Den 17–20 mars 2025 arrangerade den Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) den civilsamhällesveckan där årets tema var stärkt sammanhållning och delaktighet i polariserade samhällen. Under fyradagarsforumet samlades civilsamhällesaktörer, experter, EU-beslutsfattare, nationella ekonomiska och sociala råd med flera för att delta i debatter, dela bästa praxis och samarbeta för att stärka social sammanhållning och demokratiskt engagemang. North Sweden var på plats den 18 mars, dagen för det europeiska medborgarinitiativet, och den 19 mars då diskussioner hölls om EU:s nästa långtidsbudget. 

Det europeiska medborgarinitiativet – ett verktyg för direktdemokrati 

Den 18 mars, dag två under forumet, anordnades dagen för det europeiska medborgarinitiativet, ett demokratiskt verktyg som ger EU:s medborgare möjlighet föreslå upprättande av nya lagar direkt till EU-kommissionen. När ett initiativ nått kraven, som bland annat innefattar en miljon underskrifter, måste EU-kommissionen ta ställning till förslaget och meddela sitt svar. Verktyget syftar även till att skapa mer engagemang för medborgare att involvera sig i politiken kring frågor de anser viktiga och mobilisera stöd från medborgare och aktörer i andra medlemsländer genom gräns-överskridande samarbete. 

Dagen inleddes med paneldiskussionen “Stärkande av demokratin genom sammanhållning och deltagande: Europeiska medborgarinitiativets roll i att bekämpa polarisering”. I panelen deltog representanter från Europaparlamentet, EESK, Europeiska Ombudsmannen, det polska ordförandeskapet och Democracy International, en organisation som arbetar för att stärka direktdemokrati och medborgardeltagande. Panelen modererades av Bruno Kaufmann, ordförande för Initative and Referendum Institute Europe (IRI Europe), och ambassadör för europeiska medborgarinitiativet. 

Under diskussionen lyftes medborgarinitiativets roll i att stärka tilliten och förtroendet för politiken och EU:s arbete. Detta genom att ge invånare, och då framför allt unga, bättre verktyg för att göra sina röster hörda och skapa en plattform där gräns-överskridande samarbete går före konkurrens och rivalitet mellan medlemsländerna. I ett läge där tilliten för EU sjunker påpekade Nicolae Ştefănuţă, vice ordförande i Europaparlamentet, hur medborgarinitiativet är ett sätt för invånare att kunna omvända frustration till handling. Samtidigt identifierades förbättringspotentialer, såsom högre krav på EU-kommissionen att agera på initiativ, samt ökad finansiering och synlighet för initiativ att starta och växa.

Ett aktuellt exempel på ett initiativ som nylighet uppnått nödvändiga underskrifter och därmed lämnats in till EU-kommissionen den 4 mars 2025 är “En sammanhållningspolitik för jämlika regioner och livskraftiga regionala kulturer”. Initiativet vill att ett större fokus inom EU:s sammanhållningspolitik ska riktas mot regioner som skiljer sig från omgivande regioner genom nationella, etniska, kulturella, religiösa eller språkliga särdrag. EU-kommissionen har nu till senast den 4 september 2025 på sig att lägga fram sitt officiella svar med de åtgärder man eventuellt tänker vidta, därefter hålls en offentlig utfrågning i Europaparlamentet.    

Diskussioner om EU-kommissionens kommande långtidsbudget 

Den 19 mars 2025 hölls en paneldiskussion med fokus på EU-kommissionens kommande långtidsbudget. Närvarande i panelen var Michal Braun, Centrum för civilsamhällesutveckling i Polen samt europaparlamentarikerna Carla Tavares (S&D) och Siegfried Mureșan (EPP) – medrapportörer till rapporten "En omarbetad långtidsbudget för unionen i en föränderlig värld" som är parlamentets samlade inspel till EU-kommissionen till förberedelsearbetet inför kommande långtidsbudget. Diskussionen modererades av Delphine Colard, talesperson för Europaparlamentet och chef för talespersonenheten. 

Diskussionen inleddes med att understryka vikten av en stark sammanhållningspolitik och ett aktivt deltagande från civilsamhälles aktörer i politikens utformning och genomförande. Siegfried Mureșan betonade två nyckelområden för den kommande budgeten: förenkling och flexibilitet. Han menade att förenkling skulle göra det enklare för aktörer att ansöka om och hantera EU-finansiering, medan flexibilitet skulle möjliggöra snabbare respons på oväntade händelser. Han lyfte även försvar och konkurrenskraft som viktiga områden där sammanhållningspolitiken spelar en viktig roll i att bygga motståndskraftiga samhällen och en mer konkurrenskraftig ekonomi genom bland annat digitalisering och grön omställning. 

Carla Tavares utvecklade resonemanget genom att betona vikten av en konkurrenskraftig EU-ekonomi. Hon underströk att långtidsbudgeten måste innehålla tillräckliga resurser för att stärka unionens säkerhet och försvar, utan att detta sker på bekostnad av sammanhållningspolitiken. Som topprioriteringar i långtidsbudgeten rankade hon säkerhet och försvar, men underströk att detta inte får utesluta sammanhållningspolitiken, där lokala och regionala aktörer bäst förstår invånarnas behov och perspektiv. 

Michal Braun påpekade vikten av flexibilitet och framhöll att vi behöver bli bättre på att dra lärdomar från tidigare budgetcykler, där resurserna ibland inte räckt till vid krissituationer. Han lyfte även betydelsen av att inkludera lokal och regional nivå i diskussionerna kring säkerhet och försvar där han även poängterade civilsamhällets viktiga roll vid katastrofinsatser, då de ofta är de första aktörerna på plats. 

Siegfried och Carla underströk tillsammans vikten av samarbete mellan partigrupperna för att kunna förmedla en stark position till EU-kommissionen och därmed göra det möjligt att öppna upp för diskussion. De lyfte även behovet av att, så snabbt EU-kommissionens förslag om nästa långtidsbudget presenteras, snabbt komma igång med förhandlingarna och anpassa budgeten med målet att budgeten godkänns ett år innan den ska börja gälla i januari 2028. 

Paneldiskussionen avslutades med en öppen frågestund där fokus åter riktades mot försvar och flexibilitet. Siegfried poängterade att sammanhållningspolitiken inte bör användas som en krisreserv och refererade till översvämningarna i Polen under hösten 2024, där EU-kommissionen mobiliserade finansiellt stöd genom att överföra medel från sammanhållningsfonden. Han betonade därmed vikten av flexibilitet och marginaler för att kunna hantera utmaningar, som översvämningarna i Polen, utan att andra områden i budgeten påverkas. 

/Frida Palmén 

Läs mer om det europeiska medborgarinitiativet och hur det fungerar här 

Läs mer om rapporten ‘En omarbetad långtidsbudget för unionen i en föränderlig värld’ här 

Läs mer om översvämningarna i Polen här 

Läs mer om färdplanen för EU:s nästa långtidsbudget här  

Läs mer om Northern Sparseply Populated Areas (NSPA) positionspapper om EU:s sammanhållningspolitik här