Syfte och mål  

Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), är ett tillfälligt finansieringsinstrument som inrättades 2021 för att hjälpa medlemsländerna att återhämta sig ekonomiskt efter pandemin samt bidra till EU:s gröna och digitala omställning. Återhämtningsfaciliteten innebär en ny modell för resultatbaserad finansiering där finansieringen inte utgår från faktiska redovisade kostnader utan från mål och reformer angivna i medlemsländernas återhämtningsplaner där länderna erhåller finansiering i efterhand när de kunnat redovisa att de levererat enligt beslutad plan. Syftet är att understödja strukturreformer och investeringar i EU-länderna. Den europeiska planeringsterminen, som är EU:s ramverk för att koordinera och övervaka medlemsländernas ekonomiska politik, har också anpassats så att det finns en koppling mellan terminens rekommenderade strukturreformer och ländernas återhämtningsplaner.  

Finansiering och genomförande  

Faciliteten, med en total budget på 650 miljarder euro i bidrag och lån har sedan starten 2021 inneburit investeringar direkt i företag motsvarande 82 miljarder euro, medan 900 reformer pågår för att förenkla administrativa processer och förbättra näringslivets konkurrenskraft.  

Rapporten visar att kommissionen hittills har mottagit 69 betalningsansökningar från 25 länder och betalat ut över 267 miljarder, vilket är mer än 40% av de tillgängliga RFF-fonderna. Detta belopp förväntas överstiga 300 miljarder euro som ska betalas ut vid årets slut. Bland de insatser som redan fått resultat finns energibesparingar motsvarande 34 miljoner megawattimmar och utbildningsinsatser för mer än 11,8 miljoner människor. Dessutom har 9,8 miljoner personer fått del av åtgärder för skydd mot klimatrelaterade katastrofer. Genom REPowerEU, ett initiativ inom ramen för RFF har dessutom ytterligare medel beviljats för att stärka EU:s energiförsörjning och hjälpa sårbara hushåll. Rapporten lyfter dessa initiativ som framsteg som möjliggjorts genom samarbete mellan EU-kommissionen, medlemsländerna, Europaparlamentet, ministerrådet samt alla berörda parter. 

För norra Sveriges del är det viktigt att följa rapporteringen om återhämtningsfaciliteten då dess modell är ständigt närvarande i den pågående debatten om framtidens sammanhållningspolitik och om hur EU bäst ska spendera sina pengar för att hantera prioriteringar inom konkurrenskraft, utvidgning, försvar samt den gröna, digitala och demografiska omställningen. För att finansiera återhämtningsfaciliteten har EU-kommissionen dessutom, för första gången i historien, lånat pengar som innebär att EU:s framtida budgetutrymme minskar då en årlig återbetalning behöver ske motsvarande omkring 20–30 miljarder euro.  

En stor farhåga för Europas regioner är att EU-kommissionen under nästa år presenterar ett lagförslag för framtidens sammanhållningspolitik som är starkt inspireras av återhämtningsfaciliteten där finansiering utgår från en nationell plan som inte utgår från platsspecifika förutsättningar och där lokal och regional nivå saknar inflytande över utformning, genomförande och uppföljning. Även den Europeiska revisionsrätten har riktat hård kritik mot Återhämtningsfaciliteten för systematiska brister i dess utformning och menar att modellen äventyrar sund ekonomisk förvaltning av medel. Sammantaget finns det många olika röster om hur EU:s budget och investeringsverktyg bör utformas och för norra Sveriges del finns det i högsta grad anledning att följa utvecklingen och skjuta in våra regionala perspektiv. 

/ Max Englund och Negin Izadkhah

Läs mer om EU-kommissionens rapport här 

Läs mer om Sveriges återhämtningsplan här

Läs mer om Europeiska revisionsrättens rapport om återhämtningsfaciliteten här

Läs Europaforum Norra Sveriges position om framtidens samhållningspolitik här 

Läs Northern Sparsely Populated Areas network (NSPA) position om framtidens samhållningspolitik här 

Fotografi: EU-kommissionen