Ett Arktis i förändring 

Arktis står inför stora förändringar efter Rysslands invasion av Ukraina och ökade geopolitiska spänningar och ett Sverige på väg in i Nato som kommer innebära att alla arktiska stater är medlemmar förutom Ryssland. I takt med att isarna smälter som skapar nya förutsättningar bland annat för att nyttja naturresurser och sjötransporter, ökar också omvärldens intresse för regionen och i jakten på strategisk autonomi blickar EU också allt mer norrut. De arktiska regionerna är på många sätt föregångare i den gröna omställningen men regionen står också inför stora demografiska förändringar och bristen på människor och kompetens utgör en flaskhals för utvecklingen. Utmaningar som gör behovet av en hållbar regional utveckling och samarbete i Arktis större än någonsin.  

Arctic Futures Symposium fungerar som ett forum där arktiska intressenter kan lyfta sina möjligheter och utmaningar i dialog med representanter från EU-kommissionen, EU:s utrikestjänst (EEAS) och Europaparlamentet andra aktörer som jobbar med arktiska frågor från Europa, Kanada och USA. 

Några av huvudbudskapen från konferensen var att Arktis är i första hand ett hem och människor som lever och verkar i Arktis måste vara involverade i beslut som påverkar dem samt att ett tryggt och säkert Arktis i första hand handlar om starka lokalsamhällen. 

Samarbetet i Arktis i ett förändrat geopolitiskt läge 

De inledande paneldiskussionerna handlade till stor del om framtiden för det Arktiska rådet, som består av de åtta arktiska staterna; Sverige, Norge, Finland, Island, USA, Kanada, Ryssland, och Konungariket Danmark (inklusive Grönland), med permanent deltagande från sex urfolksorganisationer. Vid krigsutbrottet 2022 lades verksamheten på is då Ryssland var ordförande i rådet. I maj 2023 tog Norge över klubban och verksamheten har nu återupptagits utan rysk medverkan. Norges utrikesminister Maria Varteressian var på plats och berättade om Norges prioriteringar under ordförandeskapet:  

– Det viktigaste för oss är att bevara det Arktiska rådet som det centrala multilaterala forumet för frågor rörande Arktis. Om inte den här typen av samarbete finns så kan det komma andra organisationer in som tar över den rollen.  

Helena Köning, biträdande generalsekreterare för ekonomiska och globala frågor vid EU:s utrikestjänst, pratade om regionens geostrategiska betydelse och hur omvärldens intresse för de arktiska resurserna ökar, inte minst för de kritiska råvarorna.  

– Det är tydligt att världen gör sig redo för mer aktiv inblandning i Arktis. 

Anna Hamrell, senior rådgivare för arktiska frågor vid Sveriges utrikesdepartement, lyfte fram norra Sverige som föregångare i den gröna industrin där det också funnits stort intresse från utländska investerare. Hamrell passade också på att berätta om lagen som från och med 1 december gäller i Sverige, FDI-lagen, som kan hindra utländska investeringar som kan skada Sveriges säkerhet.    

Ett tryggt och säkert Arktis 

Isak Utsi, kommunstyrelsens ordförande Arjeplogs kommun och rapportör i det politiska nätverket Europaforum Norra Sverige bidrog med ett lokalt perspektiv och regionalt perspektiv för att bredda diskussionen om säkerhet i Arktis. Utsi underströk att ett tryggt och säkert Arktis i första hand handlar om starka lokalsamhällen och att en plastbaserad och långsiktig sammanhållningspolitik är en viktig förutsättning för ett tryggare och säkrare Arktis: 

– Vi måste fortsätta att fokusera på att bygga upp kapacitet och stödja lokala arktiska samhällen, inte minst i de glesbefolkade områdena. EU:s sammanhållningspolitik och dess fonder har varit avgörande för att skapa jobb och hållbar tillväxt i norra Sverige. Inte minst för tillväxten av små och medelstora företag, vars tillväxt kommer att ge lokala samhällen flest arbetstillfällen, diversifiering och den största ekonomiska avkastningen och som kan stödja lokala myndigheter att bygga ett starkt civilförsvar. 

Kommunalrådet lyfte också de särskilda förutsättningarna i Arktis såsom långa avstånd, gles befolkning och liten kritiska massa och hur det ställer särskilda krav på smarta lösningar och utveckling av robust infrastruktur för att skapa motståndskraftiga samhällen.  

En hållbar och rättvis omställning i Arktis 

De arktiska regionerna, med sina rikliga naturresurser och innovationsförmåga, kan erbjuda många klimatsmarta lösningar för EU att uppnå sina klimatambitioner. Kimmo Järvinen, Head of European Governmental Affairs, SSAB, var på plats för att berätta om SSAB, LKAB och Vattenfalls gemensamma satsning för att utveckla det första fossilfria stålet, Hybrit, som ett exempel på detta.   

I takt med att gröna industriprojekt har tagit fart har diskussionerna om den sociala acceptansen i berörda samhällen för dessa verksamheter ökat. Något som ställer krav på samhällets förmåga att samarbeta på flera nivåer och hitta lösningar mellan olika intressen. Samtidigt vill EU med sina nya gröna industriplan snabba på tillståndsprocesser för gröna industrier och utvinning av kritiska råvaror. I paneler diskuterades hur detta kan ske på ett rättvist och hållbart sätt som gynnar den arktiska befolkningen och hur EU kan vara en möjliggörare för detta.  

Ett huvudbudskap från paneldeltagarna var att Arktis först och främst är ett hem till miljontals människor som måste få ha inflytande i beslut som påverkar deras liv och vardag. Behovet av förbättrade dialogprocesser i frågor som påverkar lokala samhällen och mer platsbaserat beslutsfattande som tar hänsyn till lokala och regionala förutsättningar efterfrågades. 

Attrahera och bevara människor i Arktis 

Under konferensens andra dag vändes fokus mot Arktis mest värdefulla resurser – människorna och kompetensen. I många delar av den arktiska regionen finns demografiska utmaningar, med en åldrande befolkning och en utflyttning av unga personer, särskilt unga kvinnor, samtidigt som det finns en utbredd kompetens- och arbetskraftsbrist i regionen.  

I olika panelsamtal diskuterades möjligheter och svårigheter med att skapa attraktiva arktiska samhällen, som lockar och integrerar nya invånare och som får människor, inte minst unga, att vilja stanna kvar i regionen. Mer fokus på kultur och fritidsaktiviteter, inkluderande samhällen, bättre konnektivitet lyftes fram som viktiga framgångsfaktorer. Integrationsarbetet inte minst, främst från samhällets sida, är också en avgörande del. 

Päivi Ekdahl, ordförande i nätverket Northern Sparsely Populated Areas, lyfte fram perspektiv från de nordliga glesbefolkade regionerna i Sverige, Finland och Norge. Ehdahl tryckte bland annat på de möjligheter som finns att ta vara på när det kommer till att marknadsföra regionen bättre, både på hemmaplan, i EU och till omvärlden.  

– Intresset från omvärlden finns, inte minst blir det synligt genom den växande besöksnäringen, men vi måste bli bättre på att berätta om vad som gör de nordliga regionerna till en attraktiv plats att leva och bo på. Möjligheterna finns i norr, men vi måste jobba gemensamt för att förändra attityder och föreställningar.  

/Maria Boström  

Läs mer om Arctic Futures Symposium här

Läs North Swedens tidigare artiklar om Arktis här: 

Norra Sverige i fokus under EU:s Arktiska forum 2023 

Arctic Futures Symposium 2022 

Norra Sverige vill förverkliga ambitionerna i EU:s nya arktiska politik 

Mer samarbete och bättre ledarskap behövs för kompetensförsörjningen i det europeiska Arktis 

Vad betyder den arktiska politiken för norra Sverige?