Europeiska och sociala kommittés rapport om Arktis – att säkerställa en fredlig, hållbar och blomstrande framtid för en geostrategisk region
I september publicerade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) en informationsrapport om en övergripande, europeisk strategi för Arktis. I rapporten ägnas särskild uppmärksamhet åt behoven hos lokalbefolkningen och förväntningarna på den ekonomiska och sociala utvecklingen i Arktis. EESK är en rådgivande församling i EU med företrädare från civilsamhällets organisationer såsom fackföreningar, arbetsgivarföreningar, landsbygdsrörelser, funktionshinderorganisationer, idrottsrörelsen med flera och har i uppdrag att visa på hur EU:s olika förslag påverkar arbetsmarknad, civilsamhälle och medborgare. Företrädare från EESK besökte före sommaren bland annat Kiruna i norra Sverige för arbetet med rapporten.
I oktober 2021, innan kriget i Ukraina, publicerade EU-kommissionen EU:s nya arktiska policy som syftar till att öka EU:s engagemang och att arbeta proaktivt för att säkerställa ett hållbart, fredligt och välmående Arktis. North Sweden har tidigare skrivit om policyn, där nätverket för Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) har varit aktiv gentemot EU för att upprätthålla den tidigare policyn från 2016 med fokus på att från EU bidra till regional utveckling i det europeiska Arktis efter det arbete som nätverket för NSPA gjort för att lyfta in de regionala utvecklingsperspektiven som en grundpelare i EU:s arktiska inriktning.
Syftet med EESK:s informationsrapport är att belysa vikten av en övergripande och konsekvent europeisk strategi för Arktis. Inte minst nu med ökade geopolitiska spänningar i Arktis med ursprung i den militära uppbyggnaden från Ryssland och USA, men även Kina som ökade intresse att investera i regionen. Samtidigt hotas Arktis av snabb klimatförändring med ökande temperaturer och globala konsekvenser som havsnivåhöjning. Där kommer ofta lokalbefolkningen i kläm av dessa globala trender och maktkamper som EESK här lägger fokus på i sin informationsrapport.
Den ekonomiska och demografiska utvecklingen i det europeiska Arktis
Det Europeiska Arktis sträcker sig från Grönland till nordvästra Ryssland. För EU är norra Sverige och norra Finland ingången till Arktis. Rapporten lyfter fram det Europeiska Arktis som regioner med hög BNP, över genomsnittet gällande löner och låg arbetslöshet. Anledningen till detta hänvisas delvis till tillgången på kritiska råvaror som behövs för EU:s gröna och digitala omställning samt på de optimala förutsättningarna för att producera förnybar energi. EU:s största batterifabrik, Northvolt, presenteras som en av de stora investeringar som har gjorts i regionen och att börja realisera potentialen i det europeiska Arktis för att öka EU:s ekonomi.
I rapporten skriver EESK att länderna och regionerna i det europeiska Arktis också emellertid har strukturella hinder för ekonomisk och teknisk utveckling. Dessa inkluderar bland annat låg befolkningstäthet, obalans mellan könen och en åldrande befolkning. Vidare skriver EESK att trots att det finns mycket välbetalda jobb så tenderar människor att flytta söderut. Sanktionerna mot Ryssland efter kriget mot Ukraina har dessutom orsakat ytterligare brist på arbetskraft då företag brukade rekrytera arbetskraft där ifrån. För att realisera norra Sveriges fulla potential när det gäller gruvdrift och förnybar energi skriver EESK att det beräknas vara omkring 100 000 personer till som krävs i arbete.
För att attrahera och behålla kvalificerade anställda skriver EESK att det krävs investeringar i infrastruktur, ett moderniserat utbildningssystem och diversifierade arbetsmöjligheter samt ett mer flexibelt regelverk för rekrytering av arbetskraft i EU och tredjeländer. Ett väl fungerade samhälle skriver EESK att det också kräver en mer holistisk förståelse för hälsa och välbefinnande för unga och äldre människor i de arktiska samhällena och deras starka koppling till miljön de befinner sig i.
Vidare skriver EESK att brister i den fysiska infrastrukturen, såsom flyg, vägar och järnvägar är en grundläggande fråga eftersom den nuvarande sammanlänkningen är organiserad på nord och sydlig basis. I det europeiska Arktis skriver EESK att det finns goda förbindelser till huvudstäderna och Centraleuropa, men inte till sina arktiska grannar. Investeringar i infrastruktur på öst och västlig basis behövs för att underlätta regional utveckling och samarbete mellan regionerna.
EESK skriver i sin rapport att företagsorganisationer inom det europeiska Arktis efterlyser bättre möjligheter att gemensamt ansöka om EU-medel och Europeiska investeringsbankens (EIB) investeringsprogram. Exempelvis finansierades etableringen av Northvolt delvis av EIB-medel. Fler offentliga investeringar hade ytterligare stärkt de inblandade regionernas möjlighet att starta fler storskaliga gröna och digitala projekt.
Ursprungsbefolkningens särskilda intresse
Ursprungsbefolkningen i det europeiska Arktis representeras i Arktiska rådet av sex regionala intressegrupper, inklusive inuiter och samer, som har rätt att delta i rådets förhandlingar och beslut.
EESK skriver att för samer är det viktigt att föra sin politiska ståndpunkt. Samerådet behandlar frågor bland annat om klimatförändringarnas inverkan på deras försörjning och samhällen. I övrigt efterlyser amerådet också en bättre dialog om de omfattande gruvprojekt och gröna investeringar då dessa områden är högst relevanta för Arktis.
Den Meänkielitalande befolkningen, inklusive tornedalingar, kväner och lantalaiset, är en annan etnisk minoritetsgrupp i de nordiska länderna. De saknar egna parlament och skyddade yrken och har lagt fram ett klagomål till Europarådet för att få sin kulturella identitet erkänd och sina språk och yrken skyddade.
Det europeiska Arktis potential när det gäller den gröna omställningen
I rapporten skriver EESK att det europeiska Arktis har en betydande potential när det gäller att stödja EU:s gröna och digitala omställning på samma sätt som regionen också förser Europa med kritiska råvaror. De kritiska råvarorna som Arktis är berikade av är en grundläggande resurs som kommer bidra till just den gröna och digitala omställningen för EU.
Det svenska statliga gruvbolaget LKAB menar att det är möjligt att utvinna råvaror på ett hållbart sätt. Exempelvis sker det stora satsningar i Kirunas gruvor, genom att göra utvinningen och raffineringen av järnmalm, koldioxidfri, via elektrifiering.
EU:s politik och budgetprogram för det europeiska Arktis
Vidare i EESK:s rapport skriver de att i det europeiska Arktis strävar olika intressegrupper efter att förbättra tillgången till EU:s finansierings- och investeringsprogram för att stödja gruvprojekt och projekt för förnybar energi. Inom ramen för EU:s rättsakt om nettonollindustrin och akt om kritiska råvaror undersöks hur befintlig EU-budget och investeringsprogram bättre kan användas för att stödja projekt för förnybar energi och råvaruutvinning.
Fonden för ett sammanlänkat Europa och Interreg-programmen ”Aurora” och ”Norra periferin och Arktis” skulle kunna bidra till att förstärka kapaciteten hos lokala aktörer, dock anses processerna för att ansöka om EU-medel vara komplicerade med tanke på områdets små orter, mindre företag och organisationer.
/Alexander Castwall
Läs mer om rapporten här
Läs mer om den arktiska strategin här
Läs mer om EU i Arktis här
Läs mer om Northvolt och batteriproduktion här
Regionalpolitik
North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som huvudparten av de totalt 900.000 invånarna är bosatta i städerna utmed Östersjökusten vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.
Kontaktperson: Mikael Janson
Mer information