Skogsfrågan har varit högaktuell på Brysselarenan den senaste tiden, med många beslut som kan ha stor påverkan på det svenska skogsbruket. Bakgrunden till det stora lagstiftningsarbetet och de många lagförslag och strategier som berör skog är EU:s klimatpaket som presenterades sommaren 2021, Fit for 55. Målet med lagförslagspaketet är att minska EU:s växthusgasutsläpp med minst 55 procent fram till 2030, och att nå klimatneutralitet till 2050. Skogsbruket påverkas till stor del av detta lagstiftningsarbete, som bland annat inkluderar revideringen av Förnybartdirektivet och lagstiftningen om ökad kolsänka, LULUCF.

Kritiken från svenskt håll när det gäller skogsstrategin har tidigare till stor del handlat om att skogen är en nationell angelägenhet enligt vårt fördrag med EU och att EU inte har kompetens på området. Det svenska hållbara skogsbruket kan bidra till grön tillväxt och byggandet av en cirkulär ekonomi, med förnybara träprodukter som en central del. Skogarnas multifunktionalitet betyder också att de till exempel är viktiga för den biologiska mångfalden och inte minst för den regionala och hållbara utvecklingen på landsbygden. 

Resolutionen om EU:s nya skogsstrategi antogs den 13 september av Europaparlamentet med 417 röster för, 144 röster mot och 67 avstående. I den antagna resolutionen har det dock hänt en hel del sedan första förslaget presenterades, som nu innehåler förtydligande om att skogen är en förnybar resurs som även i framtiden ska användas i linje med nationella förhållanden.  

Det svenska skogsbruket behövs för att uppnå EU:s mål 

Norra Sverige är en av Europas mest skogrika regioner och spelar en avgörande roll i den gröna omställningen, där till exempel högstubbar lämnas för att gynna biologisk mångfald och återväxt av ny skog. 

Europaforum Norra Sverige (EFNS), som samlar politiker på lokal och regional nivå från norra Sverige för att påverka EU, har tidigare presenterat sina synpunkter på EU:s skogsstrategi. EFNS välkomnade skogsstrategin, men underströk att hänsyn måste tas till regionala skillnader gällande skogsbestånd och att det svenska aktiva skogsbruket, som baseras på en hållbar användning av skoglig biomassa, behövs för att uppnå EU:s mål. 

Enligt EFNS kan ytterligare regleringar på EU-nivå vara hämmande för den regionala tillväxtpotentialen. EU:s initiativ på skogsområdet bör enligt EFNS uppmuntra hållbara regioner och industrier, som kan stärka skogens multifunktionella värde. 

Nätverket Northern Sparsely Populated Areas (NSPA), som samlar de nordliga regionerna i Norge, Sverige och Finland för att påverka EU-politiken, har också riktat kritik mot förslaget. I positionspapperet som NSPA antog 2021 om förslaget, underströks att skogen erbjuder förnyelsebara material som kan ersätta fossila bränslen.

/Emil Olofsson

Läs mer om kritiken av EU:s skogsstrategi för 2030 här.

Läs mer om EFNS synpunkter på skogsstrategin här.

Läs mer om NSPA:s synpunkter på skogsstrategin här.

Hitta Europaparlamentets antagna text här.

Läs om revideringarna till Förnybartdirektivet här.