Rapporten är resultatet av en strategisk dialog om jordbrukets framtid, med fokus på hur landsbygden och bönder kan stödjas för att säkerställa en konkurrenskraftig framtid och samtidigt främja ett hållbart jordbruk inom planetens gränser. Initiativet att starta en dialog om EU:s framtida jordbrukspolitik kan ses i ljuset av de bondeprotester som pågick i flera medlemsstater åren 2022 – 2024. Protesterna riktade sig mot höga produktionskostnader, minskade inkomster, restriktioner, och internationella handelsavtal som ansågs missgynna europeiska bönder. EU-kommissionen, som prioriterat miljöfrågor under Ursula von der Leyens ledning, kritiserades från bondehåll för att sätta miljöhänsyn över jordbrukarnas ekonomiska intressen och behovet av matproduktion i EU. Framtidens jordbrukspolitik ska dock bli mer inkluderande och lönsam för jordbrukarna enligt den rapport som presenterades för EU-kommissionens ordförande i september.  

Dialogen som inleddes i januari 2024 förde samman för samman viktiga aktörer från hela den jordbruksbaserade livsmedelkedjan – däribland jordbrukare, kooperativ, livsmedelsföretag, forskare och civilsamhälle – för att finna lösningar. Ledord från diskussionerna har varit bygga konsensus och främja hållbarhet, innovation och konkurrenskraft.  

Anpassning av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) 

För att stärka jordbruket föreslås att den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) ska anpassas för att bättre stödja hållbara och konkurrenskraftiga livsmedelssystem. Målet är att förbättra böndernas ställning, säkerställa tillgången till finansiering och främja handeln. I samband med en eventuell utvidgning av EU rekommenderas att CAP under nästa programperiod bör prioritera socioekonomiskt stöd till de bönder som har störst behov, istället för att basera stödet på landareal, vilket gynnar de med största arealer. Dessutom föreslås att en tillfällig fond för rättvis omställning inrättas utanför CAP, för att säkerställa att jordbrukssektorn kan genomgå en snabb och hållbar omställning. 

Handelsavtal och fortsatt dialog 

Som tidigare nämnt har kritik riktats mot EU under bondeprotesterna för att internationella handelsavtal missgynnar europeiska bönder. Därför föreslår rapporten att EU-kommissionen bör arbeta för en större samordning mellan sin handels- och hållbarhetspolitik. EU-kommissionen föreslås också bättre erkänna jordbrukets och livsmedelsprodukternas strategiska betydelse i handelsförhandlingar samt förbättra sin metod för konsekvensanalyser inför dessa förhandlingar. 

Rapporten framhäver vikten av att förbättra risk- och krishanteringen, skydd av jordbruksmark och utveckling av innovativa odlingsmetoder. Den betonar betydelsen av generationsskifte, jämställdhet samt livskraftiga landsbygdsområden och skydd av arbetstagare. Dessutom pekar den på ett ökat fokus på digitalisering och kompetensutveckling. Till sist kan tilläggas att rapporten även föreslår att en permanent dialogplattform, European Board of Agri-Food (EBAF), bör skapas i syfte att upprätthålla en kontinuerlig diskussion om europeiska jordbruksfrågor.  

Rapporten har inte fått samma uppmärksamhet som Lettas rapport om den inre marknaden eller Draghi's rapport om Europas konkurrenskraft. Trots detta är rapportens betydelse tydlig, då den är en av fyra viktiga rapporter som Ursula von der Leyen har uppmanat de nya kommissionärerna att studera. De övriga rapporterna omfattar Draghi's om konkurrenskraft, Niinistös om säkerhet, samt Lettas om den inre marknaden. Utöver att fungera som en viktig grund för EU-kommissionens arbete de kommande fem åren, kommer rapporten också att vägleda utformningen av en ”Vision för Jordbruk och Livsmedel”, som planeras att presenteras under de första 100 dagarna av Ursula von der Leyens andra mandatperiod.  

/Max Englund  

Läs mer om rapporten och den strategiska dialogen här 

Läs mer om den nya kommissionen här 

Läs mer om hur North Sweden arbetar med klimatpolitiken här