Den 6 februari 2024 offentliggjorde EU-kommissionen en konsekvensbedömning över olika alternativ för att nå målet om ett klimatneutralt Europa till 2050, i enlighet med den europeiska klimatlagen som trädde i kraft i juli 2021. Baserat på bedömningen presenterar EU-kommissionen även en rekommendation på ett utsläppsminskningsmål till 2040 för att nå klimatneutralitet till 2050 i linje med råden från det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar (ESABCC) och EU:s åtaganden enligt Parisavtalet. Baserat på 1990-talets utsläppsnivåer föreslår EU-kommissionen en minskning på 90 procent till 2040. Den nya rekommendationen ska vägleda den nya EU-kommissionen som tillsätts hösten 2024.  

Ett konkurrenskraftigt Europa i symbios med en grön omställning 

Förhoppningen med att fastställa ett nytt klimatmål för 2040 är förutom hållbar utveckling att skapa en förutsägbarhet för ekonomin och samhälle genom långsiktiga planer. Syftet är att hjälpa olika aktörer såsom näringsliv, investerare och regeringar att fatta beslut om planering och investeringar, med målet att skapa ett konkurrenskraftigt Europa i symbios med en grön omställning.  

Hur väl målen kommer nås beror, enligt EU-kommissionen, dels på tillgången till koldioxidfri teknik och dels på en cirkulär ekonomi med effektiv resursanvändning. Vidare anser EU-kommissionen att koldioxidupptagningen måste öka eftersom minskade utsläppsnivåer inte kommer räcka för att nå en minskning på 90procent till år 2040.  

Den nya rekommendationen återspeglar även det nya världsläget med Rysslands invasion av Ukraina. EU-kommissionen lägger stor vikt på att skapa resiliens mot framtida kriser genom att öka innovation och produktion i Europa och stärka EU:s energioberoende gällande import av fossila bränslen.  

Stärkt konkurrenskraft för netto-nollindustrin 

EU-kommissionen poängterar även att klimatomställningen ska gå hand i hand med stärkt industriell konkurrenskraft. Ramvillkoren för att locka investeringar och produktion ska fortsätta att utvecklas. Ramen bör bygga på industriplanen för den europeiska gröna given med det övergripande målet att skynda på den gröna omställningen genom att stärka konkurrenskraften för netto-nollindustrin. Industriplanen består av fyra grundpelare: (1) ett förenklat regelverk, (2) snabbare tillgång till finansiering, (3) ökad kompetens och (4) öppen handel för resilienta leveranskedjor.

Förväntningar på olika sektorer 

I rekommendationen förväntas energisektorn ha fasat ut fossila bränslen till strax efter 2040 med hjälp av utsläppsfria och koldioxidsnåla lösningar. I dessa lösningar ingår bland annat förnybar energi, kärnkraft, lagring och användning av koldioxid samt geotermisk energi. Industrialliansen för små modulära reaktorer är det senaste initiativet och publicerades samma dag, 6 februari 2024, som den nya rekommendationen. Initiativet syftar till att stärka energisektorns konkurrenskraft, trygga leveranskedjor inom Europa och öka arbetskraften genom utveckling och utplacering av små kärnreaktorer. EU-kommissionens mål är att vidare utveckla denna energipolitik under perioden efter 2030 med hjälp av socialpolitiska och industripolitiska åtgärder. 

EU-kommissionens nya utsläppsminskningsmål poängterar också jordbruket och livsmedelsindustrins roll i den gröna omställningen, inte bara genom att minska utsläppen utan även genom en ökad kapacitet för koldioxidlagring i marken och skogen. Jordbruk- och livsmedelssektorn anses vara viktig för att trygga livsmedelsproduktionen inom Europa och minska importberoendet. Att stärka och bredda dialogen med livsmedelsindustrin anses vara drivande för utvecklingen.  

Transportsektorn förväntas enligt utsläppsminskningsmålen också helt fasa ut fossila bränslen. Det ska ske genom tekniska lösningar och koldioxidprissättning.       

Bakgrund till rekommendationen  

EU-kommissionens rekommendation på ett utsläppsminskningsmål till 2040 är en följd av EU:s klimatlag som trädde i kraft i juli 2021 där medlemsländerna åtagit sig att göra Europa klimatneutralt till 2050. Klimatlagen fastställer de mål som antagits i den Gröna given. Ett delmål som fastställts inom klimatlagen är Fit for 55 paketet som syftar till att minska utsläppen med 55% till 2030, samt att lägga fram ett nytt delmål till 2040 senast sex månader efter den första globala översynen av Parisavtalet som ägde rum i december 2023. Den nya rekommendationen är EU-kommissionens förslag på det nya delmålet. 

Vad händer härnäst? 

Det nya förslaget inleder en diskussion om ett nytt utsläppsminskningsmål till 2040 med alla berörda parter. Nästa EU-kommission som tillsätts efter EU-valet under hösten 2024 kommer lägga fram ett lagstiftningsförslag som sedan ska godkännas av Europaparlamentet och ministerrådet.  

Det antagna delmålet kommer sedan ligga till grund för EU:s nationellt fastställda bidrag enligt Parisavtalet som fastställer de insatser varje medlemsland ska göra för att minska utsläppen och mitigera effekterna av klimatförändringarna. Det fastställda bidraget ska meddelas till FN:s klimatkonvention under 2025.  

/Jenny Hammersland 

Läs mer om den nya rekommendationen här  

Läs mer om EU:s klimatlag här  

Läs mer om Fit for 55 här  

Läs mer om Industriplanen för den europeiska gröna given här  

Läs mer om industrialliansen för små modulära reaktorer här 

Läs mer om förordningen för netto-nollindustrin här