Webbinariet inleddes av Cecilia Frank från Europa Direkt Västerbotten som hälsade deltagarna välkomna tillsammans med en introduktion av moderatorerna Lena Friborg från Region Västerbotten och Lotta Rönström från North Sweden European Office.

Lotta Rönström presenterade sedan en bakgrundsbeskrivning av EU:s gröna giv där Fit for 55 och EU:s skogsstrategi låg i fokus. EU:s klimatpaket Fit for 55 omfattar en rad politikområden och strategier som ska vägleda Europa till att reducera koldioxidutsläppen med 55% till år 2030. Parallellt till det finns EU:s skogsstrategi som betonar skydd av skog och ökade kolsänkor för att öka koldioxidupptaget och bevarandet av biologisk mångfald. Hon tillade att flera av förslagen riskerar medfölja oönskade konsekvenser för svensk skogsindustri och att EU-kommissionens inställning till skogsbruk kan spåras tillbaka till en artikel publicerad av Nature som ifrågasatts från många håll.

Felaktig artikel i Nature riskerar att ha influerat EU:s skogspolitik

Jonas Fridman, programchef på Riksskogstaxeringen på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå presenterade dels artikeln som publicerades av Nature sommaren 2020 som påstod att avverkningen av skogen i Norden ökat drastiskt sedan 2015, dels en ny studie där han är medförfattare som bemöter Nature-artikeln. Fridman riktade stor kritik mot Nature-artikeln för vad han beskrev som okritisk användning av data, i detta fall satellitbilder. Kort efter att artikeln presenterats bemöttes och kritiserades den av forskare från både Sverige och Finland, länder som uppgavs stå för den största delen av avskogningen. Skogsstyrelsen har också publicerat en rapport med avverkningsstatistik som visar att det inte hade skett en drastisk ökning. Vidare berättade Jonas Fridman om den nya forskningsstudien; “Harvested area did not increase abruptly—how advancements in satellite-based mapping led to erroneous conclusions” som visar att Nature-artikelns resultat kan förklaras genom kraftigt förbättrade mätinstrument och han drog slutsatsen att Natures rapport snarare visar en ökad upptäcksgrad av avverkad skog och inte en ökad avverkning i sig. Avslutningsvis betonades att det finns en stor risk att de felaktiga resultaten i Nature-artikeln influerat EU:s skogspolitik. 

Nationell nivå om utmaningar kopplade till EU:s syn på skog och skogsbruk

Annelie Stigberg från Näringsdepartementet bidrog till samtalet med insyn i påverkansarbetet på nationell nivå kring bland annat förslaget till reviderad LULUCF-förordning (Land Use, Land Use Change and Forestry) och förslaget till avskogningsförordning. Stigberg menade att förslagen brister dels vad gäller fokus på bioekonomi liksom hållbar produktion, dels att de omfattar mycket detaljreglering och övervakningsmekanismer på EU-nivå. Ett exempel på en utmaning som Annelie Stigberg nämnde var att få bibehålla de många skogsbruksmetoder som används i Sveriges olika regioner. Hon poängterade att det i nuläget saknas ett helhetsperspektiv i EU:s skogsstrategi som inkluderar företagande, forskning och dylikt, och att fokus snarare ligger på klimat och bevarande. Å andra sidan uppgav Stigberg att svenska ståndpunkter fått genomslag i ministerrådets rådslutsatser som att skogsbruket ska ha en nyckelroll i den gröna omställningen med en cirkulär bioekonomi samt partnerskap med forskning och innovation. Hon berättade även att det pågår samarbeten med likasinnade medlemsstater för att bli bättre på att lyfta aspekter om just bioekonomi och innovation kopplat till ett hållbart skogsbruk.

Åsa Ågren Wikströms förslag till yttrande om LULUCF i Regionkommittén

Eva Fridman från Biofuel Region som varit expertstöd för Åsa Ågren Wikström, ledamot i Regionkommittén, för hennes yttrande om LULUCF-förslaget, berättade bland annat att det i LULUCF satts ett mål för EU kring kolsänkor på 310 ton CO₂-ekvivalenter till 2030 där Sveriges del planerades bli ungefär en sjättedel. Eva Fridman fortsatte med att beskriva Regionkommitténs yttrande där ett ändrat mål med hänsynstagande till medlemsländernas potential föreslås och där mål kring miljö och kolsänka balanseras med brukande och substitution. Dessutom föreslås ett nej till en gemensam sektor med jordbruket, en sammankoppling med andra politikområden samt krav på enbart fjärranalys.

Engagerat panelsamtal

Webbinariet avslutades med ett panelsamtal som modererades av Lena Friborg från Region Västerbotten. De deltagande kom från flera håll däribland SLU, Norra Skog, Skogsstyrelsen Norra Västerbotten, Skogs- och Samemuseet, och Sveriges riksdag. Från North Swedens ägarorganisationer deltog Nils-Olov Lindfors, Regionråd i Norrbotten. Engagemanget var stort där samtliga uttryckte stora farhågor kring EU:s skogspolitik generellt, men också kring forskning och dess roll i beslutsfattande processer kopplat till den felaktiga Nature-artikeln.

Läs mer om Fit for 55 här.

Läs mer om EU:s skogsstrategi här.

Läs mer om LULUCF-yttrandet här.

Läs forskningsstudien Breidenbahc et al; “Harvested area did not increase abruptly—how advancements in satellite-based mapping led to erroneous conclusions” här.

/Hanna Bergman