Middag och heldag med regionala inblickar och utblickar

Elisa Ferreira, EU-kommissionär med ansvar för EU:s sammanhållningspolitik och reformer, landade med sin stab på Åre Östersund flygplats på torsdagen 16 juni i tid för att delta på en middag på Länsresidenset anordnad av Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen.

Landshövdingen Marita Ljung och Regionrådet Elise Ryder Wikén hälsade välkomna och under kvällen kunde EU-kommissionens företrädare tillsammans med Landsbygdsministern Anna-Caren Sätherberg med flera från regering och myndigheter ta del av presentationer av Jämtland Härjedalen om samverkan kring gemensamma frågor genom bland annat nätverket Northern Sparsely Populated Areas (NSPA). Kommunernas perspektiv på möjligheter och utmaningar presenterades genom kommunstyrelsernas ordföranden i Åre och Östersund, Daniel Danielsson och Effie Courlos.

Dagen därpå undertecknades den så kallade partnerskapsöverenskommelsen mellan Sveriges regering och EU-kommissionen, som anger inriktningen för EU:s olika sammanhållningsfonder för regional utveckling. Efter presskonferens och lunch anordnade Region Jämtland Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län ett antal studiebesök för att visa vilka mervärden EU:s sammanhållningspolitik skapat över tid. EU-kommissionären med hennes kabinett och representanter från nationell nivå, fick sedan ta del av regionala satsningar för innovation och utvecklingskraft vid Mittuniversitetet, samt höra fler projektexempel under bussturen till Bydalsfjällen och ett studiebesök vid Tåssåsens Sameby.

Partnerskapsöverenskommelsen

Programperioden för EU:s struktur- och investeringsfonder 2021–2027 kan nu inledas efter att Partnerskapsöverenskommelsen mellan Sveriges regering och EU-kommissionen undertecknats av Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg och EU-kommissionär Elisa Ferreira. Lanseringen ägde rum i Tillväxtverkets lokaler i Östersund, och på plats var bland annat statssekreterare Roger Mörtvik, Tillväxtverkets tillförordnade generaldirektör Fransisca Ramsberg, Svenska ESF-rådets generaldirektör Håkan Forsberg, samt programansvariga handläggare på EU-kommissionens generaldirektorat Regio.

Överenskommelsen anger Sveriges strategiska inriktning för EU:s sammanhållningspolitik, inklusive Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Fonden för en rättvis omställning (FRO), Europeiska havs-, fiskeri- och fiskerifonden (EHFF) och Europeiska socialfonden+ (ESF+), för åren 2021–2027. Sammanhållningspolitiken bidrar till viktiga investeringar för att utveckla företagande, innovationer, hållbar utveckling, klimatomställning, sysselsättning, kompetensutveckling och social inkludering i hela landet. För norra Sveriges del handlar det om insatser på närmare fyra miljarder kronor över sju år. Godkännandet av partnerskapsöverenskommelsen markerar startskottet för programperioden.

Exempel på lokal kapacitetsbyggnad

Kommissionär Ferreira fick under sitt besök i Jämtland Härjedalen, och redan under middagen på residenset, ta del av berättelser om attraktivitet, expansiv besöksnäring, växande verkstadsindustri och småskaligt företagande varvat med exempel på de särskilda utmaningar som norra Sverige och det europeiska Arktis står inför. Strukturella hinder för utveckling, såsom stora avstånd, gles befolkning och brist på egen kritisk massa för innovation gör arbetet med hållbar utveckling särskilt utmanande, framför allt i mindre landsbygdskommuner. Men med bättre platsanpassade verktyg med fortsatt stöd av EU menar flera kommuner att de skulle kunna arbeta betydligt mer strategiskt och långsiktigt och med rätt förutsättningar är norra Sverige och NSPA också en motor att driva hela EU:s gröna omställning.

Exempel på innovation och tillväxt

Trots särskilt svåra geografiska förutsättningar har ett flertal regionala innovationssystem runtom i de nordliga glesbefolkade områdena kunnat växa fram över tid. I Jämtland Härjedalen har exempelvis samarbetet mellan Mittuniversitet, offentlig och privat sektor, lett fram till ett flertal strategiskt viktiga projekt. Bland annat Peak Innovation, som från början genom fokus på testindustrin och dess nära koppling till företag verksamma inom sport och utomhusaktiviteter, har idag blivit en regional innovationshubb. Kommissionär Ferreira träffade under fredagseftermiddagen företrädare från Peak Innovation och Mittuniversitet för att höra mer om vilken betydelse EU:s regionalfond spelat för uppbyggnaden av test- och innovationsmiljön i regionen med satsningar på testbäddar för företag inom friluftsliv och utomhussport som idag når globala marknader.

Exempel på samisk kapacitetsbyggnad

Kommissionär Ferreira hade inför sitt besök särskilt efterfrågat möjligheten att få träffa samiska företrädare och lära sig mer om samisk kultur och möjligheter till utveckling. Jerker Bexelius, verksamhetschef vid det sydsamiska kulturcentret Gaaltije, gav tillsammans med Anna Kråik, Region Jämtland Härjedalens utvecklingsstrateg för nationella minoriteter och urfolk, en introduktion till arbetet med att utveckla det samiska samhället, bland annat genom Interreg-projektet Jurddabeassi som syftar till att öka samiska organisationers möjlighet att mer aktivt forma EU-politik

Ferreira fick sedan möjlighet att träffa företrädare från Tåssåsens Sameby uppe på Bydalsfjället, där det bjöds på ett flera olika tillagade varianter av renkött. Tyvärr kunde endast ett fåtal renskötare medverka vid besöket, då de flesta var upptagna med att försöka skademinimera konsekvenserna av en vargattack mot renhjorden. EU:s rovdjurspolitik kom givetvis på tal, och kommissionären fick tillsammans med representanter från näringsdepartementet höra om vilka allvarliga skador den allt större skyddade vargstammen orsakar för rennäringen, både i ekonomiska termer, och inte minst hur den psykiska påfrestningen gör det allt svårare att bedriva renskötsel.

Sammanhållningspolitiken efter 2027 har redan börjat diskuteras

EU-kommissionären med följe fick en inblick i norra Sveriges möjligheter och utmaningar kopplat till den programperiod som nu rullar ut och de erfarenheter som finns från tidigare programperioder. Samtidigt har diskussionerna om sammanhållningspolitiken efter 2027 redan initierats, och det är viktigt för norra Sverige att vara med i dialogen från början. Inte minst för den extra allokering som regionen numera har inom både ERUF och ESF+ för att hantera utmaningarna kopplat till gleshet, och som står för drygt hälften av de regionala stöd regionen får via EU.

I allt högre grad går EU:s regionala investeringsstöd via centraliserade och nationella strukturer utan samverkan och partnerskap med lokala och regionala företrädare, vilket inte underlättar möjligheten att ta del av och hitta synergier mellan fonderna. Samtidigt finns det mer EU-finansiering än någonsin till följd av att de nya investeringspaketen för återhämtning, grön och digital omställning tagits fram för att hantera de ekonomiska konsekvenserna av Covid-19, i form av exempelvis Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) och ambitionerna om en klimatneutral kontinent till år 2050. I Sveriges fall är det finansdepartementet som bakar in EU-finansiering i statsbudgeten för nationella åtaganden såsom industriklivet och klimatklivet.

Det sker just nu en dragkamp mellan långsiktiga regionala utvecklingssatsningar för konkurrenskraft runtom i hela Europa och mer kortsiktiga centraliserade krishanteringsmekanismer där viktiga principer om partnerskap, flernivåstyre och brett engagemang för olika typer av EU-projekt på lokal och regional nivå riskerar att försvinna. Det blir därför allt viktigare att förklara för fler varför EU:s sammanhållningspolitik fungerar för regioner som NSPA och vad det skapar för resultat över tid. Det är kärnbudskap som förmedlades under Ferreiras besök. EU:s regionala stöd genererar samverkan mellan aktörer och över gränserna som annars inte hade blivit, och där NSPA med sina studier gjorda av Nordregio och OECD, är exempel på sådana strategiska gemensamma satsningar för bättre lokalt anpassade långsiktiga utvecklingsstrategier.

NSPA inleder nu ett nytt samarbete med OECD och EU-kommissionens generaldirektorat Reform för att följa upp den senaste OECD-studien, vilket blir en viktig kunskapsbas för diskussionerna inför nästa programperiod. Även om det i många delar går bra för norra Sverige, så kvarstår bristen på egen kapacitet och behov av att hantera de strukturella hinder som struktur- och investeringsfonderna bidrar till att tackla. Det är därför viktigt att norra Sverige får fortsatt stöd genom de förslag som EU-kommissionen med Elisa Ferreira i spetsen kommer att lägga fram redan inom ett par år för förhandlingarna inför programperioden 2027+.

Bildtext första bilden:Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg och EU-kommissionär Elisa Ferreira.

Läs om Sveriges nationella återhämtningsplan inskickad utan dialog med regionerna här.

Läs om norra Sverige syn på förslaget till Partnerskapsöverenskommelse här.

Läs om EU:s budet och återhämtningspaket här.

Läs om analys av EU-budgetbeslutet här.

Läs om åttonde sammanhållningsrapporten här.

Läs om den kommande nya OECD-studien för NSPA här.

Läs om North Swedens besök i Jämtland Härjedalen under våren här.

Läs om Elisa Ferreiras medverkan i NSPA Forum tidigare i år här.

Läs Mikael Jansons State-of-play om EU:s långtidsbudget här.

/Mikael Janson och John Kostet