Fortsatt dialog med EU:s egna arktiska regioner

Närmare 500 deltagare samlades i Aula Nordica på Umeå universitet för att diskutera arktiska frågor, utbyta idéer och knyta nya kontakter. De allt mer påtagliga klimatförändringarna i kombination med ett ökat geopolitiskt tryck får allt fler aktörer att intressera sig och engagera sig i utvecklingen av Arktis, både inom- och utanför de arktiska staterna. Vilket den breda uppslutningen av utrikesministrar visade på, med representation från bland annat Indien och Malta.

Ann Linde deklarerade att Sveriges mål med Arktis är tydligt; området ska präglas av hållbar utveckling, fred, stabilitet och internationellt samarbete. Mycket i linje med EU:s integrerade politik för Arktis, som sedan 2016 legat till grund för EU:s samarbete med aktörer på olika nivåer i det Europeiska Arktis, i vilket North Sweden via främst nätverket Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) fört en aktiv dialog om hur utmaningar och möjligheter för hållbar regional utveckling kan genomsyra EU:s politik för Arktis.

Åsa Larsson Blind, Samerådets ordförande, välkomnade deltagarna till Sapmi och lanserade den nya samiska arktiska strategin. Det nya strategidokumentet visar på kunskapsbrister och forskningsbehov. Strategin belyser mål och åtgärder för att uppnå dem.

EU:s arktiska ambassadör Marie-Anne Coninsx lyfte också fram vikten av fortsatt dialog med människorna i Arktis för EU. Hon, tillsammans med Sveriges Arktiska ambassadör, Björn Lyrvall, medverkade också vid en middag för NSPA:S styrgrupp kvällen innan, där hon passade på att lyfta fram den betydelse som regionernas arbete i Bryssel genom sina regionkontor har haft för EU:s engagemang för sina egna arktiska regioner.

Northern Sparsely Populated Areas med i diskussionen

Inför forumet bidrog de fjorton nordligaste glesbefolkade regionerna i nätverket Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) med gemensamma synpunkter på hur EU även fortsättningsvis bör förhålla sig till Arktis och framförallt fortsätta att utveckla politik tillsammans med regionerna i det europeiska Arktis.

Niklas Nordström, kommunstyrelsens ordförande i Luleå, deltog i en panel om mer samarbete i Arktis och betonade med ett flertal exempel på industrins möjligheter till att ställa om och svara på klimatutmaningarna med fler innovationer och smartare teknik. Vilket också kräver mer dialog om hur investeringar kan komma att göra bäst nytta och förverkliga den potential som finns i norra Sverige.

Behovet av investeringar i Arktis var även temat för den panel Johannes Lith, projektledare för Arctic Investment Platform, deltog i. Projektet är ett initiativ som tagits av regioner inom NSPA-nätverket efter den gemensamma OECD-studien, där ett flertal gemensamma utmaningar och styrkeområden identifierats. Syftet är att bättre förstå och koppla ihop de finansieringsmöjligheter som finns i regionen med små- och medelstora företag i norra Sverige, norra Finland och norra Norge.

Umeå universitet med dess arktiska forskningscentrum (Arcum), samt samarbetet Arctic Five i vilket Luleå tekniska universitet också ingår, nämndes ett flertal gånger som goda exempel och en viktig förutsättning för att kunna tillvarata den kunskap och forskning som finns i det europeiska Arktis.

Professor Peter Sköld, föreståndare för Arcum och styrelseordförande för University of the Arctic som samlar 200 universitet och forskningsinstitut världen över, talade i panelen Connecting the Arctic om vikten att knyta samman människor genom mer samarbete inom arktisk forskning, utbytesprogram och undervisning.

Urfolksdialog med hållbarhet i fokus

Dag två stod Europas enda erkända urfolk, samerna i fokus. Landsbygdsminister Jennie Nilsson inledde tillsammans med Sametingets ordförande Per-Olov Nutti, följt av två paneler med bland annat Chris McDonald från OECD som presenterade studien Linking Indigenous Communities with Regional Development. Fallstudier från Australien, Kanada och Sverige slår bland annat fast behovet av ökad institutionell kapacitet och större tydlighet om urfolkens rättigheter och staternas skyldigheter. OECD belyste att samerna liksom andra urfolk bidrar till ekonomisk aktivitet och företagande vilket gynnar regional utveckling varvid den regionala politiken i större utsträckning bör främja förutsättningar för samer att bedriva företagande. Däremot saknas data och bidrag till samisk forskning som därför behövs i större utsträckning.

Vilket redan konstaterades under forumets första dag av Peter Winsur, World Wildlife Fund, vid frågan om vad hållbar utvecklingen egentligen innebär, krävs ett djupare strategiskt tänk kring hållbara investeringar. Permafrosten kan tillexempelvis förstöra investeringar idag för infrastruktur i Arktis om tio år ifall man inte tänker till på ett hållbart sätt.

David Mair, chef för EU-kommissionens forskningscenter, poängterade att EU behöver traditionell kunskap vilket urfolken besitter ifall EU och Världen ska klara utmaningar kopplade till rådande klimatförändringar. Då traditionell kunskap och försörjningsmöjligheter inte går att separera behöver vi öka kommunikationen av kunskap mellan olika yrkesgrupper i större utsträckning för att åstadkomma hållbar forskning som bygger samhällen, däribland i Arktis där människor faktiskt bor och verkar.

Nystart för arktiska plattformar

EU:s arktiska forum anordnades i samband med Barentsrådets utrikesministermöte, och manifesterade delvis slutet på olika politiska initiativ för hållbar utveckling i Arktis, men också starten på nya samarbeten. EU har fått ett nytt parlament och i november tar en ny EU-kommission vid, men det återstår att se var ansvaret för arktiska frågor hamnar.

I samband med Barentsmötet lämnade Sverige över ordförandeskapet till Norge, samtidigt som det regionala ordförandeskapet övergick från Finnmarks Fylkeskommune till länsstyrelsen i Västerbotten, som nu under de två kommande åren främst kommer att fokusera på miljö- och klimat, jämställdhet, rovdjur och telemedicin.

Läs mer om EU:s arktiska politik och uppspelet till EU Arctic Forum här.

Läs NSPA:s position inför det arktiska forumet här.

Läs om OECD:s urfolksstudie med fokus på regional utveckling här.

Läs Samerådets nya samiska arktiska strategi här.

Läs mer om Barentssamarbetet här.