt förutsättningar för att bidra till ökad konkurrenskraft, samt till EU:s klimatmål.

Perspektiv från EU-arenan
Frukostmötet fortsatte med perspektiv från EU-arenan tillsammans med Matthias Schmidt-Gerdts, enhetschef från EU-kommissionens avdelning för inre marknaden, industri, entreprenörskap och små och medelstora företag (DG Grow) och Katri Kulmuni, Europaparlamentariker (Renew).
Matthias inledde med att lyfta EU-kommissionens nyligen lanserade konkurrenskompass. Med det förändrade geopolitiska läget betonade han att frågor om frihet, säkerhet och autonomi växer i Europa och lade vikt vid att bygga ett mer konkurrenskraftigt EU. Den 26 februari 2025 lanserade även EU-kommissionen given för en ren industri för konkurrenskraft och utfasningen av fossila bränslen i EU. Matthias menade att det finns ett behov av att se över EU:s regelverk för att underlätta industriomställningen och att given för ren industri handlar om att förena målen för ökad konkurrenskraft och avkarbonisering. Att stänga kryphål och mobilisera finansiering för ren industri och minskning av avfall, betonade Matthias, är ytterligare faktorer som är viktiga för ett mer motståndskraftigt EU med ökad konkurrenskraft och en stark inre marknad. Vidare lyftes hur goda affärsförutsättningar kan skapa framgångsrika industriinvesteringar, där han framhävde vikten av att göra samhällen attraktiva för att attrahera kvalificerade arbetare.

Katri, uppvuxen i Tornio i norra Finland men med skolgång på andra sidan gränsen i Övertorneå, norra Sverige, menade att det regionala samarbetet över gränserna bör utvecklas med fokus på de liknande möjligheter och utmaningar som finns. Med en positiv framtidssyn lyfte Katri fram norra Finlands växande besöksnäring och hur servicesektorn utvecklats i takt med industrin vilket skapat ytterligare arbetstillfällen i regionerna. Vidare framhölls vikten av grundläggande service i form av skolor, sjukhus och infrastruktur i regionerna för att samhällena ska fungera och att unionens stora fokus på industri och konkurrensfrågor behöver breddas för att också innefatta lokal och regional nivås betydelse för att skapa långsiktigt hållbar konkurrenskraft.

Paneldiskussion, från hemmaplan till Bryssel
Mötet fortsatte genom en paneldiskussion tillsammans med Johannes Sundelin, Matthias Schmidt-Gerdts och Katri Kulmuni modererat av Mikael Janson där även publiken gavs möjlighet att ställa frågor till paneldeltagarna.
Johannes lyfte att EU:s klimatpolitik varit viktig för att skapa incitament för den gröna industriomställningen där norra Sverige, genom bland annat stort industriellt kunnande och god tillgång till grön el, har kunnat attrahera stora marknadsdrivna industrisatsningar. Samtidigt lyftes att EU:s regionalpolitik är viktig för att stödja de lokala samhällenas utvecklingskraft. Som ett exempel lyftes boendesituationen i Gällivare där den genomsnittliga kötiden för en bostad ligger på 17 år som en konsekvens av gruvindustrins behov av lägenheter för arbetare. Investeringsbehoven i bland annat bostäder och infrastruktur till följd av industriinvesteringarna medför höga skuldsättningar för kommuner och regioner. EU:s regionalpolitik utgör i det avseendet avgörande stöd för att åtgärda, exempelvis, brister i transportsystemet och stödja tillväxtfrämjande projekt som möjliggör för mindre lokala företag att dra nytta av industriella symbioser och nya värdekedjor som växer fram.
Paneldiskussionen fortsatte med Matthias syn på balansen mellan en grön omställning och konkurrenskraft, där han menade att klimatmålen är de samma som under föregående mandatperiod för EU-kommissionen, men att målen nu har kompletterats med ett ökat fokus på företagande och konkurrenskraft.
Katri lyfte hur Sverige och Finland under en lång period har arbetat för självständighet och säkerhet genom att säkra tillgången till egen energi och livsmedel. Hon påpekade samtidigt de specifika utmaningar som de arktiska förhållandena i norra Sverige och Finland medför.

Paneldiskussionen innefattade även insikter från publiken gällande strategier för att säkerställa inkludering av mindre samhällen och aktörer ur ett konkurrenskraftsperspektiv, samt om balansen mellan att konsumera och exportera det som tillverkas på regional nivå från Dan Rasmusson, andre vice ordföranden i Region Västernorrland. Mikael pekade på att den gröna omställningen sker i de glesbefolkade områdena då det är där det finns utrymme för energiproduktion, industrier och tillgång till råvaror. Den franska Europaparlamentarikern Thomas Pellerin-Carlin som lyssnat till diskussionen fyllde på med att lyfta landsbygdens industriorters utvecklingsbehov, där det finns många likheter mellan hans region i Frankrike och norra Sverige kunde han se.

Avslutande ord från Sofie Eriksson
Sofie Eriksson avslutade med att betona vikten av att inkludera lokala perspektiv i EU-politiken. Hon varnade för att backa från klimatmålen och underströk att företag redan investerat baserat på EU:s klimatpolitik. Det lokala perspektivet handlar om människor och politiken måste därför leverera tydliga resultat som stärker regionerna och bygger motståndskraftiga samhällen i Europa.
/Frida Palmén
Läs mer om Norrbottens rapport 'Norrbotten: Industriomställningen och dess samhällsekonomiska effekter' här.
Läs mer om NSPA här.
Läs om NSPA:s positionspapper om framtidens sammanhållningspolitik här.
Läs mer om konkurrenskraftskompassen här.
Regionalpolitik
North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som huvudparten av de totalt 900.000 invånarna är bosatta i städerna utmed Östersjökusten vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.
Kontaktperson: Mikael Janson
Mer information