När Europeiska rådet, även EU:s stats- och regeringschefer, möttes via videolänk den 19 november, låg fokus på EU:s kommande långtidsbudget och återhämtningspaketet till följd av Coronapandemin. 

Ungern och Polen sätter stopp för flerårsbudgeten och återhämtningspaketet 

Den 17 november vädjade ministerrådets ordförandeland Tyskland till Ungern och Polen att acceptera det presenterade budgetförslaget om den kommande flerårsbudgeten samt återhämtningspaketet på sammanlagt drygt 1,8 miljarder euro. Detta efter att Ungern och Polen den 16 november lade in sina veton vid toppmötet. Bakgrunden är ett missnöje gällande den nya mekanismen som förhandlats fram mellan Rådet och Europaparlamentet för att göra det möjligt att stoppa utbetalningar av EU-medel till medlemsländer som inte följer EU:s grundläggande demokratiska regler enligt rättsstatsprincipen. Det är något som länder som Sverige och Nederländerna med flera drivit på i förhandlingarna för att i sin tur, som nettobetalande länder, acceptera de stora krispaketen och EU-budgeten överlag. 

Europaparlamentet och andra regeringsföreträdare vill nu inte ge vika för Ungerns och Polens krav. Problemet är att budgeten inte kommer kunna träda i kraft vid årsskiftet och betalas ut om inte parterna finner en kompromiss i frågan vilket drabbar medlemsländer som räknat med att finansiera Coronaåtgärder med återhämtningsfondens bidrag och lånemöjligheter. Motståndet mot att koppla EU-stöd till rättstatens principer anser EU-kommissionen är fel och ordförande von der Leyen har föreslagit att Polen och Ungern istället bör vända sig till Europadomstolen om de motsätter sig att EU-fördragen går i linje med rättsstatsprincipen. 

Nästa steg

En fråga som kommit upp är eventuella utvägar för att fortskrida budgetförhandlingarna om återhämtningspaketet, det så kallade Next Generation EU om 750 miljarder euro att utbetalas fram till 2023, utan Ungern och Polen. Ett förslag är att göra om dessa medel kopplade till Corona till ett mellanstatligt arbete istället för ett EU-samarbete. Det skulle innebära att resterande 25 medlemsländer kan gå vidare i förhandlingarna utan Ungern och Polen. Det krävs dock fortfarande enhällighet för att föra den grundläggande långtidsbudgeten för programperionden 2021-2027 om totalt 1.074 miljarder i hamn. 

Vid nästa toppmöte den 10–11 december fortsätter diskussionen om att hitta en lösning som alla EU:s medlemsländer kan acceptera då en budget måste komma på plats före årsskiftet. 

Läs mer om torsdagens toppmöte här. 

Läs mer om EU:s regionalstöd och kopplade krispaket här.

/Elvira Ahlring och Julia Hanson