För att lindra de ekonomiska konsekvenserna av Covid-19-pandemin enades EU:s stats- och regeringschefer i juli 2020 om ett återhämtningspaket, NGEU, på sammanlagt 750 miljarder euro. Inom NGEU ingår bland annat Faciliteten för återhämtning och resiliens (FRO/RRF) samt Återhämtningsstöd för sammanhållning och Europas regioner (REACT-EU), vilken är en förstärkning av EU:s sammanhållningspolitik inom ramen för de befintliga strukturfondsprogrammen som är riktade till regionerna. För att få ta del av medel från RRF ska alla EU-länder lämna in sina återhämtningsplaner till EU-kommissionen, deadline för detta var den 30 april, men alla medlemsländer lämnade inte in sina återhämtningsplaner då. Utan först den 28 maj kommunicerade Sveriges regering, i ett pressmeddelande från Finansdepartementet, att Sverige nu formellt skickat in sin återhämtningsplan. Regionerna i norra Sverige, liksom övriga svenska regioner, blev dessvärre inte inkluderade i förberedelserna och utformningen av den nationella återhämtningsplanen. 

Fokus på sysselsättning, sammanhållning och den gröna omställningen i Sveriges återhämtningsplan  

Sveriges återhämtningsplan består av 30 olika åtgärder, där bedömningen är att Sverige kan få ungefär 34 miljarder kronor i bidrag. Planen går i linje med de krav som ställs i RRF, där det till exempel är stort fokus på att främja sysselsättning, tillväxt, sammanhållning, samt att det är viktigt att detta arbete sker i linje med den gröna och digitala omställningen. I återhämtningsplanerna beskriver medlemsländerna de reformer och offentliga investeringar de planerar att genomföra. Medlemsländerna kan ansöka om både bidrag (sammanlagt 312,5 miljarder euro i 2018 års priser) och lån (sammanlagt 360 miljarder euro i 2018 års priser). Den preliminära bedömningen är att Sverige kan få ca 34 miljarder kronor i bidrag genom RRF. Det slutliga beloppet som Sverige kan få i bidrag fastställs senast 30 juni 2022 och beror på hur krisen påverkat den ekonomiska utvecklingen i Sverige och övriga EU-länder. 

Sveriges återhämtningsplan innehåller 30 reformer och investeringar, indelade i fem fokusområden: 

• Grön återhämtning. 
• Utbildning och omställning.
• Utbyggnad av bredband, digitalisering av offentlig förvaltning och forskning. 
• Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen och säkerställa integriteten i det finansiella systemet. 
• Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande. 

EU-kommissionen kommer nu att bedöma den svenska återhämtningsplanen, för att därefter lämna in ett förslag till ministerrådet som sedan fattar ett formellt beslut. Efter beslutet är fattat väntar årsvisa uppföljningar till och med 2026 där EU-kommissionen granskar om återhämtningsplanens delmål och mål uppnåtts.  

Regional medverkan viktig för en robust och hållbar europeisk återhämtning 

Nätverket Assembly of European Regions (AER) anordnande den 26 maj ett webbinarium för att diskutera regionernas roll i utformningen av EU:s återhämtningsinsatser.  För att kunna säkerställa en robust och hållbar europeisk återhämtning menar AER att det är viktigt att Europas regioner har tillgång till rätt information tidigt om hur instrumenten kan användas. Det har också varit nätverket Conference of Peripheral and Maritime Regions (CPMR) budskap i ett flertal ställningstaganden under våren. Från EU-kommissionens sida har stödet för regioneras roll varit tydligt: regionalpolitiken ska genomsyras av flernivåstyre och formas utifrån ett gräsrotsperspektiv. 

EU-kommissionen vill se ett gräsrotsperspektiv i utformningen av EU:s regionalpolitik 

Webbinariet den 26 maj inleddes med att Tereza Krausova, policyanalytiker på generaldirektoratet för regional och stadspolitik (DG REGIO) presenterade olika insatser inom EU:s regionalpolitik. Hon berättade att EU:s sammanhållningspolitik, som tidigare varit ganska rigid, nu blivit mycket mer flexibel för att kunna anpassas till alla medlemsländers och regioners olika behov. Utformningen av regionalpolitiken för 2021–2027 har i allra högsta grad påverkats av Covid-19 pandemin och nu förbereder EU-kommissionen för en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin.  

Krausova fortsatte med att presentera sammanhållningspolitikens fem olika mål och prioriteringar som styr Europeiska regionala utvecklingfonden (ERUF), Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) och Europeiska socialfonden+ (ESF+), där det från EU-kommissionens sida är viktigt att fonderna utformas med ett gräsrotsperspektiv och i så hög grad som möjligt involverar regionerna i de olika länderna och utgår territoriella förutsättningar. De uppdaterade prioriteringarna under åren 2021–2027 är; ett mer konkurrenskraftigt och smartare Europa, ett grönare Europa, ett mer sammankopplat Europa, ett mer socialt och inkluderande Europa samt ett Europa som är närmre sina medborgare. Mycket utav EU:s sammanhållningspolitik ligger i linje med EU:s ambitioner för ekonomisk återhämtning, grön- och digital omställning, samt hållbar utveckling.  

Louise Reid, policyassistent på Generaldirektoratet för Sysselsättning, socialpolitik och inkludering berättade om arbetet med Europeiska socialfonden (ESF+) där EU-kommissionen lagt stor vikt vid att investera i människor, sysselsättning, social inkludering samt fattigdomsbekämpning.  

Stefan Jensen, ekonomi- och policyanalytiker på generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling berättade om EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) som kommer att träda i kraft 2023. Han berättade att CAP ska arbeta i linje med den gröna given, speciellt genom Från jord till bord-strategin och EU:s strategi för biologisk mångfald. Genom CAP vill de även säkerställa synergier med andra EU-medel, exempelvis med regionalpolitiken och Next Generation EU. Han talade om regionernas roll i CAP och betonade att de nationella CAP-planerna behöver ett mer territoriellt fokus och att det regionala styret behöver vara mer involverade i planerna, avslutade Jensen.  

CPMR tycker till om EU:s återhämtningsplan  

Den europeiska lobbyorganisationen Conference of Peripheral Maritime Regions (CPMR), som samlar politiska företrädare för perifera och maritima regioner i 25 olika länder, där bland annat Norrbotten, Västerbotten och Jämtland Härjedalen är medlemmar, uttryckte sin syn på EU:s återhämtningsplaner i bland annat ett policyuttalande från mars 2021. CPMR betonar vikten av att involvera regionerna i EU:s återhämtningsplaner, där CPMR anser att regionerna inte haft tillräcklig involvering i planeringen inför och implementeringen av återhämtningsplanerna. CPMR efterfrågar därtill en starkare koordinering mellan NGEU och andra EU-program för att undvika överlappningar och istället skapa synergier. 

Europaforum norra Sveriges position 

Även lokal- och regionalpolitiska representanter från nätverket Europaforum norra Sverige (EFNS) har uttryckt kritik gentemot nationell nivås sätt att hantera möjligheterna till EU:s olika återhämtningsinstrument i en position som antogs i november 2020. EFNS uttryckte bland annat att utformningen av EU:s återhämtningsinstrument på ett bättre sätt behöver involvera de regionalt utvecklingsansvariga, samt vara anpassad efter territoriella förutsättningar. Därtill uttryckte EFNS att de olika återhämtningsinstrument behöver komplettera varandra för bästa effekt.  

Läs regeringens pressmeddelande om återhämtningsplanen här.

Läs mer om Next generation EU här och på North Swedens hemsida här.  

Läs Europaforum Norra Sveriges position om regionalpolitiken och Next Generation EU här.  

Läs Europaforum Norra Sveriges position om Sveriges utformning av Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) och Återhämtningsstöd för sammanhållning och Europas regioner (React-EU) här.  

Läs mer om AER-webbinariet här.  

Läs mer om regionalpolitiken här.  

Läs mer om EU:s gemensamma jordbrukspolitik här. 

Läs mer om CPMR:s policyuttalande här. 

Läs mer om CPMR:s uttalanden om EU:s återhämtningsplaner här och här.

/ Matilda Albertsson