Investeringsplanen ämnar möjliggöra övergången till ett klimatneutralt EU och resultatet kommer att bero på alla inblandade aktörers engagemang. Investeringsplanen består av tre delar, den första delen är finansiering, som ska möjliggöra för 1 biljon euro i hållbara investeringar. Den andra omfattar incitament för att styra både privata och allmänna investeringar. Den tredje delen handlar om praktiskt stöd, kommissionen kommer att stötta offentliga myndigheter och projekt som ämnar att planera, designa och implementera hållbara projekt.

Mekanismen för rättvis omställning ska inkludera alla i förändringen

Även om alla medlemsländer, regioner och sektorer måste bidra till omställningen, kommer utmaningen innebära olika ansträngningar för alla inblandade. Därför presenterar kommissionen ett centralt verktyg för att genomföra dessa förändringar. The Just Transition Mechanism (JTM) eller mekanismen för rättvis omställning, ses som central i syfte att få med alla i omställningen då vissa regioner kommer att behöva genomgå en ordentlig ekonomisk och social omställning. Mekanismen för rättvis omställning kommer att innehålla:

1. En rättvis fond för omställning som ämnar innebär att medlemsländer i diskussion med kommissionen får presentera områden inom respektive land som kan behöva extra stöd i processen med omställningen.
2. Ett särskilt program för rättvis omställning inom ramen för Invest EU som enligt kommissionen ska mobilisera 45 miljarder euro i investeringar. I bland annat hållbar energi och transport.
3. En lånefacilitet för offentlig sektor hos europeiska investeringsbanken som backas upp med medel från EU-budgeten för att samla ytterligare 25–30 miljarder euro i investeringar. Detta ska enligt kommissionen ligga till grund för lån till offentlig sektor för till exempel fjärrvärme och renovering av lägenheter. Kommissionen kommer att lägga fram ett förslag om lånefaciliteten i mars 2020.

Men hur ska investeringsplanen finansieras?

Finansieringen för investeringsplanen planeras komma från den nästa långsiktiga EU-budgeten som gäller de nästkommande 7 åren, mellan 2021 och 2027. Kommissionen föreslår att åsidosätta 25% av sin budget till klimatfrågan och vill investera dessa pengar i miljöobjektiv i  flera olika EU-program. 503 miljarder euro föreslås komma från EU-budgeten, vidare 25 miljarder euro från EU:s system för handel med utsläppsrätter och 279 miljarder från offentliga och privata investeringar. Merparten av investeringarna som föreslås för Gröna given finns inom ramen av den sedan 2018 presenterade långtidsbudgeten men ett tillägg på 7.5 miljarder euro tillkommer och är tänkt att finansiera den rättvisa omställningsmekanismen.

Mekanismen för rättvis omställning handlar enligt kommissionen inte bara om finansiering. Den ämnar också till att genom en plattform för medlemsstater och investerare ge tekniskt bistånd. Många länder, till exempel Polen och Tjeckien, har ställt sig positiva till investeringsplanen medan Sveriges är kritiska till förslaget. Sverige menar att andra utgifter måste minska för att investeringsplanen ska bli verklighet.

Framledes kommer Europaparlamentet behandla EU-kommissionens förslag och senare inleda förhandlingar med EU:s nationella ministrar i Ministerrådet.

/ Signe Johansson

Läs mer om hur EU-kommissionen planerar att finansiera den Gröna given