Förutom att stödja markdirektivets övergripande mål om hälsosammare jordar, stöttar Europaparlamentet även behovet av en gemensam definition av markhälsa och ett omfattande och sammanhängande ramverk för övervakning. Detta för att främja en hållbar markförvaltning och för att återställa förorenade områden. Vidare föreslår Europaparlamentet en klassificering för att bedöma markhälsan i fem nivåer: hög, god, måttlig ekologisk status, degraderad och kritiskt degraderad. Marker med hög eller god klassificering bedöms vara friska.  

Enligt EU-kommissionen bedöms 2.8 miljoner områden vara så kallade “förorenade platser”. Vidare skriver EU-kommissionen att 60–70% av EU:s jordar och marker är i dåligt skick, vilket svenska markexperter inte håller med om.  

Europaparlamentet stöttar EU-kommissionens förslag på att upprätta en offentlig förteckning över platserna i alla medlemsländer senast fyra år efter att direktivet fastslagits.  

Efter bedömning behöver medlemsländer sanera förorenade områden och kostnaderna för det ska betalas av den som orsakat skadorna i enlighet med principen om att förorenaren betalar för de samhällsekonomiska kostnader som uppstår. Förslaget syftar till att hantera de risker som anses oacceptabla för människors hälsa och miljön.  

En långsiktig vision för skydd, hållbar användning och återställande av marker 

Det nya lagförslaget om markövervakning och markresiliens bygger på EU-kommissionens markstrategi för 2030 som syftar till att uppnå god markhälsa i hela EU till år 2050. I den långsiktiga visionen som antogs i november år 2021 ingår det att göra skydd, hållbar användning och återställande av marker till en norm.  

I markstrategin föreslogs en kombination av frivilliga åtgärder och lagstiftningsåtgärder. För att uppnå målen satta i markstrategin och i det åttonde miljöhandlingsprogrammet måste skydd av mark säkerställas och markförstöring stoppas. För det anses en särskild lagstiftning om markhälsa vara en förutsättning. 

Anledningen till lagförslaget beskrivs vara en ökad belastning på jord och mark. Urban tillväxt, låg markåtervinningsgrad, intensifiering av jordbruket och klimatförändringar är några av de orsaker som nämns.  

North Swedens arbete med markdirektivet 

Genom nätverken Europaforum Norra Sverige (EFNS) och Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) har positionsdokument tagits fram på lagen om markövervakning. I enlighet med EU-kommissionen anses marken vara vårt viktigaste arvegods som bör värnas, men menar samtidigt att förslaget inte är anpassat för en svensk kontext samt att Sveriges befintliga system för markövervakning redan är väl fungerande. I ett såpass geografiskt skiftande område som EU där fjäll och arktiska skogar har svag koppling till fruktodlingar i södra Europa ifrågasätts rimligheten i att använda samma modell för övervakning.  

Att använda samma modell för markövervakning i hela EU anses riskera att resurser slösas på att mäta indikatorer utan värde i stället för riktat mot lokalt kända problem. Det anses därmed att förslaget bör dras tillbaka och omarbetas.  

Vidare anses det att markdirektivet bör möjliggöra, och inte försvåra, en ökad samhällsutbyggnad. Det gäller även den militära uppbyggnaden inom totalförsvaret och investeringar som syftar till den gröna omställningen. 

Nästa steg för markdirektivet 

Europaparlamentet har nu tagit sin position om direktivet inför förhandlingarna med ministerrådet. Förhandlingarna kommer att tas upp igen efter valet den 6–9 juni när det nya parlamentet är på plats. Därefter kommer förslaget diskuteras i trepartsmöten mellan Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen för att få fram ett gemensamt lagförslag. 

/Jenny Hammersland 

Läs texten som Europaparlamentet antagit här

Läs mer om EU-kommissionens markstrategi för 2030 här

Läs mer om EFNSs position på förslaget om övervakning av markhälsa och resiliens här

Läs NSPAs position på förslaget här