Kolinlagring och EU-politik i fokus på skogswebbinarium

Svensk skogsnäring och EU-politik stod i fokus när Danske Bank bjöd in till en livesändning den 4 mars. Under sändningen svarade North Swedens Gölin Carina Christiansen på frågor gällande avskogningsförordningens påverkan på svensk skogsnäring och Sofia Backéus, näringspolitisk expert LRF Skog, redogjorde för kolinlagring och kolkrediter.

Avskogningsförordningen som börjar gälla inom EU i januari 2025 och dess implementering tillsammans med övriga förordningar där skog ingår är ett hett och ovisst ämne. Danske Bank hade därför bjudit in till en live-sändning på temat skogsnäring och EU-politik. En av de inbjudna experterna var North Swedens Gölin Carina Christiansen.  

Under Gölin Carina Christiansens inspel på webbinariet berättar hon att ingen riktigt vet hur alla direktiv och förordningar tillsammans kommer påverka länder och regioner beroende av skogsnäringen. Vidare sade hon att hon anser att avsaknad av kunskap gällande skogsbruk som en grundorsak till att avskogsningsförordningen landat fel även om baktanken är god.  

Johan Freij, Skog och Lantbruk, Danske Bank och Gölin Carina Christiansen, Senior rådgivare, North Sweden European Office

Sofia Backéus, näringspolitisk expert LRF Skog, som också var inbjuden som expert, tryckte på vikten av att tänka långsiktigt och förstå att skogen fyller viktiga syften utöver klimatkrisen. Behovet av virke och ett aktivt skogsbruk kommer inte att försvinna bara för att avverkningen minskar. Sofia Backéus ser inte heller att det går att hitta styrmedel träffsäkra nog att minska avverkningen.

Johan Freij, Skog och Lantbruk, Danske Bank och Sofia Backéus, näringspolitisk expert LRF Skog

Vikten av att tänka långsiktigt tryckte även Johan Freij på från Danske Bank, Skog och Lantbruk, som presenterade potentiella ekonomiska konsekvenser av förordningen om markanvändning och skogsbruk (LULUCF) och visade ett potentiellt scenario. En minskad avverkning kan på kort sikt ge en kraftig ökad kolinlagring, men på lång sikt, om 40 år, vändas till kraftigt negativ vid nästa avveckling.   

– Just kortsiktigheten i att lagra kol i stående skog som ett klimatmål tycks sent omsider ha landat i Bryssel-bubblan om man läser texterna i det nu aktuella lagförslaget om kolkrediter som istället premierar kolinlagring i byggnader. Men när LULUCF beslutades ville man ha snabba kortsiktiga mål till 2030 och 2050. Planer runt skog som växer i hundratals borde inte vara så kortsiktiga, det blir lätt fel, säger Gölin Carina Christiansen från North Sweden European Office. 

Avskogningsförordningen i korthet 

Under år 2021 presenterade EU-kommissionen en förordning för att minska avskogning. Genom att minska EU:s påverkan på den globala avskogningen och främja konsumtion av “avskogningsfria” produkter menar EU-kommissionen på att avskogningsförordningen ska bidra till minskade utsläpp av växthusgaser och förlust av biologisk mångfald.  

I förordningen ingår en ny definition på avskogning, geolokalisering, offentliggörande av affärskedjor och krav på utlåtanden om tillbörlig aktsamhet från skogsbrukaren. Enligt förordningen måste alla verksamhetsutövare eller handlare som placerar varor från trä på den europeiska marknaden eller som exporterar från den bevisa att deras produkter är "avskogningsfria". Förordningen börjar gälla i januari 2025.

/Jenny Hammersland 

Läs de senaste nyheterna om avskogningsförordningen här

Läs om NSPAs seminarium om avskogningsförordningen som anordnades i Bryssel här

Läs om regeringens nya skogsutredning här

Läs mer om LULUCF här 

Läs Europaforum Norra Sveriges position på avskogningsförordningen här 

08 Mar 2024 Klimatpolitik

Klimatpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Carina Christiansen

Mer information