Enligt tradition så har EU-kommissionen genomfört en halvtidsöversyn av EU:s långtidsbudget för att se över om budgeten behöver anpassas efter nya behov nu halvvägs in i programperioden 2021–2027. Den 20 juni publicerade EU-kommissionen halvtidsöversynen med förslag på att medlemsländerna ska skjuta till runt 80 miljarder euro extra till EU:s budget 2024–2027. En begäran utan motstycke om tillskottspengar från medlemsstaterna. 

EU-kommissionen motiverar sitt förlag med att EU har ställts inför en rad historiska och oväntade utmaningar sedan 2020 då den nuvarande fleråriga budgetramen antogs. Från Rysslands invasion av Ukraina och dess konsekvenser, till den ökade migrationen efter pandemin och den accelererande inflationen och räntenivåerna. Att ta itu med dessa många utmaningar har pressat EU-budgetens resurser till bristningsgränsen och alla marginaler i EU:s långtidsbudget har förbrukats. Exempelvis har Sammanhållningspolitiska medel mobiliserat för att stödja medlemsstaterna i mottagandet av människor som flyr från kriget i Ukraina. Den nuvarande budgeten är inte är tillräcklig för att hantera de mest akuta kriserna resterande del av programperioden, menar EU-kommissionen.  

Tillskottet är huvudsakligen tänkt att gå till att stödja Ukraina samt till att hantera migration och för att satsa på strategiskt oberoende genom grön teknologi.  

Suveränitetsfonden i ny form och inga lån  

Att stärka EU:S konkurrenskraft och öka EU:s autonomi genom grön och digital omställning har varit en stor del av EU:s strategiska fokus de senaste åren. EU-kommissionens ordförande Ursusla von der Leyen aviserade förra året att de skulle skapa en ny europeisk suveränitetsfond för att hjälpa EU-företag att finansiera viktig grön teknologi, som en direkt motreaktion till USA:s inflationsreduceringslag (IRA).   

Idén kring en EU-suveränitetsfond har varit omdebatterad och nu lägger EU-kommissionen istället fram en modifierad version av förslaget i form av en europeisk plattform för strategisk teknologi (STEP). Plattformen ska främja långsiktig konkurrenskraft och syftar till att öka investeringarna i kritisk och strategiskt viktig teknik som kan bidra till den gröna och digitala omställningen.  

EU-kommissionen föreslår en satsning på 10 miljarder euro som de hoppas ska generera ökade investeringar på 160 miljarder euro från europeiska företag som är verksamma inom kritiska sektorer och teknik. EU-kommissionen har prioriterat tre sektorer; deeptech, ren teknik och bioteknik, för att bibehålla Europas konkurrensfördel gentemot andra regioner i världen.  

Experter, städer och regioner oroade över återanvändningen av strukturfonderna 

Snarare nya pengar handlar finansieringen snarare om att EU-kommissionen genom plattformen omfördelar pengar från redan existerade fonder till STEP. Däribland från de sammanhållningspolitiska fonderna, InvestEU, innovationsfonden och Europeiska försvarsfonden.   

I en debattartikel publicerad på Euractiv uttrycker lokala och regionala ledare samt experter oro för att den upprepade användningen av sammanhållningsfonder till att hantera oförutsedda kriser kan påverka sammanhållningspolitikens långsiktiga mål om att stödja mindre utvecklade regioner och minska skillnaderna inom EU. Författarna till artikeln understryker också att styrningen av sammanhållningsmedel till STEP också ökar farhågor om en återcentralisering av sammanhållningspolitiken. Både vad gäller risk för ökad centralisering, och behovet av att EU:s sammanhållningspolitik fokuserar på långsiktiga strategiska investeringar snarare än krishantering är också principiella synpunkt som Europaforum norra Sverige och North Sweden fört fram vid flera tillfällen i utformningen av strukturfonder genom åren. 

En Ukrainafacilitet med total kapacitet på 50 miljarder 

Störts andel av den efterfrågade budgetökningen skulle gå till ett särskilt instrument för Ukraina som syftar till att tillgodose Ukrainas omedelbara behov, återhämtning och modernisering på väg mot EU genom lån, bidrag och finansiella garantier. En Ukrainafacilitet, baserad på bidrag, lån och garantier, med en total kapacitet på 50 miljarder euro under perioden 2024–2027.  

Migrationshantering, stärkta partnerskap och krishantering 

EU-kommissionen anser att den nyligen överenskomna nya migrations- och asylpakten innebär extra kostnader som kräver 15 miljarder euro extra i nuvarande långtidsbudget. En summa som skulle gå till den nya europeiska migrationspakten men också till investeringar i tredjeländer för att ta itu med orsakerna till migration. 

Vad händer nu? 

De föreslagna ändringarna av budgeten går nu vidare till Europaparlamentet och EU-länderna i rådet. EU-kommissionen hoppas på att det spanska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd ska driva arbetet i rådet framåt med målet att snabbt kunna enas om förslagen efter sommaren 2023 och hoppas kunna nå en överenskommelse om den reviderade budgeten senast 4 december, vilket är det sista datumet för att nå en överenskommelse om den årliga budgeten för 2024, som är kopplad till den långsiktiga budgetöversynen. Det krävs enhällighet i rådet för att en förändring i budgeten ska kunna antas. Därtill behöver även en majoritet i Europaparlamentet ställa sig bakom förslaget. Dock är det många medlemsländer som starkt är emot en ökad budget så tuffa förhandlingar väntar.  

/Maria Boström

Läs mer om översynen här

Läs mer om STEP här

Läs debattartikeln i Euractiv här