Nätverket för de tretton nordligaste och glesbefolkade regionerna i Sverige, Norge och Finland, Northern Sparsely Populated Areas (NSPA), anordnade på valborgsmässoafton ett virtuellt möte med Michael Mann, EU:s arktiska ambassadör vid EU:s utrikestjänst (EEAS), samt Raphael Goulet, enhetschef vid generaldirektoratet för havs- och fiskerifrågor (DG Mare), båda ansvariga tjänstemän för den pågående revideringen av EU:s arktiska politik.

I höstas lät EU-kommissionen öppna frågan om EU:s framtida arktiska politik för allmänheten i och med ett samråd som bland annat NSPA och Europaforum norra Sverige svarade på med underlag och stöd från North Sweden, som länge bevakat och försökt påverka EU:s arktiska politik till att främja mer hållbar regional utveckling till förmån för människor, företag och lärosäten i det Europeiska Arktis. Resultatet av samrådet visar på att de tre nuvarande pelarna för EU:s politik även fortsättningsvis ska prioriteras utvecklas; klimatförändringar och forskning, internationellt samarbete, samt hållbar regional utveckling.

Gröna given kan förverkligas i det Europeiska Arktis

NSPA:s ordförande Tomas Norvoll, fylkesledare Nordland, lyfte tillsammans med bland annat Nils-Olov Lindfors, regionråd Norrbotten, fram behovet av att EU fokuserar mer på regional utveckling och de människor som lever och verkar i Arktis. Mycket utav av vad som krävs för att realisera EU:s gröna giv finns i det Europeiska Arktis, både i form av naturresurser och förädlingsteknik, men också världsledande kompetens och innovationsförmåga. Bristen på arbetskraft och investeringar i digital och transportinfrastruktur är utmaningar som kräver samarbete och mer platsanpassat stöd. Därtill är det viktigt att kunskap om olika territoriella och miljömässiga förutsättningar ligger till grund för EU:s lagstiftning på olika områden, såsom exempelvis för skogsbruk.

Norvoll lyfte även upp den så kallade arktiska produktionsparadoxen, dvs. hur ökad produktivitet inte nödvändigtvis leder till samhällelig utveckling där resurserna utvinns. I kombination med att det ofta bor allt färre människor i glesbefolkade områden, består utmaningen i Arktis främst i att kunna skapa jobb som omfattar en större del av värdekedjan och därmed kan generera mer ekonomiska resurser för att skapa hållbara och attraktiva samhällen. Därför har EU:s stöd och insatser för innovation, smart specialisering och diversifiering av näringslivet i regionerna en väldigt viktig roll som också betonades av flera representanter under mötet.

Geopolitiska diskussioner i Europaparlamentet

Vid mötet deltog även Europaparlamentarikerna Elsi Katainen från Uleåborg, och Erik Bergkvist från Umeå. Katainen och Bergkvist verkar i utskotten för transport och jordbruk, respektive regional utveckling, budget och industrifrågor. Med engagemang för de nordliga områdenas särskilda möjligheter och utmaningar, redogjorde Katainen och Bergkvist en lång rad aktuella politiska frågor som nu hanteras på europeisk nivå. Förutom klassificering av hållbara investeringar, reglering av skogsbruk, grön och digital omställning, samt ekonomisk återhämtning, så står revideringen av EU:s arktiska politik högt på lista över frågor att bevaka under de kommande månaderna.

Just nu håller bland annat Europaparlamentets utrikesutskott på att förbereda en rapport om Arktis som ska antas till hösten. Det första utkastet har stort fokus på säkerhetspolitik och de geopolitiska spänningar som blivit allt mer påtagliga i Arktis. Ökad upprustning, militarisering och omfattande försvarsövningar i området vittnar om ett växande behov av mer säkerhetspolitisk samverkan menar vissa. Det råder dock delade meningar om det är en gemensam Europeisk kompetens och om det verkligen är frågor som ska få prägla EU:s integrerade politik. Det lär förmodligen komma ett flertal

ändringsförslag från parlamentariker som vill se en mer balanserad ansats där både klimatet och människorna som bor i Arktis får ett betydligt större fokus.

Processen framåt

Just nu pågår en intern process för EU-kommissionen att bereda underlag och få med alla perspektiv från olika politikområden som berörs av en ny integrerad politik för Arktis. Målet är att ha en ny kommunikation antagen innan årsskiftet. Helst hade man från EU-kommissionen och EU:s utrikestjänst sida velat kunna presentera EU:s nya arktispolitik i samband med en verklig konferens på plats i Bryssel, men det återstår att se om det kommer att vara möjligt med rådande pandemi.

Läs mer om NSPA:s svar på konsultationen om EU:s framtida politik för Arktis här.

/ John Kostet