Ministerrådets antagna slutsatser: sammanhållningspolitikens långsiktiga mål bör inte äventyras

Ministerrådet antog den 22 november slutsatser om genomförandet och det fortsatta arbetet med EU:s sammanhållningspolitik. I slutsatserna konstateras att den senaste tidens kriser i Europa har mildrats på grund av sammanhållningspolitiken, men framhåller också att sammanhållningspolitikens anpassningar bör stå i linje med de strukturella och långsiktiga målen.

Ministerrådet, eller Europeiska unionens råd som rådet formellt heter, kan anta slutsatser för att uttrycka politiska ståndpunkter. De nu antagna slutsatserna är en allmän bedömning av EU:s politik för främjandet av regional utveckling och är inte rättsligt bindande. 

Sammanhållningspolitikens roll i den gröna omställningen 

Ministerrådet betonar i sina slutsatser att sammanhållningspolitiken genererar stora mervärden för medlemsländerna och spelar en viktig roll i omställningen till en klimatneutral och digital ekonomi. För programperioden 2014–2020 lyfter ministerrådet att det behövs en effektiv avslutning av programmen och efterlyser insatser för att öka allmänhetens kunskaper om sammanhållningspolitikens resultat och fördelar. 

Ministerrådet uppmanar också EU-kommissionen och medlemsländerna att skyndsamt inleda genomförandet av Fonden för en rättvis omställning, samt påbörja genomförandet av programmen för programperioden 2021–2027. 

Inför ministerrådsmöten lämnar regeringen en så kallad kommenterad dagordning till EU-nämnden i riksdagen som innehåller ett förslag till en svensk ståndpunkt i förhandlingarna. I denna framhåller regeringen att den anser att sammanhållningspolitiken bör vara en långsiktig politik och syfta till att stödja regionernas tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. 

Sammanhållningspolitikens långsiktiga mål bör inte äventyras 

Ministerrådet konstaterar i slutsatserna att sammanhållningspolitiken inte är ett krisinstrument trots att den har varit viktig för att mildra den senaste tidens kriser, som de ekonomiska effekterna av Covid-19 pandemin. Vidare anser ministerrådet att sammanhållningspolitiken bör kunna anpassas till de nya utmaningarna utan att de strukturella och långsiktiga målen äventyras. 

Den territoriella aspekten av sammanhållningspolitiken lyfts fram i rådsslutsatserna som särskilt viktig. Regioners särdrag måste beaktas i genomförandet och regioner med särskilda strukturella obalanser måste uppmärksammas. 

För nästa programperiod som inleds 2027 framhåller ministerrådet att den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen behöver stärkas i EU. Här betonar också ministerrådet att regelverk bör förenklas och harmoniseras. Vidare understryker ministerrådet att det för perioden 2028–2035 behövs ett fortsatt fokus på den gröna omställningen och regioners särdrag, och då särskilt regioner med strukturella obalanser som till exempel demografiska utmaningar. 

Läs pressmeddelandet om slutsatserna från ministerrådet här. 

Läs slutsatserna i sin helhet här. 

Läs regeringens kommenterade dagordning här. 

Läs om Europaforum Norra Sveriges (EFNS) senaste position om sammanhållningspolitiken här. 

/Emil Olofsson

23 Nov 2022 Regionalpolitik

Regionalpolitik

North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som huvudparten av de totalt 900.000 invånarna är bosatta i städerna utmed Östersjökusten vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.

Kontaktperson: Mikael Janson

Mer information