Under de senaste åren har EU genomgått flertalet kriser – pandemi, naturkatastrofer, och numera även krig. Sedan den nya EU-kommissionens tillträde 1 december 2024 har fokus riktats allt mer mot att stärka unionens förebyggande insatser. EU:s strategi för en så kallad beredskapsunion är ett steg i denna riktning.  

Strategin lanserades 25 mars 2025 med fokus på tre grundprinciper: att täcka alla sorters kriser, alla beslutsfattande aktörer och alla delar av samhället. Vidare lyfter strategin fram ett EU med större ansvar och en mer förebyggande roll som ska hantera och motverka större kriser som kan påverka hela unionen. 

Strategin bygger på den så kallade Niinstö-rapporten som lanserades den 30 oktober 2024. Rapporten, skriven av Finlands före detta president Salui Niinstö på uppdrag av EU-kommissionens ordförande Urusla von der Leyen, diskuterar specifikt EU:s beredskapsroll i en tid med ökade risk för hot och kriser i medlemsländerna och i unionen som helhet. Rapporten lyfter ett behov av åtgärder för ett stärkt försvar och säkerhet inom unionen. Enligt rapporten räcker det idag inte med en gemensam marknad inom EU, utan att det krävs också gemensam säkerhet. I linje med detta lanserades även en vitbok om europeisk försvarsberedskap den 19 mars 2025. En vitbok är ett dokument som innehåller förslag på åtgärder inom specifika områden, där syftet är att inleda en debatt för att uppnå politiskt samförstånd. Vitboken om europeisk försvarsberedskap innefattar ökad finansiering för försvar och säkerhet. 

Därför vill EU-kommissionen skapa en beredskapsunion 

Mängden hot och kriser har enligt EU-kommissionen inte bara ökat kraftigt, utan även förändrats och blivit mer komplexa med utmaningar som geopolitiska kriser, naturkatastrofer, cyberattacker och utländsk intervention. För att hantera utmaningarna har EU-kommissionen lanserat en strategi för en beredskapsunion.  

Utifrån den kommunikation som publicerats av EU-kommissionen syftar strategin i första hand till att stärka EU:s robusthet genom civila och militära beredskapsåtgärder. Samtidigt betonar EU-kommissionen att huvudansvaret kommer att ligga hos medlemsländerna, men med ökat inflytande från EU-kommissionen genom stöd och samordning över landsgränserna. 

Strategins huvudområden 

Strategin är designad utifrån tre inriktningar – alla risker, alla nivåer av styre och alla aktörer i samhället – med sju övergripande huvudområden som i sin tur består av mer detaljerade underkategorier för hur områdets mål ska uppnås. Här under listas de sju övergripande huvudområdena: 

1. Framtidssyn och identifiering av kriser: EU-kommissionen vill förbättra EU:s möjligheter att upptäcka och identifiera kriser genom tillgång till informationsinsamling av data och statistik. Detta med målet att förenkla bedömningen av potentiella hot och risker genom till exempel varningssystem.
   
   
2. Motståndskraftiga samhällen: Det andra området handlar om att säkerställa och upprätthålla samhällsviktiga funktioner och tjänster under krissituationer, som till exempel kommunikation, sjukvård och transport. Här nämner EU-kommissionen också vikten av att säkra lagertillgång och tillgång till kritiska resurser som vatten.
   
   
3. Civilberedskap: Stärka civilsamhället genom ökad medvetenhet och kompetens genom bland annat inkludering av beredskapsundervisning i läroplanerna. EU-kommissionen hänvisar här till Kompetensunionen som lanserades femte mars 2025 – en strategi för att öka unionens kompetens och utbildningsmöjligheter som en del för stärkt konkurrenskraft.
   
   
4. Samarbete mellan offentliga och privata aktörer: EU-kommissionen lyfter behovet av en gemensam arbetsgrupp bestående av offentliga och privata aktörer för att snabbt och smidigt göra det möjligt att fördela resurser och dela information. 
   
   
5. Samarbete mellan civilt och militärt: Även militär-civilt samarbete nämns som en viktig del i EU-kommissionens strategi. Här betonas vikten av ett ömsesidigt samarbete, där EU-kommissionen framhåller att militären är beroende av civilsamhällets stöd för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner under väpnade konflikter. Samtidigt blir civilsamhällets behov av militärt stöd vid krissituationer, såsom pandemier och naturkatastrofer, allt större. Detta ska uppnås genom bland annat beredskapsövningar som stärker kompetens och färdigheter.
   
   
6. Krishantering: För att stärka unionens krishantering lyfter EU-kommissionen behovet av ett gemensamt kriscentrum för samordning och gemensam kommunikation. 
   
   
7. Stärkt motståndskraft genom externa partnerskap: Med hänvisning till det geopolitiska läget som råder i världen menar EU-kommissionen att det finns ett starkt behov av nära samarbete mellan externa parter vid hantering av gränsöverskridande hot. Här lyfts bland annat NATO och FN som två viktiga samarbetspartners. 

Nästa steg i processen 

EU-kommissionen har nu tagit ytterligare steg för att bana väg för en gemensam beredskapsunion. Fokus framåt ligger på att omsätta strategins huvudområden i praktiken, genom stärkta beredskapsåtgärder, gränsöverskridande samarbete samt regelbunden uppföljning och rapportering. EU-kommissionen betonar att arbetet nu går in i en genomförandefas, där medlemsstaternas engagemang och samordning blir en viktig del i processen. 

/Frida Palmén 

Läs hela kommunikationen för strategin för beredskap mot hot och kriser här 

Läs pressmeddelandet från EU-kommissionen om strategin för beredskap mot hot och kriser här 

Läs faktabladet om strategin för beredskap mot hot och kriser här 

Läs mer om EU-kommissionens vitbok om europeisk försvarsberedskap här 

Bild: Pixabay