Markdirektivet under trepartsförhandling

Den 17 juni antog ministerrådet sin föreslagna version av markdirektivet som nu ska förhandlas i en så kallad trilog med Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

– Texten är väldigt bra jämfört med det ursprungliga förslaget, säger North Swedens Gölin Carina Christiansen. 

Hon tillägger att i stort sett samtliga ändringar som Europaforum Norra Sverige (EFNS) föreslog i sin position har ändrats i ministerrådets text.  

– Det är en helt annan version som nu ligger på bordet i förhandlingarna med mycket större flexibilitet för medlemsländerna där vi kan använda vårt redan existerande system för markövervakning, säger hon. 

EU-kommissionen förslag om ett rättsligt bindande regelverk för skydd av jord och mark i presenterades den 5 juli 2023. Politikernätverken Europaforum Norra Sverige (EFNS) och Northern Sparcely Populated Area (NSPA) har ansett att kommissionens ursprungliga förslag om ett nytt omfattande system för markövervakning varit problematiskt eftersom det redan finns markövervakning och för att markhälsan redan är god. 

Efter att Europaparlamentet antog sin position på markdirektivet den 10 april och ministerrådet den 17 juni, väntas nu de två positionerna jämkas ihop med EU-kommissionens ursprungliga förslag i slutförhandlingar. 

Markdirektivets långsiktiga syfte bygger på EU-kommissionens markstrategi för 2030 som syftar till att uppnå god markhälsa i hela EU till år 2050 och gäller all markanvändning inom EU.  

Som ett första steg föreslår EU-kommissionen utökad övervakning och provtagningar i alla medlemsländer   för att samla in information om markhälsan. Enligt EU-kommissionen bedöms 2,8 miljoner områden vara så kallade “förorenade platser”. Vidare skriver EU-kommissionen att 60–70 procent av EU:s jordar och marker är i dåligt skick, vilket svenska markexperter inte håller med om.  

North Swedens arbete med markdirektivet   

Under 2023 antog Europaforum Norra Sverige (EFNS) och Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) positionsdokument på EU-kommissionens förslag till markdirektiv. Nätverken skriver att det är problematiskt att använda samma modell för övervakning av vitt skilda marktyper inom stora geografiska områden. EFNS anser att direktivet inte fullt ut tar hänsyn till norra Sveriges förutsättningar med anledning av att fjäll och arktiska skogar har svag koppling till mycket av marken i södra Europa. Sverige har dessutom redan ett omfattande och väl fungerande system för övervakning av markhälsa, ett ytterligare system vid sidan av de nationella känns inte motiverat. EFNS och NSPA ser istället att EU bör inhämta information genom förfrågan till medlemsländerna och att det sedan sammanställs på önskat sätt.  

Markdirektivet har omarbetats  

Regional och nationell nivå har gemensamt positionerat sig mot delar av förslaget. Markdirektivet väntas nu ta mer hänseende till nationell nivås bevakning och resurshantering där EU hämtar in information från de nationella myndigheterna istället för att överlappa dessa med egen bevakning. Ministerrådet föreslår bland annat i version att nationell nivå ska avgöra mer vad som ska definieras som förorenad mark. Därtill har de strukit förslaget på införandet av jordcertifikat för markägare. Vidare vill ministerrådet att den nationella nivån ska ha möjlighet att själva styra bevakningen med stöd av EU-myndigheter när de känner att det behövs, exempelvis genom satellitbevakning. Dessutom föreslår ministerrådet att samarbete och beaktande av till lokala parter bör ingå. Förslaget om en öppen databas med samtliga resultat av jordanalyser hos enskilda markägare har helt strukits i ministerrådets version av integritetsskäl. 

Flexibla jorddistrikt och minskad överlappning  

Vidare vill ministerrådet stryka kravet på sammanhållna jorddistrikt och istället ha flexibla möjligheter där fjällmiljö kan slås ihop med annan liknande fjällmiljö på annan geografisk plats, vilket väntas spara pengar för norra Sverige Därtill vill de se en minskning av budgetöverlappning, exempelvis ser ministerrådet att medel allokeras från budgeten för EU:s gemensamma jordbrukspolitik till jordbruksrelaterad markhälsa istället för att nya pengar tas fram genom markdirektivets budget. Vidare önskar de se ett införande av ett jordarkiv som ska analysera markens utveckling över tid. 

Skärpning kring bekämpningsmedel och läckage 

Ministerrådet vill fokusera mer på läckage från miljögifter som PFAS, vilket är klassat som ett globalt miljöproblem enligt FN:s miljöorgan (UNEP).  

Vad sker framöver 

Efter slutresultatet av förhandlingarna mellan EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet, kommer det överenskomna dokumentet att finslipas och granskas av experter. När texten har färdigställts går den vidare till en slutlig omröstning i ministerrådet och Europaparlamentet där båda institutionerna måste godkänna innan den publiceras och till slut fastställs.  

/William Ekelius  

 

Läs texten som ministerrådet antagit här

Läs mer om markdirektivet här

Läs texten som Europaparlamentet antagit här

Läs mer om EU-kommissionens markstrategi för 2030 här

09 Okt 2024 Klimatpolitik

Klimatpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Carina Christiansen

Mer information