EU:s nya plan för grön industri ”The Green Deal Industrial Plan” syftar enligt EU-kommissionen till att öka Europas konkurrenskraft inom clean tech. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lyfte under sitt tal under Världsekonomiskt forum i Davos 16–20 januari fram Kinas och USA:s subventioner inom grön teknik och industri, och menar att EU bör gå en liknande väg. I talet addresserade hon delvis den oro som rått inom EU efter att USA antagit lagpaketet Inflation Reduction Act (IRA). IRA innebär att företag verksamma inom grön industri och teknik i USA kan förvärva statsstöd, vilket skapat vissa farhågor gällande EU:s konkurrenskraft, då det kan skapa incitament för till exempel tillverkare av bilbatterier att förlägga sin verksamhet till USA på grund av de frikostiga investeringsstöden. 

Med EU:s industristrategi från mars 2020, som följdes upp med en uppdatering 2021 med anledning av Covid-19-pandemin, inledde EU en mer aktiv roll för Europas industripolitik som nu följs upp med mer konkreta insatser som svar på händelser i omvärlden. Det planerade förslaget, ska enligt von der Leyen bygga på fyra övergripande pelare; tillståndsprocesser, finansiering, kompetens och handel.

Foto: Dati Bendo, © Europeiska unionen, 2023

Pelare 1: Tillståndsprocesser

Till att börja med, meddelade von der Leyen att EU-kommissionen vill se ett förenklat regelverk för EU:s gröna industrier, i syfte att snabba på och förenkla processer av exempelvis tillstånd till produktionsanläggningar inom clean tech. Ett nyckelord inom denna pelare, var ”snabbhet och tillgång”, vilket enligt von der Leyen möjliggör för att snabbt skala upp, och skapa gynnsamma förhållanden för de industrier som är avgörande för att skapa ett klimatneutralt EU. För att realisera denna del av förslaget, meddelade von der Leyen att EU-kommissionen kommer att lägga fram en ny ”Net Zero Industry Act”, som hon menade ska gå hand i hand med EU:s nya rättsakt för kritiska råvaror. 

Pelare 2: Finansiering 

Därefter betonade von der Leyen att EU-kommissionen tillfälligt vill ändra regelverket gällande statsstödsregler, i syfte att möjliggöra för ökat statligt stöd till de aktörer som är en del av den gröna omställningen. von der Leyen framhöll dock att förändring av statstödsregler inte är en universell lösning för alla EU:s medlemsländer, och att förslaget därför kommer att kompletteras med EU-finansiering. Von der Leyen meddelade att EU-kommissionen senare under året kommer att utarbeta en europeisk suveränitetsfond i syfte att undvika obalans på den inre marknaden. 

Pelare 3: Kompetens 

Den tredje pelaren berör satsningar på utbildning och kompetensförsörjning. En omfattande utveckling av ny teknik, kräver en lika stor tillväxt av kompetens och kvalificerad arbetskraft, sa von der Leyen. Dock nämndes inte mycket om hur EU konkret kommer att ta itu med bristen på kompetens och arbetskraft som drabbar de gröna industrierna hårt, inte minst i norra Sverige. 

Pelare 4: Handel 

Slutligen förordades betydelsen av att säkra starka och motståndskraftiga leveranskedjor, samt behovet av att säkerhetsställa en rättvis och öppen handel. Von der Leyen betonade vikten av att bibehålla och utveckla EU:s handelsavtal med både existerande och potentiella handelspartners. Däribland nämndes Kanada och Storbritannien, likväl som Mexiko, Chile och Australien. 

Den nya planen för EU:s gröna industri - som redan väckt reaktioner i Bryssel - kommer att presenteras av EU-kommissionen inom kort. Frågan är känslig då det finns oenighet mellan Europas medlemsländer hur undantagen från stadstödsregler, som ska säkra en öppen och fri konkurrens, ska hanteras. Länder som Sverige håller vanligtvis en restriktiv hållning till lättnader från stadstödsregler medan länder med Frankrike brukar driva en mer frikostig inställning till detta verktyg.

Den 1 februari, väntas EU-kommissionen presentera förslaget på industriplanen närmre. 

Läs och se Ursula von der Leyens tal på Världsekonomiskt forum här.

/ Vilma Nuldén