Det trans-europeiska transportnätverket (TEN-T) täcker den primära transportinfrastrukturen i Europa inom alla transportslag såsom till exempel järnvägar, inlandsvattenvägar, sjöfartsvägar och vägar. Nätverket utgör den huvudsakliga artären genom EU.

Bakgrunden till Europaparlaments ståndpunkt är den revidering som EU-kommissionen föreslog den 14 december 2021 av TEN-T, medmålet att stärka EU:s transportnätverk, minska utsläppen och öka den militära beredskapen. En central pelare i TEN-T är att fortsätta att överföra passagerare och gods från vägtransport till järnväg i syfte att minska utsläpp och trängsel. För närvarande har Europa ett lapptäcke av bestämmelser för järnväg, vilket gör att gränspassager försvåras eftersom järnvägsoperatörer måste anpassa sig till olika krav när de kommer in i nytt territorium.

TEN-T-förordningen är en direkt gällande lag i medlemsstaterna och Europaparlamentet vill övergripande stärka EU-kommissionens möjligheter att följa upp lagstiftningen. Om målen inom TEN-T inte uppnås eller försenas väsentligt vill utskottet att EU-kommissionen får möjlighet att vidta rättsliga åtgärder och minska eller ta bort finansiering för de som bryter mot reglerna.

Ett övergripande program för hela Europa

Ambitionen från Europaparlamentets transportutskott är att öka standardiseringen inom järnvägstransport för att minska väntetiderna och göra järnväg mer attraktivt som transportmedel. En utmaning för järnvägstransporten är att medan bilar, lastbilar eller flygplan kan korsa EU-gränser utan problem, så tvingas tåg, särskilt godståg, att stanna vid gränserna, ibland i timmar, för att anpassa sig till olika medlemsstaters krav. För att flytta trafiken från väg till järnväg vill ledamöterna säkerställa att järnvägsgränsövergångar inte tar mer än 15 minuter, och det bör också finnas tider för godståg som tilldelas över gränserna.

Vidare vill ledamöterna se att betoningen ligger på järnväg och sjöfart för de flesta resor, med bara början eller slutet av vissa resor som avslutas med vägtransport. Alla järnvägar över TEN-T-nätverket bör elektrifieras med kapacitet för en minsta hastighet på 160 km/h för passagerartåg och 100 km/h för godståg vid slutet av 2030. Co-rapportören Barbara Thaler (EPP) kommenterade att:

”Alla talar om att flytta transporter till järnvägar. Men medan bilar, lastbilar eller flygplan kan korsa EU:s gränser utan problem, tvingas tåg, särskilt godståg, att stanna vid gränserna, ibland i timmar, för att anpassa sig till olika medlemsstaters krav. Det är därför särskilt viktigt att säkerställa att järnvägsgränsövergångar inte ska ta mer än 15 minuter och att det också ska finnas tilldelade tider för godståg över gränserna. Det är ambitiöst, men nödvändigt om vi vill lyckas med att flytta trafik från väg till järnväg.”

Hotfullt omvärldsläge kräver militär beredskap i infrastrukturen

 Rysslands angreppskrig i Ukraina har lett till att EU-kommissionen granskat TEN-T med avseende på militärberedskap, med en större betoning på att säkerställa att stomnätet består av infrastruktur som kan användas både för passagerare, gods och militära operationer vid behov. Enligt de föreslagna reglerna bör all infrastruktur fungera som korridorer som kan överföra trupper och vapen över blocket och mot dess gränser. Företag som anses utgöra en säkerhetsrisk för EU kommer också att förbjudas att lägga anbud för TEN-T-infrastrukturprojekt. På grund av Rysslands invasion av Ukraina har EU-kommissionen föreslagit att stoppa alla transportinfrastrukturprojekt med Ryssland och Belarus, och i stället satsa på större samarbete med Ukraina och Moldavien, något som även Europaparlamentet gav stöd till.

North Sweden om TEN-T

North Sweden har arbetat intensivt för att få in viktiga justeringar inom ramen för TEN-T både i arbetet inför EU-kommissionens förslag och nu senast i kontakter med nationell nivå och Europaparlamentet i förhandlingarna för att ytterligare öppna möjligheter för utbyggd infrastruktur i norra Sverige. En fråga som varit het är diskussionerna om nya urbana noder där North Sweden och Europaforum Norra Sverige föreslagit en nod i varje region d v s Luleå, Umeå, Sundsvall och Östersund. I EU-kommissionens förslag lyftes Umeå och Sundsvall in medan Luleå och Östersund lämnades utanför kartorna. Sedan dess har arbetet fokuserats på att få Europaparlamentet och ministerrådet att lyfta in skrivningar som öppnar för en bredare tolkning av urban nod. I Europaparlamentets ståndpunkt föreslås just det nu genom begreppet “functional urban area” som då kan appliceras på en bredare geografi vilket bättre fångar arbetsmarknadsregioner i norr. Det öppnar upp för inkludering av såväl Luleå som Östersund som urbana noder. Samma sak gäller hamnar där North Sweden drivit på för inkludering av ytterligare hamnar längs med kusten I norr. Där man tidigare endast tittat på godsmängder föreslår Europaparlamentet nu att man även bör ta hänsyn till en hamns geopolitiska läge, vilket skulle kunna bana väg för flera av de norrländska hamnarna in i TEN-T.

Läs mer om Bottniska korridorens position om TEN-T här

Läs mer om infrastruktur för hållbara transportmedel här 

/Andreas Lindström