Medlemsländerna eniga inför förhandlingar om en EU-plattform för strategisk teknik STEP
EU-kommissionen föreslog den 20 juni en ny plattform för strategisk teknologi (STEP) som en del av sitt paket med förslag om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Syftet med plattformen STEP är att stödja investeringar i EU inom kritisk teknik som innefattar specifikt teknikintensiva och digitala tekniker, ren teknik och bioteknik. Medlemsländerna har nu enats om ett partiellt förhandlingsmandat inför de vidare förhandlingarna med Europaparlamentet.
EU:s konkurrenskraft på den globala marknaden
Behoven av teknikintensiva och digitala tekniker har vuxit markant under de senaste åren och beräknas av EU även fortsätta att stiga. Investeringarna inom STEP ska minska EU:s beroende av tredjeland och stärka EU:s konkurrenskraft på detta område.
Kombination av olika finansieringsinstrument
STEP ska genomföras genom att nyttja medel från befintliga program så som Horisont Europa och sammanhållningspolitiken där ERUF och ESF+ ingår där projekt kan finansieras från flera fonder efter att det fått en så kallad ”suveränitetsstämpel”. Det innebär att projekt som lever upp till en viss standard och bidrar till STEP:s mål beviljas stämpeln som ska ge snabbare handläggning samt en möjlighet att få stöd från andra fonder och program utan vidare ansökningsprocesser.
Det här projektet kommer enligt förslaget att kunna få mer gynnsamma villkor med en finansieringsgrad på 100% samt en förfinansiering på 30% för prioriteringar av STEP under perioden 2021–2027 för de sammanhållningspolitiska fonderna, vilket ministerrådet har givit sitt medgivande till.
Det förhandlingsmandatet som ministerrådet nu antagit är endast partiellt då ståndpunkt om vidare ekonomiskt stöd till STEP avgörs utifrån resultatet av de övergripande förhandlingarna om halvtidsöversynen av budgetramen för perioden.
Omdiskuterad digital omställning
Under de senare åren har stärkandet av EU:s konkurrenskraft och ökandet av EU:s autonomi genom specifikt grön och digital omställning varit ett viktigt fokus och omdiskuterat område. Därmed har det blivit en stor del av det strategiska fokuset inom EU de senare åren. Det fanns periodvis en idé om att skapa en EU-suveränitetsfond men då det var mycket omdebatterat föreslog EU-kommissionen istället ett modifierat förslag att inrätta den europeiska plattformen för strategisk teknik den 20 juni 2023, senare känt som STEP. Planen syftade på att plattformen skulle bli en del av paketet med förslag om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen.
Den omdiskuterade problematiken med fonden är att det ska ske en omfördelning av redan existerande pengar från andra fonder. Det innebär därmed att fonder som exempelvis InvestEU, Innovationsfonden och Europeiska försvarsfonden får mindre budget. Med mål att minska problematiken med att använda tillgänglig finansiering stöder ministerrådet utredningen av vilka befintliga program eller fonder inom EU som skulle kunna bidra med deras resurser för att stödja STEP-målen.
Nästa steg
Det partiella mandat som EU-ambassadörerna enats kring ska vara utgångspunkten för de kommande förhandlingarna kring STEP, vilket sker i samverkan med Europaparlamentet. Om Europaparlamentet når en överenskommelse antas förordningen slutligen av rådet och Europaparlamentet.
Halvtidsöversyn av långtidsbudgeten 2021–2027
År 2020 antogs EU:s långtidsbudget (MFF) för perioden 2021–2027. Efter 2020 har EU ställts inför oväntade utmaningar ingen kunde ana, bland annat Rysslands invasion av Ukraina samt stigande inflation och räntor, vilket i sin tur sätter en enorm press på EU:s budget. För att lyckas stärka EU:s budget lade EU-kommissionen fram tre lagstiftningsförslags som har setts över av ministerrådet och diskussionen kring förslagen kommer att fortsätta föras på stats-, regeringschef och ministernivå en period framöver.
/Ellen Nilsson
Läs mer om STEP här
Läs mer om den tidigare processen här
Lär mer om EU:s budget för 2024 här
Läs mer om EU:s långtidsbudget för 2021–2027 här
Regionalpolitik
North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som huvudparten av de totalt 900.000 invånarna är bosatta i städerna utmed Östersjökusten vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.
Kontaktperson: Mikael Janson
Mer information