Regionala exempel visar vägen för en cirkulär ekonomi i Arktis

Regional samverkan och cirkulär ekonomi i Arktis var fokusfrågorna för webbinariet 19 oktober som Brysselkontoren för Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) och Brysselkontoret för Scotland Highlands & Islands arrangerade under Europeiska veckan för regioner och städer.

Webbinariet ‘Circular economy in the Artic Industries’ sändes som en del av European Week of Regions and Cities (EWRC) och organiserades av Brysselkontoren för Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) och Brysselkontoret för Scotland Highlands & Islands. Fyra olika projekt från Finland, Sverige, Norge och Skottland fanns representerade som goda exempel på initiativ som främjar en grön och cirkulär ekonomi i det europeiska Arktis. Epanel bestående av MirjVehkaperä, regionråd för Oulu stad i Finland och ledamot i Europeiska regionkommittén, Nils-Olof Lindfors, regionråd i Norrbotten och ordförande för NSPA-nätverket, samt Michael Mann, EU:s arktiska ambassadör delade med sig av sina tankar kring grön omställning och regional tillväxt i Arktis.  

ICT-baserade lösningar för en hållbar vattensektor 

Hur kan vi lösa de utmaningar som industriella och kommunala vattenprocesser idag står inför? Det är den fråga som står i fokus för Pirkko Taskinen, direktör för AIF Water Ecosystem Alliance vid Universitet i Oulu som är ett nätverk av finska ICT (Information Communication Technology) forskningsinstitut och företag. Tillsammans med ett femtiotal andra aktörer driver AIF Water Ecosystem Alliance, en allians som syftar till att föra samman spetskompetens och innovationer för att hitta nya lösningar på de utmaningar vattensektorn står inför. Kärnan i arbetet är att samhällets olika aktörer samverkar för att bland annat säkerställa en hög vattenkvalitet med låga miljöavtryck. För närvarande finns det tre kluster i Finland som samverkar inom ramen för Water Smart Territories, ett tvärsektoriellt nätverk inom vatten och ICT bestående av regionala aktörer från bland annat Finland, Spanien och Nederländerna.  

Europas största batterifabrik med fokus på hållbara värdekedjor 

Svenska företaget Northvolt startade 2016 för att två år senare påbörja byggnationen i Skellefteå av det som planeras att bli Europas största batterifabrikUtöver svenska Skellefteå, Västerås och Stockholm har Northvolt idag även verksamhet i tyska Salzgitter och polska Gdansk. Emma Wiesner, Public Affairs Manager på Northvolt, berättade om det akuta behovet av att ställa om till en grön och cirkulär ekonomi samt betonade att alla inblandade företag måste göra sitt yttersta för att säkerställa en hållbar värdekedja i alla led. Behovet av hållbara batterier är större än någonsin, inte minst i fordonssektornAtt placera stora delar av produktionen i just Skellefteå var ett strategiskt val då norra Sverige har en hög produktion av grön energi, vilket gör att Northvolt kan använda sig av 100 % förnyelsebar energi i gigafabrikens produktion. Emma betonade att Northvolt arbetar cirkulärt där återvinning är en viktig del i produktionen.  

Organiskt avfall hanterat av gröna källor 

Cirkulär ekonomi inom avfallshantering och vattenbruk kom David MacLeod att beröras i samband med ett lokalt energihusprojekt på de Yttre Hebriderna (OHLEH) i Skottland. Projektet startade för att maximera potentialen för begränsad elproduktion genom att använda befintlig infrastruktur vid Creed Parks avfallshanteringsanläggningar och har lyckats utveckla gröna källor för att hantera organiskt avfall. David förklarade hur de använder biogas för att driva en kraftvärmeanläggning som i sin tur genererar värme och el till diverse avfallshantering.  

Ömsesidigt partnerskap mellan akademi och näringsliv 

Hur regionala utmaningar tar sig uttryck i ett internationellt perspektiv lyftes av Marianne Steinmochef på Centret för industriell affärsutveckling på Nord universitet i Norge. Hon betonade vikten av ett starkt samarbete för att främja forskning och innovation inom ramen för cirkulär ekonomi. Norges center för miljövänlig energiforskning (FME) arbetar med miljövänlig kompetensutveckling med ett huvudsakligt fokus på nationella samarbeten inom olika forskningsområden.  

Paneldiskussion 

Panelen bestod av Nils-Olov Lindfors, regionråd i Norrbotten och ordförande i NSPA, Michael Mann, EU:s Arktiska ambassadör och Mirja Vehkaperäledamot i Europeiska Regionkommittén och ordförande för Oulu City Board i Finland.  

Nils-Olov lyftNSPA-regionernas möjligheter till att bidra till en grön och hållbar omställning. Då det finns ett överskott på grön energi i norra Sverige, har etableringen av HYBRIT-projektet ‘stål utan kol’ möjliggjorts i Norrbotten. Norra Skandinavien är dessutom rikt på mineraler som är avgörande för EU:s gröna och digitala omställning. 

Mirja lyfte i relation till det betydelsen av politiska insatser för att hantera regionernas demografiska utmaningar samt säkerställa en fungerande infrastruktur. Hon underströk även att interregionala samarbeten är en nyckelfaktor för att hantera de arktiska utmaningarna och uppmanade alla med intresse i frågorna att tycka till i det offentliga samrådet om EU:s arktiska politik.  

Avslutningsvis betonande EU:s arktiska ambassadör Michael Manatt en hållbar utveckling är viktig för Arktis då regionen inte enbart påverkas av aktiviteter i Arktis utan av världens samlade aktiviteter. Michael lyfte betydelsen av att få fram hållbara och klimatsmarta lösningar, samtidigt som vi måste säkerställa att människor som bor i Arktis har tillgång till basala välfärdstjänster såsom utbildning och sysselsättning.  

Läs mer om samrådet om EU:s arktiska politik här.

/Elvira Ahlring och Elin Johnson

 

Klimatpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Carina Christiansen

Mer information