Europaparlamentet och ministerrådet har slutit en överenskommelse om LULUCF-förordningen

Den 10 november kom Europaparlamentet och ministerrådet överens om LULUCF-förordningen kring markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk som innebär att EU:s mål på en minskning av växthusgaser till 2030 höjs från 55 procent till 57 procent. Detta ska ske genom att kolsänkan i skog och mark ökar och överenskommelsen skärper också kraven om biologisk mångfald. Överenskommelsen är provisorisk och förordningen måste formellt antas av både Europaparlamentet och ministerrådet.

Förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) syftar till att minska utsläppen från markanvändning för att nå klimatmålen till 2030. Målsättningen är att minska nettoutsläppen, det vill säga minska utsläppen av koldioxid och öka upptaget av koldioxid, inom all användning av mark, träd, växter, biomassa och timmer. 

Nettoupptaget i landsektorn ska öka enligt överenskommelsen 

Den provisoriska överenskommelsen mellan Europaparlamentet och ministerrådet innebär att landsektorns mål för ökad kolsänka ska ligga på 310 miljoner koldioxidekvivalenter. Kolsänka är bundet kol i till exempel stående träd, som alltså då inte avverkas. Jämfört med tidigare mål ska mängden bundet kol nu öka med 15 procent till 2030 för hela EU. För Sveriges del innebär överenskommelsen att det årliga koldioxidupptaget ska vara 4 Mton högre 2030 än dagens nivå. 

De nuvarande reglerna om att utsläppen av koldioxid inte får överstiga upptagen inom landsektorn fortsätter enligt överenskommelsen att gälla till 2025, och för perioden 2026–2030 ska upptagen av koldioxid vara större än utsläppen. Med andra ord ska nettoupptaget av koldioxid öka. Vidare ska varje medlemsland enligt överenskommelsen anta ett bindande nationellt mål för 2030 för nettoupptaget, som dock kommer skilja sig mellan medlemsländer. 

Skogsbruket kan bidra till att begränsa klimatförändringarna 

Europaforum norra Sverige (EFNS), som är ett politikernätverk på lokal och regional nivå i norra Sverige där North Sweden ingår, har tidigare framfört sina synpunkter på LULUCF-förordningen. I den position som EFNS antog i mars 2022 framhålls att förordningen främst ser skogen som en kolsänka och därför inte beaktar den roll som ett aktivt skogsbruk kan spela för att tillhandahålla hållbara förnybara råvaror som kan ersätta fossila alternativ. 

Genom att endast se skogen som en kolsänka missar man därför enligt EFNS den potential som skogsbruket har i att begränsa klimatförändringarna genom utvecklandet av lokala och regionala bioekonomier. 

Den provisoriska överenskommelsen är ett resultat av de trepartsförhandlingar som har förts om LULUCF-förordningen av Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Nu väntar ett formellt antagande av förordningen av Europaparlamentet och ministerrådet, och texten till den preliminära överenskommelsen kommer snart publiceras. 

Läs mer om överenskommelsen här. 

Läs regeringens pressmeddelande om den provisoriska överenskommelsen här.

Läs EFNS position om LULUCF-förordningen här.

Läs mer om förhandlingarna kring LULUCF-förordningen här.

Läs EU-kommissionens ursprungliga förslag här.

/Emil Olofsson

22 Nov 2022 Klimatpolitik

Klimatpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Carina Christiansen

Mer information