Ambition med förslaget är att täppa till de luckor som identifierats i befintlig lagstiftning avseende markskydd. Långsiktigt vill EU-kommissionen ge mark samma rättsliga status som luft och vatten och ser synergier med förslaget om återställande av natur som täcker alla ekosystem och som har målgång 2050.

För att kunna skydda mark inom EU vill EU-kommissionen etablera ett omfattande övervakningssystem av mark med återkommande tvingande jordprover och etablering av 100 laboratorier inom EU för testning av jord enligt kriterier som EU-kommissionen fastlägger. Laboratoriernas uppgift ska även vara att uppmuntra engagemang hos allmänheten och skapa medvetenhet om vikten av markhälsa.

Enligt detta förslag skulle medlemsländer bli skyldiga att:

• Definiera och etablera markdistrikt. Distrikten ska täcka hela landets territorium och alla marktyper, och utgöra den grundläggande förvaltningsenheten för markhälsa.
• Jordprover ska tas regelbundet men inte mer sällan än vart femte år och påvisade brister ska resultera i ändat bruk av mark för att åtgärda bristerna. Förgiftade marker ska identifieras i ett register och åtgärdas systematiskt.
• Utfärda certifikat om jordhälsa till markägare och kraven för dessa ska EU-kommissionen bestämma i delegerade aktier.
• Införa regler om sanktioner mot fysiska och juridiska personer som bryter mot direktivet regler. Sanktionerna ska vara ”effektiva, proportionerliga och avskräckande” och kopplas i storlek till omsättning eller inkomst.

Markdirektivet har också stort fokus på rymdbaserad övervakning av alla marktyper. Man föreslår utökad Lucas-övervakning och etablering av övervakning med Copernicus om kombinerar övervakning via satellit och fältdata. För att möjliggöra detta vill EU-kommissionen att medlemsländerna legalt ska möjliggöra att EU-kommissionen tar jordprover lokalt, inklusive på privat mark.

Betydelse för norra Sverige

I konsekvensbeskrivningen skriver EU-kommissionen att genomförande av markdistrikt, etablering av laboratorium och återkommande aktiviteter med provtagning, rapporter och informationsarbete blir dyrare för Sverige än andra länder på grund av att vi har lägre antal invånare per kvadratkilometer jämfört med andra europeiska länder. Detta blir extra tydligt i norra Sverige som sannolikt får ännu högre kostnader för genomförandet.

EU-kommissionen bedömer också att små och medelstora företag kan vara extra känsliga för de kostnadsökningar som förslaget kommer att medföra.

Möjlighet att lämna in synpunkter på förslaget

Det finns nu möjlighet att lämna synpunkter på det antagna förslaget till rättsakt till EU-kommissionen. Synpunkterna kommer sammanfattas för Europaparlamentet och Europeiska rådet, så att de kan ta hänsyn till dem när de vidare diskuterar lagförslaget. Nätverket Europaforum Norra Sverige som representerar politiker på lokal och regional nivå från Norrbotten, Västerbotten, Jämtland Härjedalen och Västernorrland kommer skicka in synpunkter för att lyfta fram norra Sveriges perspektiv i frågan.

Förslaget är även på remiss på nationell nivå och synpunkter ska lämnas till regeringen senast den 3 november 2023. Läs mer här

Lämna in synpunkter på förslaget till EU-kommissionen här 

Läs mer om förslaget på EU-kommissionens hemsida här