EU-ländernas regeringschefer diskuterade EU:s framtida budget under toppmötet den 23 februari i Bryssel

EU:s stats- och regeringschefer samlades i Bryssel på fredagen den 23 februari för att främst diskutera processerna kring den kommande långtidsbudgeten, nästa års Europarlaments val samt diskussion om toppkandidat för EU och som sträcker sig mellan 2021-2027.EU-kommissionens diskussionsunderlag inför toppmötet

Detta var första gången stats- och regeringscheferna diskuterade vad som ska prioriteras i EU:s nästa långtidsbudget som sträcker sig från 2021till 2027. De viktigaste frågorna som diskuterades under fredagens toppmöte var budgethålet på motsvarande 120-150 miljoner kronor ska hanteras efter Storbritanniens utträde ur EU där stor oenighet råder.

Inför mötet hade Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande, tillsammans med sina kollegor tagit fram ett diskussionsunderlag innehållandes olika budgetalternativ och konsekvenser av dessa. EU-kommissionen flaggar för att det kommer att krävas både nedskärningar och ökade finansiella tillskott från medlemsländerna för att finansiera nya politiska prioriteringar. Juncker menar att EU behöver en budget som matchar med rådande ambitioner varvid nästa budget måste vara stor nog för att dels hantera nya prioriteringar, dels fylla igen det finansiella gap som Storbritannien lämnar efter sig.

Oenighet om prioriteringar och storleken på kommande budget

Statsminister Stefan Löfven har uttalat att kostanden till EU-budgeten måste hållas nere och är emot en höjd EU-avgift, en position som delas tillsammans med tre andra medlemsländer.  Den kan ställas mot de tretton EU-länderna med Tyskland och Frankrike i spetsen som är för en höjd medlemsavgift. Tio länder är avvaktande eller har inte lämnat någon ståndpunkt när det gäller avgiften.

Eftersom EU-kommissionen har tagit fram förslag om nya prioriteringar, såsom en ökad gränsbevakning, en gemensam försvarsunion samt mer stöd till forskning och studentutbyte, finns det argument för att den kommande EU-budgeten ska bli större.

Sveriges bedriver en tydlig budgetrestriktiv linje och ”vill vara snålast i klassen”

Sveriges regering anser att EU måste minska sin budget på grund av Brexit och vill se att jordbruks- och regionalstödet som idag uppgår till nästan 70% av EU:s samlade medel minskar. Den svenska regeringen har därmed motsatt sig förslaget om en ökad budget på grund av att det skulle innebära en kraftig ökning för Sverige. Löfven vill prioritera säkerhetsfrågor, den inre marknaden och migration men är beredd att diskutera vad som ska prioriteras ned, tillexempelvis jordbruksstödet. Emmanuel Macron, Frankrikes president, har tvärtemot uttalat sig om att Frankrike är redo att acceptera en utvidgad EU-budget eftersom Europa inte kan ha en budget som minskar givet Brexit och andra prioriteringar. Föga förvånande trycker även Polen och Ungern på för en ökad budget. Detta då det vore fördelaktigt för Polen och Ungern som är nettomottagare av EU-pengar och således får stora stöd till regional utveckling och jordbruk. Principen inom EU är att rikare länder betalar en större andel av EU:s utgifter.  Budgeten förväntas bli klar tidigast under 2019 men förhandlingarna förväntas bli tuffa och långdragna.

Vad Sverige betalar till EU idag

Idag betalar varje land utifrån sin ekonomiska styrka 1% av bruttonationalinkomsten BNI. Sverige betalar 40 miljarder kronor EU-avgift under 2018. 13 miljarder kommer tillbaks som stöd till jordbruk, regional utveckling, forskningsprojekt med mera. Nettokostnaden för Sverige är ca 27 miljarder kronor. EU-kommissionen framhåller att det finns en rad fördelaktiga saker som inte syns som i siffror i statsbudgeten, exempelvis en öppen exportmarknad för svenska företag, möjligheter att studera i andra länder samt fred och stabilitet.

Förslaget för en utvidgad budget är att avgiften ska öka till 1,1%. Ett möjligt scenario skulle vara att Sveriges avgift ökar med 16 miljarder kronor om året, 40 procent jämfört med dagens medlemsavgift. Det tycker Stefan Lövfen är orimligt vilket han framförde till sina kollegor i Bryssel under fredagens möte. Sveriges regering kräver att de länder som inte lever upp till EU:s gemensamma beslut bör få konsekvenser, genom indragna bidrag, på grund av att de inte står upp för EU:s gemensamma värderingar. Detta gäller exempelvis migration där vissa länder inte bidrar.

Val av president till EU-kommissionen och fler platser till Sverige i Europaparlamentet

Ledarna för EU-medlemsländerna var i alla fall eniga i frågan som berör ”Spitzenkandidat” - den automatiska systemet där den partigrupp i EU-parlamentet som blir störst i Europaparlamentsvalet utser sin kandidat till nästa ordförande för EU-kommissionen. Flera stats- och regeringschefer har kritiserat systemet med toppkandidater och idén om att en politisk kandidat automatiskt blir vald till EU-kommissioner avvisades av medlemsländernas företrädare.  Slutsatsen av mötet verkar peka på att systemet, som infördes 2014, kommer att användas igen vid nästa EU-val 2019, men att kandidaten från EU-parlamentet inte per automatik blir ordförande, utan medlemsländernas godkännande.

Frågan om att sätta ett antal platser i EU-parlamentet på en gemensam vallista skjuts fram till efter nästa EU-val. Dock ställde sig ledarna bakom idén om att dela ut ett antal av de platser som blir över när Storbritannien lämnar till de länder som i dag har proportionerligt färre än andra. Det innebär att Sverige väntas öka sina platser från dagens 20 till 21.

Källa: Riksdagen, Europaportalen, Politico.