EU Cohesion Forum lyfter fram norra Sverige

Den 26-27 juni anordnade EU-kommissionen det sjunde sammanhållningsforumet, 7th Cohesion Forum, i syfte att diskutera framtidens regionalpolitik i EU inför nästa programperiod i EU från 2021 och framåt, ”Post-2020”. Forumet bjöd på de ledande aktörerna från EU-kommissionen, Europaparlamentet, Europeiska Regionkommittén samt nationella och regionala företrädare med flera för att diskutera EU:s regionalpolitik, den så kallade sammanhållningspolitiken, och framtiden för en politik som är under stark press både ekonomiskt och vad den levererar. Det samlade budskapet var sammanhållningspolitikens vikt för EU och Europas medborgare, som en del av EU:s investeringspolitik i att möta globaliseringens utmaningar, men förändringar behöver göras och mycket är ännu oklart i de alla osäkerheter som råder om EU:s framtida budget.

Enligt reglementet skall EU-kommissionen senast vid årsskiftet 2017/2018 lägga fram sitt förslag till långtidsbudgeten för nästa programperiod, men det är mycket som ännu är oklart till följd av olika slitningar mellan länderna och inte minst med diskussionen om Storbritanniens utträde ur EU, ”Brexit”, vilket gör att det troliga är att konkreta förslag kommer tidigast runt halvårsskiftet 2018. Osäkerheterna gör också att det finns stora oklarheter om också de enskilda budgetområdena och inriktningen för dem, inte minst för sammanhållningspolitiken. Sammanhållningsforumet lanserades som startskottet för debatten om framtidens regionalpolitik i EU. 

Konstanze Krehl, Europaparlamentet, lyfter fram norra Sverige efter sitt besök i Umeå i en panel med bland andra Mari Kiviniemi, vice generalsekreterare OECD som var med vid lanseringen av OECD:s NSPA-studie

Norra Sverige med i diskussionen på flera plan

Under de två dagarna låg fokus ganska mycket på de länder och regioner som ligger efter och i många fall kan visa på en utveckling i östra och södra Europa, men som Litauens finansminister konstaterade, att man närmat sig övriga EU med stöd av EU:s stöd, men skulle ta 30 år till innan man var ikapp med takten som är. Därför behöver EU:s politik förenklas och spetsas till ännu mer för att bidra till varje lands och regions strategiska investeringsbehov. Genomgående lyftes förstås sammanhållningspolitikens betydelse fram och vikten av att bibehålla politiken och dess budget, i ett forum som samlade 700 aktörer från hela EU involverade i sammanhållningspolitiken. Dels försvarades vikten av en sammanhållningspolitik för alla regioner, dels poängterades särskilt regioner med särskilda utmaningar. Norra Sverige och Northern Sparsely Populated Areas, NSPA, i vilket Norrbotten och Västerbotten ingår, lyftes fram i flera sammanhang.

Ett av passen diskuterade kring regionalpolitik gentemot olika typer av regionala kontexter, stad och land och olika typer av landsbygd, med bland andra Constanze Krehl från det regionala utskottet i Europaparlamentet som diskussionsledare och som refererade till hennes erfarenheter av framsynt utvecklingsarbete som sätter även glesbefolkade regioner i Europas framkant och rentav leder utvecklingen utifrån hennes besök i Umeå och Västerbotten nyligen. I panelen fanns också Mari Kiviniemi, vice generalsekreterare på OECD som var med vid lanseringen av OECD:s studie över NSPA i Bryssel i mars. Fokus låg på vikten av att se hur stad och land stärker varandra och samspelar med varandra i en regional kontext och inte som varandras motsatser eller rentav motspelare i utformningen av en långsiktigt hållbar regionalpolitik. North Sweden poängterade vikten av att knyta ihop stad och land i ett ekosystem där forskning och akademi också når ut i glesbygden för att bidra till innovation.

Karmenu Vella, EU-kommissionär för maritima frågor och den arktiska samordningen inom kommissionen, pekade för sin del i ett annat seminarium på det unika Arctic Stakeholder Forum som EU-kommissionen initierat med regionerna i Northern Sparsely Populated Areas, NSPA, i vilket Övre Norrland ingår, som regional partner som ett exempel för framtiden på hur så kallad flernivåstyre kan fungera i EU, ett ”best practice” för andra helt enkelt. Markku Markkula, ordförande för Europeiska Regionkommittén, lyfte för sin del i en paneldiskussion fram OECD-studien för NSPA som ett mycket gott exempel på underlag som ger stöd för att spetsa till sina regionala strategier och arbeta tillsammans över gränserna i avlägsna glesbefolkade områden, av vikt för sammanhållningspolitiken att särskilt beakta också och EU att stödja. 

Markku Markkula, ordförande Europeiska Regionkommittén, pekar på bland annat OECD:s NSPA-studie som ett exempel för andra på utveckling av regioner med specifika förutsättningar för EU att stödja

Samlad uppslutning av EU-kommissionen för uppdaterad sammanhållningspolitik

Corina Cretu, ansvarig EU-kommissionär för EU:s regionalpolitik, inledde för sin del forumet med att EU:s sammanhållningspolitik är Europas viktigaste investeringsverktyg och lämnade över till EU-kommissionens kommissionär för tillväxtpolitik, Jyrki Katainen, som pekade på EU:s alla utmaningar och sammanhållningspolitikens betydelse för medborgarna och hela EU för att långsiktigt utveckla Europa och hantera de globala utmaningarna ned på regional nivå. Sammanhållningspolitiken är och skall vara en investeringspolitik för hållbar tillväxt och för det kan finansiella instrument bidra till att öka utväxlingen av de resurserna där det är mest effektivt för att komplettera varandra. Det är dock för tidigt att prata om budgetnivåer för olika policyområden inklusive regionalpolitiken, fokus nu är att diskutera hur sammanhållningspolitiken skall förändras för att anpassas till framtidens utmaningar. Den bör enligt Katainen bygga på tre principer:

1. Bidra till strukturella reformer utifrån en sund ekonomisk politik i medlemsländerna.
2. En politik som är flexibel och kan anpassa sig till globaliseringschocker på regional nivå.
3. Enklare och mer resultatinriktad politik utifrån resultat snarare än faktiska kostnader.

Pierre Moscovici, EU:s kommissionär för ekonomi och finanspolitik konstaterade sammanhållningspolitikens vikt för att bidra till just sammanhållning och erbjuda möjligheter för regioner som laggar efter att kunna komma ifatt, vilket är särskilt viktigt i tider av ökande populism där investeringar och tillväxt behövs i hela Europa och alla regioner. Det måste i sin tur kopplas ihop med en gemensam social sammanhållning i hela Europa med stabiliseringsfonder i framförallt Eurozonen utöver bättre fungerande struktur- och investeringsfonder inom sammanhållningspolitiken, som bidrar till verklig strukturomvandling ned på regional nivå.

Budgetkommissionären Günther Oettinger konstaterade för sin del att EU står inför två stora budgetunderskott som måste hanteras. Dels Brexit som innebär ett stort ekonomiskt tapp, dels ökande behov av insatser inom yttre säkerhet inklusive försvar där det är effektivare och billigare att göra det tillsammans än att var och en utvecklar sina system och gränskontroller. Det kommer att kräva omstruktureringar, men det räcker inte med nedskärningar. Det behövs nya inkomstkällor för EU, särskilt som EU inte får lov att redovisa underskott till skillnad mot nationell, regional och kommunal nivå.

Europeiska mervärden och förenkling av regional investeringspolitik för social utjämning

Det som ger Europeiska mervärden måste också kunna finansieras av EU och vad är då ett europeiskt mervärde, frågade sig Oettinger, och pekade på att även det om görs inom ett land så om det bidrar till att utveckla landet att moderniseras och komma ifatt andra, det är ett gemensamt värde, som också ger sysselsättning i andra länder genom de inköp och investeringar som görs och därför är exempelvis även Tyskland en nettobidragstagare även om de kameralt sett är nettobidragsgivarer. EU-kommissionen ställer nu frågorna, men svaren måste komma från EU:s olika aktörer för att ge grund för vad som kan bli framtidens regionalpolitik och det behöver kommer det närmaste året för att ge tid för att få allt på plats till 2021 om förslaget till långtidsbudget kan skjutas till mitten av 2018 som är EU-kommissionens förslag.

Corina Cretu, EU-kommissionär för regionalpolitiken, avslutar sammanhållningsforumet med att vi alla måste arbeta tillsammans för Europas sammanhållning och utveckling och betydelsen av EU-stöd till regionerna 

Den andra dagen inledde EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, med att sammanhållningspolitiken är EU:s dolda tillgång, då den levererar mycket för EU:s medborgare utan att vara känd för dem. Det är upp till alla ute i den lokala och regionala nivån att göra den känd och visa vad den ger till medborgarna i utveckling och investeringar. Det viktiga är att få igång EU:s investeringstakt och ”Junckerfonden som den kallades när alla trodde den skulle bli ett misslyckande men nu när den är en framgång kallas vid sitt rätta namn; European Fund for Strategic Investments, EFSI, men det är samma sak, är den sittande kommissionens stora satsning” hävdade Juncker. Sammanhållningspolitiken behöver förenklas för att bli mer effektiv och bättre anpassad till olika regioner framför ”one-size-fits-all” som det allt för mycket varit. Vi kan inte förändra allt var sjunde år, solidaritet och ansvar för varandra och våra europeiska värden är en grund för EU och för det har sammanhållningspolitiken en roll att bidra.

Marianne Thyssen, arbetsmarknadskommissionär, menade bland annat att sammanhållningspolitikens fördelning måste bättre fånga upp arbetslöshet och andra sociala indikatorer för investeringar i människor och social utjämning samt därtill stödja EU:s gemensamma värderingar och tydligare kommunikation av fondernas betydelse för medborgarna. Alla återkom till frågan om förenkling för att sammanhållningspolitiken inte skall drunkna i sin egen byråkrati. Siim Kallas, tidigare EU-kommissionär och ordförande för den förenklingskommission som inrättats, konstaterade att det som saknats är förtroende. Förtroende mellan EU, länderna och regionerna att lita på att varje nivå kan ta sitt ansvar utan extra lager av regleringar och uppföljning. Framförallt att varje land ansvarar för sin uppföljning utifrån gemensamma och färre regleringar för de olika fonderna och programmen.

Corina Cretu avslutade konferensen med att Europa behöver mindre splittring och mer sammanhållning och sammanhållningspolitiken är ett redskap för det. Den behöver dock förenklas och förändras om än bibehållas. Modeordet för dagen sattes av Jean-Claude Juncker om att sammanhållningspolitiken handlar om att arbeta glokalt, ”glocal”, vilket Corina Cretu följde upp. Globaliseringen berör oss alla, men arbetet sker alltid lokalt. EU:s regionalpolitik är länken för att från EU bidra till att ge regionerna kapacitet att hantera det. Vi behöver arbeta tillsammans för att uppnå detta var forumets avslutningsord.

/Mikael Janson

Läs mer om 7th Cohesion Forum med länkar till dokumentation och webstreaming här

Läs om Europaparlamentsbesöket i Umeå och Västerbotten här

Läs om OECD-studien över NSPA vid lanseringen av den här

Läs mer om den arktiska processen här