Europaforum Norra Sverige (EFNS) består av politiker från lokal och regional nivå från Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland och är en mötesplats och kunskapsarena där EU:s politik analyseras och diskuteras, med syfte att påverka såväl den europeiska som den nationella arenan.  

Sverige brister i att nyttja sammanhållningspolitikens möjligheter 

Nätverket EFNS har varit en viktig aktör i utformningen av EU:s sammanhållningspolitik i Sverige. Utifrån detta arbete har EFNS nu antagit ett positionsdokument där man presenterat sin syn på sammanhållningspolitiken i Sverige för programperioden 2021–2027, och den huvudsakliga slutsatsen från EFNS är att Sverige brister i att nyttja sammanhållningspolitikens möjligheter. Detta leder i sin tur till att man missar sin chans för att tillvarata den fulla utvecklingspotentialen som finns i norra Sverige. 

EFNS menar att det finns tre primära anledningar till att Sverige inte fullt ut lyckats nyttja EU:s sammanhållningspolitik: 

• Brist på förståelse för EU:s sammanhållningspolitik 
• Avsaknad av territoriellt perspektiv 
• Otillräcklig samordning, samsyn och flernivåstyrning 

Den bristande förståelsen för EU:s sammanhållningspolitik har enligt EFNS inneburit att Sverige inte lyckats överföra EU:s övergripande syfte och mål med sammanhållningspolitiken till nationell nivå. Vidare utformas inte sammanhållningspolitiken på nationell nivå med det territoriella perspektivet i fokus. EU:s sammanhållningspolitik är komplex vilket enligt EFNS föranleder ett behov av samordning och koordinering mellan olika aktörer inom flernivåstyrningen, något som också brister. 

Dessa problem har haft ett antal konsekvenser för Sveriges utformning och genomförande av EU:s sammanhållningspolitik enligt EFNS, och dessa konsekvenser är: 

• Otydlig rollfördelning 
• Sämre regionalt anpassade program 
• Utebliven fondsamverkan 
• Ökad centralisering 

EFNS framhåller att de olika aktörerna inom sammanhållningspolitiken har haft otydliga roller och att det brustit i kommunikationen mellan olika nivåer. Programmen som sedan har lanserats inom ramen för sammanhållningspolitiken har inte tagit tillräcklig hänsyn till regionala särdrag, vilket gör att programmen har begränsad regional anpassning. 

EU har en ambition att olika EU-fonder ska samverka med varandra, med målet att uppnå ett effektivare genomförande och skapa synergieffekter. EFNS menar att nationell nivå inte skapat förutsättningarna för att kunna utföra detta arbete med fondsamverkan.  

Avslutningsvis ser EFNS oroligt på tendenser till centralisering, som redan har blivit verklighet i till exempel Sveriges framtagande av Faciliteten för återhämtning och resiliens. Ökad centralstyrning skulle betyda att man frångår från kärnan i EU:s sammanhållningspolitik, där regioners olika förutsättningar, behov och möjligheter ska ligga till grund för utformningen. 

Ett mer effektivt genomförande av EU:s sammanhållningspolitik 

Med utgångspunkt från de brister och konsekvenser som presenterades ovan har EFNS identifierat ett antal punkter som kan ligga till grund för en förnyad diskussion och ett förbättrat arbete i Sverige med sammanhållningspolitiken: 

• Skapa en gemensam vision för EU:s sammanhållningspolitik 
• Starta processen tidigare och forma ett mer långsiktigt arbete 
• Gemensamma kunskapsövningar för ökad territoriell förståelse 
• Förbättra förutsättningarna för fondsamverkan 

EFNS menar att en transparent flernivåstyrning med en strategisk dialog om vision, syfte och mål behövs för att bättre arbeta med sammanhållningspolitiken i Sverige. Här är dialog mellan regional, nationell och europeisk nivå centralt. Vidare efterfrågar EFNS ett mer långsiktigt och kontinuerligt arbete med EU:s sammanhållningspolitik. 

För att öka förståelsen för varandras uppdrag, perspektiv och förutsättningar, föreslår EFNS gemensamma kunskapsövningar mellan regional och nationell nivå för att uppnå ett ömsesidigt och kontinuerligt kunskapsutbyte. 

Avslutningsvis framhåller EFNS vikten av fondsamverkan, och föreslår därför att Sverige ska verka för att på EU-nivå ha ett gemensamt ramverk och förordningstext för samtliga EU:s fonder och program för sammanhållningspolitiken och fonden för landsbygdsutveckling. 

Genom att inte fullt ut tillvarata sammanhållningspolitikens potential missar Sverige möjligheten att frigöra den fulla utvecklingspotentialen i de olika regionerna. 

Läs EFNS position om sammanhållningspolitikens utformning i Sverige här. 

Läs om EFNS synpunkter på regeringens utkast till Partnerskapsöverenskommelser för programperioden 2021–2027 här.

Läs mer om EFNS här. 

/Emil Olofsson