I och med att ordförandeskapet för Europeiska rådet, även kallat Ministerrådet, roterar varje halvår turas EU:s medlemsländer om att agera ordförande.  I lördags överlämnades det formellt till Österrike som tar över stafettpinnen efter Bulgarien. Bulgariens premiärminister Boiko Borisov och Europeiska rådets ordförande Donald Tusk var på plats vid ceremonin för överlämning av denna viktiga roll inom Europeiska rådet. Detta blir tredje gången som Österrike är ordförande i EU.

Österrikes ordförandeskap präglas av mottot ”ett Europa som skyddar”

Sedan 1995 då Österrike gick med i EU är detta tredje gången som landet är ordförande för Europeiska rådet. Under sitt nuvarande ordförandeskap vill Österrike framförallt säkerhetsställa tryggheten i EU. I samband med att ordförandeskapet överlämnades betonade österrikiske förbundskanslern Sebastian Kurz att Europa måste erbjuda medborgarna trygghet i en värld där spänningarna ökar på många håll. Utöver det vill Kurz att EU ska förebygga irreguljär migration (det vill säga när människor exempelvis söker sig till Europa på grund av ekonomiska skäl och inte bara på grund av asylskäl), stärka EU:s yttre gränser, bekämpa terrorism och organiserad kriminalitet, stärka EU:s konkurrenskraft och digital säkerhet samt skydda europeiska värderingar. Österrike vill därtill att Europa ska närma sig subsidiaritetsprincipen vilket innebär att beslut borde fattas så nära medborgarna som möjligt utan EU-institutionernas inblandning i enskilda länders angelägenheter. Eftersom Österrike har en nära relation till Bulgarien, som fram tills nu innehaft ordförandeskapet, vill Kurz stärka EU:s relation och samarbete med västra Balkan.

- Vi kommer att utnyttja ordförandeskapet till att vara brobyggare i EU, till att avveckla spänningar inom Europa och till att säkerställa att EU förblir starkt, sade Kurz.

Vad ordförandeskapet innebär för maktinflytande

Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 har Europeiska rådet haft en permanent ordförande samt en hög representant för utrikes- och säkerhetspolitik. Detta innebär bland annat att ett medlemsland som innehar ordförandeposten inte har en avgörande makt att genomföra sin egen agenda. Medlemsländer som håller ordförandeskapet inom en nära tidsperiod arbetar tillsammans i grupper av tre länder i en så kallad ”trio”. Dessa länder sätter upp mål och förbereder en agenda som innehåller ämnen och huvudfrågor som det Europeiska rådet ska fördjupa sig inom under en period på arton månader. Inom detta upplägg förbereder dessa tre länder ett detaljerat program för 6 månader framåt i syfte att Europeiska rådets arbete ska präglas av kontinuitet. Nuvarande "trio" utgörs av Estland, Bulgarien och Österrike.

Österrike har dock chans att påverka i frågor där EU-medlemsländernas åsikter går isär med blockbildning som resultat. Österrike har exempelvis möjlighet att agera medlare i egenskap av ordförandeland och därmed komma med kompromissförslag. Faktumet att Österrike och förbundskansler Sebastian Kurz är invandringskritiskt talar för att Österrike kommer att arbeta för en stram EU-invandringspolitik under ordförandeskapet. Kurz anser till exempel att migranter som försökt ta sig till Europa bör sättas i asylcenter utanför Europa i väntan på asylprocess, en fråga som diskuterades under Europeiska rådets toppmöte förra veckan där regeringscheferna samlades. I frågan rådde oenighet och en majoritet ansåg att frågan måste utredas ytterligare samt att sådana center även bör finnas inom Europas gränser i syfte att undvika ett slags exkluderande Guantanamo för flyktingar utanför EU:s gränser. Det är föga förvånande att Österrike vill skärpa invandringspolitiken eftersom landets nationella politik efter parlamentsvalet 2017 blev starkt influerat av högerinriktade partier då Kurz konservativa ÖVP bildade regering med valets vinnare, det högerpopulistiska FPÖ.

/Julia Hanson

Källa: Yle nyheter, Consilium Europa, Euractive