I december 2019 lanserade EU-kommissionen sin ambitiösa färdplan ”Den europeiska gröna given” - EU:s nya tillväxtstrategi som ska se till att klimataspekterna genomsyrar all EU-politik framöver. Med målet att Europa ska bli den första klimatneutrala världsdelen år 2050 var den gröna given tänkt att sätta agendan för EU-arbetet under nuvarande mandatperiod. Men den pågående pandemin ställer till stora problem för EU-administrationen. När all kraft går åt till att hantera covid-19-krisen riskerar annat att få stå tillbaka, som till exempel klimatsatsningar. Samtidigt har pandemin lett till en kraftfull omställning av samhället på rekordkort tid. Reserestriktioner och utegångsförbud har lett till flygplan på marken och tomma gator, vilket resulterat i radikalt minskade utsläpp i hårt drabbade länder. Vissa menar att det vi genomlever nu skulle kunna inspirera till en förändrad livsstil och leda till den klimatsomställning vi så väl behöver, inte minst genom att digitaliseringen har tagit ett jättekliv under krisen. Men detta är en optimistisk syn som inte delas av alla.

Intensiva diskussioner pågår på EU-nivå om vilka stödåtgärder som krävs för att hantera krisen. De klimatskeptiska, kolberoende EU-länderna försöker ställa klimatet och covid-19 emot varandra och anser att klimatpengarna borde läggas på att hantera pandemin. Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš har till exempel sagt att han vill slopa EU:s gröna giv och målet om att nå nettonollutsläpp till år 2050 och Polens regering vill å sin sida avskaffa EU:s handel med utsläppsrätter.

Delar av EU:s klimatpaket fördröjs

Kommissionen har för stunden fått flytta fokus från klimatkrisen till covid-19-krisen och arbetar på högvarv för att försöka samordna EU:s insatser. I veckan avslöjade den Brysselbaserade tankesmedjan EURACTIV att EU-kommissionen kommer att presentera ett uppdaterat arbetsprogram i slutet av april och att ett flertal initiativ inom ramen för den gröna given riskerar att skjutas på framtiden. På listan över försenade initiativ finns bland annat EU:s nya skogsstrategi som föreslås presenteras nästa år i stället för i höst. EU:s strategi för biodiversitet 2030 och livsmedelsstrategin ”Jord till bord” nämns också som initiativ med möjlig försening. Däremot behålls ursprunglig tidsplan för nyckelinitiativ som ses som avgörande för återhämtningen efter covid-19, däribland den uppdaterade strategin för hållbar finansiering som planeras komma till hösten.

Även ifall delar av den gröna given ser ut att försenas finns det fortfarande en tydlig europeisk riktning mot en grön återhämtning. Europeiska rådet betonade i ett gemensamt uttalande i slutet av mars vikten av att inbegripa den gröna omställningen i åtgärder för ekonomisk återhämtning. Samma budskap har även vävts in i den gemensamma europeiska färdplanen för att lätta på covid-19-restriktionerna som presenterades av Charles Michel, Europeiska rådets ordförande, och Ursula von der Leyen, kommissionens ordförande, den 15 april. Även Europaparlamentet går på samma linje och antog i veckan en resolution kring EU och covid-19 där det understryks att klimatet bör sättas i centrum i den ekonomiska återhämtningen.

Gränsöverskridande transporter i ett stängt Europa

De europeiska transporterna har fått ett välförtjänt, nytt fokus i och med pandemin. EU:s landsgränser har stängts till mångt och mycket, vilket har utmanat flödet av såväl gods som arbetskraft på den inre marknaden. Godstransporter med medicinsk utrustning, läkemedel eller livsmedel fastnar i långa köer vid gränserna och leveranstiderna mångdubblas. Arbetspendlare kan inte åka till jobbet på andra sidan landsgränsen, vilket leder till skriande brist på personal.

Transporterna är avgörande för att EU:s inre marknad ska fungera och kunna reagera effektivt på den rådande folkhälsokrisen. För att säkra tillgängligheten på viktiga varor och tjänster utfärdade kommissionen riktlinjer för gränsförvaltningsåtgärder i mars. I riktlinjerna fastslås att tillfälliga gränskontroller vid de inre gränserna på grund av smittsam sjukdom är tillåtna i “extrema situationer”, men att inga kontroller ska få störa den ekonomiska aktiviteten. Vad gäller rörligheten av personer så ska EU-medborgare som är sjuka inte kunna nekas inträde i något EU-land, men kan däremot exempelvis behöva sitta i karantän.

Med den inställda flygtrafiken är norra Sverige särskilt drabbat då järnvägs– och vägnäten inte är lika utbyggda och väl underhållna som i södra Sverige. Ett utbyggt hållbart och klimatvänligt transportsystem i norra Sverige skulle gynna både Sverige och EU och säkra upp gods- och passagerartrafik i framtida kriser. Det är ett budskap att trycka på från norra Sverige. Väg- och järnvägsförbindelser, såväl som flygförbindelser, är avgörande för det lokala näringslivet och den allt viktigare turistnäringen i norra Sverige som i och med pandemin drabbats hårt.

Omarbetat budgetförslag väntas

Covid-19-krisen påverkar utvecklingen av den gröna given, men exakt hur är för tidigt att säga. Det tycks trots allt finnas en samsyn på EU-nivå att de massiva investeringar som krävs för återhämtning bör vara gröna och hållbara. Ett kraftig omarbetat budgetförslag väntas från EU-kommissionen inom kort som, enligt kommissionens ordförande, ska ligga till grund för en återhämtning som bygger ett motståndskraftigt, grönt och digitalt Europa. Förhandlingarna mellan medlemsländerna kring nuvarande budgetförslag har varit motiga, men en djup kris kan möjligen öppna ögonen för nya möjligheter.

/Lotta Rönström