I skriften redogörs för en rad olika politikområden på EU-nivå som SKR bedömer som särskilt relevanta för landets kommuner och regioner. Utöver en sammanställning av aktuella frågor delger SKR sina egna synpunkter kring de olika EU-frågorna och vilken betydelse det har för organisationens medlemmar. Skriften redogör för vilka frågor SKR prioriterar under 2020 och hur man avser att arbeta med dessa under resterande del av hösten.

SKR:s prioriterade frågor för 2020 är:

• Ett hållbart asyl- och flyktingmottagande i hela EU
• Den sociala dimensionen av EU
• Översyn av statsstödsregler- och riktlinjer
• EU:s avloppsdirektiv – bättre hänsyn till lokala förutsättningar
• Ett klimatneutralt EU 2050
• Mobilitet och infrastruktur
• Sammanhållningspolitiken 2021–2027
• Horisont Europa
• Kommissionens förslag till förordning om gemensam utvärdering av medicinsk teknik

Några djupdykningar i På gång inom EU

Återhämtningsfond och klimatneutralitet till 2050

En fråga som står högt på agendan under hösten är EU:s nästa långtidsbudget för perioden 2021–2027. Som North Sweden tidigare har rapporterat (länk) om kunde EU:s stats- och regeringschefer i juli 2020 enas om en budget för de kommande sju åren tillsammans med omfattande krispaket för att hantera effekterna av coronapandemin. Återhämtningspaketet som fått namnet Next GenerationEU (NGEU) omfattar totalt 750 miljarder och består av både lån och bidrag. Sammantaget kommer 30 procent av den totala budgeten inklusive återhämtningsfonden öronmärkas för klimatåtgärder som möjliggör EU-målet om klimatneutralitet till 2050. Det sistnämnda är även en av SKR:s prioriterade policyfrågor under 2020, där särskilt fokus riktas till kommuners och regioners roll i den gröna omställningen. Rapporten redogör bland annat för SKR:s synpunkter kring EU:s energiskattedirektiv, där SKR menar att nuvarande regelverk hindrar investeringar i förnybar energi i den omfattning som klimatmålen kräver.

Den sociala pelaren

En annan fråga som är aktuell på EU-arenan denna höst är den europeiska pelaren för sociala rättigheter, även kallad den sociala pelaren och som ratificerades under EU-toppmötet i Göteborg hösten 2017. Målet med pelaren är att stärka EU:s sociala regelverk och innefattar tre kapitel som berör arbetsmarknadsfrågor, rättvisa arbetsvillkor samt social trygghet och inkludering. Lika möjligheter på arbetsmarknaden förutsätter dock att alla samhällssektorer aktivt arbetar för att minska könsskillnader på såväl arbetsplatsen som i hemmet. I mars 2020 presenterade därför EU-kommissionen ett förslag om en ny jämställdhetsstrategi för perioden 2020–2025, vilken innefattar både jämställdhetsintegrering i samtliga politikområden såväl som målinriktade åtgärder för att skapa ett jämställt Europa. SKR med flera välkomnar den nya jämställdhetsstrategin, men understryker att strategin i nuvarande tappning inte erkänner kommuners och regioners roll som nyckelaktörer i jämställdhetsarbetet.

Inom ramen för den sociala pelaren återfinns även EU-kommissionens förslag om ett europeiskt ramverk för minimilöner, vilket även lyftes under EU-kommissionens ordförande Ursuala von der Leyens linjetal 16 september som North Sweden rapporterade om här. SKL menar att det finns en stark samsyn bland svenska arbetsmarknadsaktörer att den svenska kollektivavtalsmodellen bör värnas, något som de understryker är av största vikt för organisationens medlemmar.

På gång inom EU finns att läsa digitalt här. 

/Elin Johnson