Strukturfondsmedel blir driftstöd
Uppemot en fjärdedel av jobben i Europa, eller närmare 59 miljoner arbetstillfällen, ser ut att vara i farozonen för permitteringar, neddragna arbetstimmar eller permanenta uppsägningar enligt en analys av McKinsey publicerad i Politico 20 april. Det är en bra bit över de höga arbetslöshetssiffrorna under finanskrisen år 2008–2009. För att dämpa de negativa effekterna tillämpar EU-kommissionen nu mer flexibla statsstödsregler och har inrättat ett snabbspår för handläggning av undantagsansökningar. Därtill har Europarlamentet och Europeiska rådet nu antagit EU-kommissionens förslag till Coronavirus Response Investment Initiative+ (CRII+), vilket förutom att möjliggöra överföringar av oanvända strukturfondsmedel inom EU:s regionalpolitik under nuvarande programperiod mellan olika insatsområden och till mer akuta stödåtgärder såsom investeringar i hälso- och sjukvårdssektorn, samt stöd till småföretag i drabbade branscher, även tillämpa enklare och mer flexibla regler för fonderna än vad som tidigare föreslagits. Lagen träder i kraft den 24 april.

Betydelse för Norra Sverige
EU:s struktur- och investeringsfonderna har spelat en avgörande roll för det regionala utvecklingsarbetet i norra Sverige genom åren. Pengar som nu ska kunna riktas om för att dämpa effekterna av Coronakrisen. Besöksnäringen är bland annat väldigt hårt drabbat av virusutbrottets konsekvenser med minskat resande och utebliven efterfrågan. För att undvika konkurser behövs olika typer av akuta stödåtgärder. Samtidigt finns också fortsatt behov av investeringar på längre sikt, med utveckling av kompetens och kapacitet för innovationer och förnyelse. Det är därför centralt för norra Sverige att även fortsättningsvis få ta del av utvecklingsresurser och genomföra EU:s sammanhållningspolitik, inte minst med tanke på särskilda förutsättningar såsom långa avstånd, gles och åldrande befolkning, kargt arktiskt klimat, liten kritisk massa och liten institutionell kapacitet samt små och ofta råvarubaserade, konjunkturkänsliga ekonomier.

Mer eller mindre oförändrad politik, trots allt
För att kunna hantera de särskilda utmaningarna och samtidigt frigöra den potential som finns bland starka lärosäten, aktörer med ledande innovationsförmåga, kreativa entreprenörer och högteknologiska företag, konkurrenskraftig industri, samt växande och attraktiva städer i norra Sveriges varierande geografi krävs både särskilt riktat stöd och regionalt anpassade strategier. Förslaget till EU:s långtidsbudget innehåller både och, i form av extra medel till glesbefolkade områden samt större fokus på regionernas smarta specialiseringsstrategier för att fokusera stöden på de insatser som stärker regionens specifika och unika konkurrensfördelar för hållbar utveckling. Det är också via ett större fokus på platsbaserad utveckling och grön omställning som den ekonomiska återhämtningen nu ska ske runtom i Europa enligt EU-kommissionär Elisa Ferreira, ansvarig för EU:s regionalpolitik. Ferreira har även i tidigare sammanhang pekat på utvecklingsbehoven i EU:s arktiska områden, det vill säga norra Sverige och norra Finland.

Global pandemi och lokal ekonomi i fokus för förhandlingarna
Krav på skyndsamma och mer kraftfulla ekonomiska åtgärder tycks bli fler och alltmer högljudda runtom i Europa, något som lär komma att prägla medlemsländernas perspektiv och inställning till förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. Den tidigare EU-kommissionens förslag att minska på budgeten för EU:s sammanhållningspolitik kan därför komma att ses över i takt med att ekonomisk återhämtning och social sammanhållning återigen lyfts högre upp på dagordningen. Efter de två tidigare toppmötena i december 2019 och februari 2020 har läget varit låst i Rådet mellan en grupp medlemsländer som vill se mer investeringar i regioner och jordbruk och en grupp som vill hålla nere medlemsavgifterna och behålla sina rabatter. Sverige tillhör som bekant det senare lägret. Om rådande pandemi förändrar Sveriges inställning återstår att se, men förhandlingsläget för att hålla nere storleken på EU:s budget lär iallafall ha försvagats något till förmån för de mer investeringspositiva.

Beräknad försening och glapp mellan programperioder
Redan innan pandemins utbrott var processen för att ta fram och enas kring en gemensam långtidsbudget försenad på grund av Storbritanniens beslut att lämna unionen och de efterföljande diskussionerna om hur EU ska fylla det budgethål som Storbritannien lämnar efter sig. Möjligheterna att träffas och förhandla om budgeten mellan medlemsländerna och i så kallade triologer mellan Europaparlamentet, Rådet och EU-kommissionen har försämrats i och med reseförbud och rekommendationer om social distansering. Lägg därtill tid som krävs för programmering och det mesta tyder på en ordentlig försening av EU:s nästa programperiod och därmed också ett glapp mellan perioderna. Några medlemsländer har därför tillsammans med det regionala utskottet i Europaparlamentet framfört sitt stöd för att kunna förlänga de nuvarande programmen ett till två år, med nuvarande budgetnivåer och fortsatta möjligheter till akuta stödåtgärder föreslagna under EU:s Coronainitiativ CRII+. Men det är ännu oklart om det går att enas kring och huruvida det är en realistisk reservplan.

Programmering påbörjas
Samtidigt och alldeles oavsett rådande läge så har förberedelserna för nästa programperiod påbörjats på hemmaplan med erbjudanden till de regionalt utvecklingsansvariga organisationerna om att ta fram operativa program för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). ESF-rådet har redan hunnit lämna in förslag till nationellt program för Europeiska Socialfonden+ (ESF+). Tillväxtverket har fått i uppdrag att ta fram förslag på en territoriell omställningsplan för Fonden för rättvis omställning (JTF), och Näringsdepartementet har börjat sondera terrängen för uppdrag om framtagande av nya Interreg-program, vilka mest troligt kommer att bli färre. Det skulle förändra programgeografierna, bland annat med en sammanslagning av Botnia-Atlantica och Nord trots enhälliga protester från berörda regioner och aktörer. Alla förslag till program ska vara klara redan till hösten, vilket enligt uppgift föranlett diskussioner om förändrade semesterplaner bland tjänstepersoner runtom i norra Sverige. Innan dess och mitt i allt sker också löpande förändringar kopplade till hanteringen av Coronakrisen, men också EU-kommissionens nya stora gröna giv.

/ John Kostet

Läs mer om det första stödpaketet i en tidigare artikel här
Läs Europaforum norra Sveriges yttrande om EU:s Coronainitiativ här
Läs Mikael Jansons State-of-play om budgetförhandlingarna i Coronakrisens spår här