Olika perspektiv på olika verkligheter 

Mikael Janson, direktör för North Sweden European Office, inledde seminariet som arrangerades av Region Västerbotten, nätverket Europaforum Norra Sverige samt North Sweden, med att visa ett antal kartbilder som illustrerade hur olika perspektiv på regional utveckling kan ge kontrasterande bilder av verkligheten. Enligt EU:s nionde sammanhållningsrapport, som är en sammanställning över läget i EU:s regioner, framstår norra Sverige i stort sett som problemfritt samtidigt som annan statistik visar att befolkningen under lång tid har minskat, och fortsätter att minska, vilket antyder att allt kanske inte är så ljust överallt, samtidigt som utvecklingen går åt ett helt annat håll på andra håll som inte syns i statistiken. Statistik som i sin tur styr beslut om utvecklingssatsningar på nationell nivå och i EU. Om det inte stämmer med verkligheten blir det problematiskt. 

Isak Utsi, kommunalråd i Arjeplog, och Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör i Skellefteå, delade sina perspektiv. Skellefteå, som genomgår en stor industriexpansion, har brutit en lång tid av stagnation och har nu enorma möjligheter när hela samhället ställer om, med ökad inflyttning till nya jobb och nya affärsmodeller som skapas. Samtidigt brottas kommunen med hastigheten i vilken utvecklingen sker och där utgör framförallt bostadsbrist, kompetensförsörjning och bristande infrastruktur hinder för utvecklingen. Arjeplog, Sveriges mest glesbefolkade kommun, har sedan 1960-talet tillsammans med många andra inlandskommuner i norra Sveriges upplevt en minskande befolkning. Kommunen kämpar för att upprätthålla välfärden och befinner sig på sätt och vis i en utvecklingsfälla eftersom det saknas kapacitet för att arbeta strategiskt med tillväxtfrågor.  

Exemplen från Skellefteå och Arjeplog visar att kapacitetsbrist är ett genomgående tema, oavsett om utvecklingen går bra eller dåligt. Dessutom visar exemplen att norra Sverige har stora inomregionala skillnader. Detta gör att analyser på aggregerad nivå får väldigt svårt att fånga utmaningar och lokala förhållanden vilket i sin tur försvårar för en politik som adresserar de verkliga utmaningarna.  

Paneldiskussioner om möjligheterna i norr 

Efter dessa inledande verklighetsbeskrivningar var det dags för paneldeltagarna att i omgångar komma upp på scen och ge sin syn på utvecklingen i norra Sverige och vad som behöver göras för att överkomma hinder och tillvarata möjligheter. Den första panelen bestod av Peter Fellman, chefredaktör Dagens Industri, Pernilla Norlin, samhällspolitisk chef Företagarna, samt Helene Hellmark Knutsson landshövding Västerbotten och styrelseledamot för Tillväxtverket, för att ge lite mer av nationella perspektiv på debatten utifrån sina olika roller. Det följdes av en session där Rickard Carstedt, Region Västerbotten, Daniel Danielsson, Åre kommun i Jämtland Härjedalen, Jonny Lundin, Region Västernorrland, samt Isak Utsi för Norrbotten, fick ge vittnesbörd från sina respektive regioner, innan en avslutande samlad diskussion.  

Peter Fellman menade att det som händer nu i norra Sverige bara sker ”once in a lifetime” och att när näringslivet nu börjar investera för en hållbar framtid så går det fort vilket gör att politiken måste vara med på tåget. När nya industrier byggs upp från noll på det sätt som nu sker och Sverige leder den gröna omställningen så finns det otroliga möjligheter men det finns också stora utmaningar och risker. Det är därför viktigt att hela samhället följer med och att kommunerna inte ska behöva ta all risk. Det är också viktigt att se att även om allt inte går bra på företagsnivå med nyetableringar i rask takt, så finns industristrukturerna där och stora satsningar redan på plats att bygga vidare på. Det kräver dock uthållighet och investeringar i samhällets övriga strukturer. Jonny Lundin var inne på samma spår och menade att EU exempelvis förstår behovet av stärkt infrastruktur i norra Sverige men att staten inte riktigt är med på banan och måste nu börja leverera, och det fort.  

Små företag, kapacitetsbrist och EU:s regionalstöd  

Panelsamtalet handlade inte enbart om de stora industrietableringarna. Pernilla Norlin lyfte fram de små- och medelstora företagens betydelse för skatteintäkter, samhällsattraktion och ekonomisk resiliens i den lokala ekonomin. Sedan 1990 har de små företagen skapat fyra av fem jobb i Sverige men de hyllas ändå inte på samma sätt som de stora industrierna. Norlin påpekade att det är viktigt att arbeta för ett företagsklimat i världsklass och att de små företagen är väldigt viktiga för att skapa attraktionskraft och därför bidrar till att lösa kompetensförsörjningen. 

Daniel Danielsson med flera betonade också de små- och medelstora företagens roll för samhällsutvecklingen och underströk behovet av att stärka utvecklingen och kapaciteten i det omgivande samhället och inte minst i mindre kommuner. Diskussionen återkom till kapacitetsbristen i norra Sverige, där det på många håll saknas resurser för strategiskt tillväxtarbete. Rickard Carstedt betonade den vikt EU:s regionalpolitik utgör för norra Sverige som står för en betydande del av det regionala utvecklingskapitalet och spelar en avgörande roll för att skapa förutsättningar för företag att växa, utveckla regionala innovationssystem, affärsnätverk och kluster och möjliggöra komparativa fördelar för ökad konkurrenskraft i regionen. Rickard betonade också vikten av jämställdhet och att få fler kvinnor att vilja stanna och flytta till norra Sverige om samhällsomställningen ska lyckas.   

Samtidigt som EU:s regionalpolitik är central för norra Sveriges utveckling lyftes det att träffsäkerheten i analyser på EU-nivå behöver förbättras för att kunna fånga utmaningarna i stora och glesbefolkade områden.   

Samverkan på alla nivåer 

Helene Hellmark Knutsson lyfte bland annat vikten av samverkan och att staten måste kliva in och ge stöd för norra Sveriges möjligheter att bära alla investeringar och bidra till hela Sveriges tillväxt. Det handlar inte längre om att norra Sverige ska vara en råvarubod för övriga Sverige, utan om att alla regioner måste satsa och satsas på och ges förutsättningar att utvecklas.  Den gröna omställningen och norra Sveriges utveckling kräver samarbete på alla nivåer – lokalt, regionalt, nationellt och inom EU.  

Frågan om EU:s ökande satsningar för direkta industristöd berördes också och det är nog inte en väg för Sverige att slå in på, men däremot, som Mikael Janson påpekade i avslutningen, kan det Sverige väljer att inte lägga på direkta statsstöd vara resurser att istället behöva lägga på infrastruktur, kompetensförsörjning samt hållbara samhällen för att bibehålla norra Sveriges konkurrenskraft i den gröna omställningen och där kan EU:s olika finansieringsmöjligheter vara viktiga bidrag. North Sweden och Europaforum Norra Sverige tackade alla och uppmanade till fortsatt dialog och samarbete för att tillsammans stödja norra Sveriges utveckling. 

Seminariet arrangerades inom ramen för ”Granular” som är ett forskningsprojekt inom Horizon Europe mellan ett antal regioner och aktörer runtom i EU med syfte att få fram mer relevant och användbar nedbruten data för landsbygdsutveckling som idag är bristfällig och mest fångar med urbana sammanhang och tillväxtpotentialer.   

/Max Englund 

För mer information om EU:s nionde sammanhållningsrapport, se här 

Läs mer om Granular här 

Fotograf: Patrick Trägårdh.