Den 5 september anordnade North Sweden genom informal Baltic Sea Group (iBSG) tillsammans med Europaparlamentets samarbetsgrupp SEARICA (Intergroup seas, Rivers, Islands and Coustal areas), konferensen ”Rädda Östersjön på riktigt” som behandlade ämnet EU:s strategi för Östersjöregionen (EUSBSR). EU:s strategi för Östersjöområdet har samlat intressenter som har uppnått framsteg de senaste nio åren inom bland annat havsmiljön men forskning visar att genomförda miljöåtgärder inte varit tillräckliga. Fokus riktades därför mot pågående aktiviteter och resultat från projekt i Östersjöområdet som kan inleda politiska diskussioner och förbereda policyrekommendationer. Medverkade vid den unika konferensen över olika gränser gjorde bland andra representanter från EU-kommissionen, Östersjöregioner och forskarinstitut. Medarrangörer var även Östersjökommissionen inom nätverket för perifera och maritima regioner (CPMR) samt EU:s Östersjöstrategi (EUSBSR).

Panelen och deltagare vid iBSG- konferensen

SEARICA och Östersjöområdet

SEARICA är Europaparlamentets informella grupp som arbetar med frågor om Östersjöområdet. SEARICA:s mål är att utveckla en närmare dialog med relevanta organ och aktörer i Bryssel i syfte att reducera miljöfarliga avfall i Östersjöområdet. Ett viktigt organ är Europaparlamentet som var initiativtagare till den första europeiska makroregionala strategin och som har bidragit med resultat och rekommendationer till den politiska nivån i EU genom åren.

Det krävs en ökad kunskap om miljöpåverkan i Östersjön

Förekomsten av farliga ämnen som orsakas av utsläpp av kemisk kontaminering och plast utgör stora hot i Östersjöområdet. Historiskt avfall såsom krigsmaterial och tygfibrer från dagens tvättmaskiner är exempel på var plast och kemiska ämnen som återfinns i Östersjön kommer ifrån. En gemensam strävan bland forskare är att öka kunskapen om risken kring kemiska ämnen och om hur utsläpp påverkar miljön. Det är därför viktigt att i framtiden dels förändra tankesättet hos medborgare och utbilda människor i hur alimentation som innehåller plast påverkar människors hälsa och dels kartlägga var plasten i Östersjön kommer ifrån.

Karin Norström från Växtverket Sverige berättade om PFAS vilket är samlingsbenämningen på tusentals kemiska substanser som återfinns i produkter Eu-medborgarna konsumerar. Eftersom substanserna är starka och tåliga tar de sig in i ekosystemet och återfinns även i arktis. Norström ser ett stort problem i att det knappt sker något informationsutbyte och samarbete mellan aktörer och företag i syfte att öka medvetenheten om substansernas negativa effekter på miljön.

Exempel på kunskapshöjande projekt

Dagens stora utmaningar är att reducera historiska kemiska avfall men även att minimera pågående nedskräpning av Östersjön och förändra vårt sätt att leva som innebär att kemiska farliga ämnen regelbundet släpps ut i Östersjön. Nedan beskrivs två projekt som presenteras.

Tack vare exempelvis Daimonprojektet, har forskare fastställt att flera länder kring Östersjöområdet historiskt sett dumpat över 40.000 ton avfall i Östersjön i form av krigsmaterial från andra världskriget. Därtill har stora mängder kablar och rörledningar hittats i havsdjupet. Vid Bornholm exempelvis är föroreningen extremt hög och risken för att fisken i området är förgiftad är hög. Forskare Jacek Beldowski, Daimonprojektet, berättade om att ett verktyg håller på att tas fram som ska kategorisera risken med att hantera miljöfarliga avfall stegvis. Det är inte möjligt att ta bort allt avfall i Östersjön på kort tid på grund av havets djup och att det skulle innebära ett enormt arbete vilket det inte finns resurser till. Syftet med Daimonprojektet är därför att kunna redovisa riskhantering av miljöfarliga avfall för beslutsfattare och administration av Östersjöområdet.

Moniska Staniewicz, Helcomprojektet, forskar kring frågan hur man ska uppnå en god miljöstatus i Östersjön. Redan 1974 signerades ett avtal av 12 regioner i Östersjöområdet i syfte att reducera farliga ämnen och förbättra miljön. Projektet Helcom som genomfördes mellan 2007-2012 har dock visat att åtgärder som syftat till att reducera farliga avfall inte varit tillräckliga. För att förklara varför Östersjön inte har återhämtat sig ännu, förklarar Staniewicz att de miljöfarliga ämnena är långlivade varvid långsiktiga förändringar spelar in. Ämnen som exempelvis koppar och som återfinns i mediciner överlever och transformeras varvid de överlever i Östersjöområdet på olika sätt under en lång tidsperiod. Helcom har därför tagit fram en ny action plan med fokus på hållbar utveckling som ska föras fram till politisk nivå under 2018. För att uppnå en förändring måste det finnas en politisk förankring i miljöarbetet med Östersjöområdet och förutom att införa nationell lagstiftning, efterfrågar Staniwicz EU-lagstiftning på området med konkreta direktiv där alla EU-länder blir tvungna att implementera lagstiftade miljöåtgärder.

Vad görs på EU-nivå?

Kommissionen har i ett försök att tackla plastförbrukningen i EU tagit fram en strategi för att reducera engångsplastförpackningar och göra all plastanvändningen i EU återvinningsbar år 2030. Den 28 maj i år lade Kommissionen även fram ett förslag om att medlemsländerna ska ta itu med marint avfall. 

Maris Stulgis som representerade Europakommissionens generaldirektorat i maritima frågor uppmuntrade samarbete mellan olika aktörer och företag då kunskap och nya idéer behövs i syfte att innovativa plastfria produkter kan tas fram. Maus Casier från miljögeneraldirektoratet berättade om de utmaningar och föreslag som Kommissionen ser som nationella aktörer bör implementera innan 2020.

Pekka Jounila, generaldirektorat Region, även koordinator för Eu Strategy for the Baltic Sea Rwegion (EUSBSR), framhöll att Regionkommittén tillsammans med Europaparlamentet slår fast att en ökad kunskap om Östersjöfrågan måste till och att det idag finns en horisontell gemensam dimension som utvecklas genom samarbete tack vare sammanhållningspolitiken.

Läs presentationerna från konferensen som finns att hämta från SEARICA:s hemsida

Läs mer om SEARICA på deras hemsida

Läs mer om EU-kommissionens plaststrategi på North Sweden hemsida

/Julia Hanson