På onsdagen den 27 april presenterade Federica Mogherini, EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, och Karmenu Vella, EU-kommissionär med ansvar för miljö-, havs-, och fiskefrågor, EU:s uppdaterade arktiska politik. EU:s politik för Arktis identifierar sedan tidigare tre huvudmål: att skydda och bevara Arktis, att främja en hållbar resursanvändning samt att främja internationellt samarbete. Det utvecklas nu i en integrerad EU-policy med fokus på även regional utveckling i det Europeiska Arktis till vilket Övre Norrland hör.

LKAB:s malmtåg vid Björnfjell Fotograf: G. Rúnar Gudmundsson

EU-kommissionens förslag kommer att intensifiera EU:s verksamhet och engagemang i den arktiska regionen genom 39 åtgärder inriktade på klimatförändring och miljöskydd, hållbar utveckling samt internationellt samarbete. Särskild tonvikt läggs på forskning, vetenskap och innovation inom alla de prioriterade områdena.

– Ett säkert, hållbart och välmående Arktis är viktigt både för de fyra miljoner människor som lever där och för EU och resten av världen. Arktis är en region av enorm miljömässig, social och ekonomisk betydelse för oss alla. Den fastställda politiken visar vårt starka engagemang för regionen och för regionens länder och befolkning. Den kommer också att garantera att regionen fortsätter att vara ett exempel på konstruktivt internationellt samarbete, eftersom Arktis är mycket viktigt för den regionala och globala säkerheten och en strategisk del av vår utrikespolitik, sa EU:s utrikesrepresentant Federica Mogherini.

– Vi påverkar Arktis och Arktis påverkar oss. De globala vädermönstren och våra hav, ekosystem och lokala biologiska mångfald – Arktis påverkar allt detta. Ökad mänsklig aktivitet är oundviklig, men vi kan se till att allt görs på ett hållbart sätt. Vi måste ta stor hänsyn till den regionala befolkningens försörjning och skydda regionens värdefullaste resurs, miljön, sa Karmenu Vella, EU-kommissionär för miljö-, havs- och fiskerifrågor.

De föreslagna åtgärderna kommer nu att diskuteras med EU-länderna i Ministerådet och Europaparlamentet, som nu förväntas ta fram egna deklarationer om EU:s fortsatta arbete med de arktiska frågorna utifrån EU-kommissionens underlag.

EU-kommissionens förslag

EU-kommissionen föreslår att den framtida utvecklingen inom Arktisområdet nu ska fokusera på tre huvudområden:

-       Klimatförändringar och miljö i Arktis

-       Hållbar utveckling för den Arktiska regionen

-       EU:s internationella engagemang för Arktis

EU-kommissionen meddelar i sina slutsatser att EU behöver tillförsäkra att nödvändiga samordningsstrukturer är på plats på EU-nivå för att möta de framtida utmaningarna. Ministerrådet ska förslagsvis se till möjligheten att etablera en särskild arbetsgrupp för arktiska och nordliga frågor, medan Europaparlamentet på samma sätt kan se till möjligheten att inrätta en särskild delegation för de frågorna.

Klimatförändringar och miljö i Arktis

EU-kommissionen föreslår utökat samarbete mellan alla intressenter, dels för att vidta de nödvändiga klimatåtgärderna för Arktis känsliga miljö, dels för att bidra till en hållbar utveckling, särskilt i det Europeiska Arktis. EU:s Arktispolitik syftar utifrån bland annat COP 21 till att skydda den arktiska miljön och stärka ekosystemets motståndskraft.

-       Fokus på forskning om och i Arktis

EU-kommissionen kommer att fortsätta finansiera den arktiska forskningen inom ramen för Horizon 2020, med drygt 40 miljoner euro under 2016-2017. Initiativet EU-PolarNet, som avser att skapa ett integrerat europeiskt forskningsprogram mellan 22 europeiska forskningsorganisationer, och EU:s rymdprogram kommer att vara några av EU:s satsningar.    

-       Struktur- och investeringsfonderna i norra EU del av Arktiska strategin

Vad avser begränsning av och anpassning till klimatförändringarna erbjuder EU:s struktur- och investeringsfonder (ESI) till de arktiska regionerna, d v s norra Sverige och Finland, goda finansieringsmöjligheter för att nå EU:s klimatmål. Dessutom avser EU-kommissionen att medverka till internationella insatser för att minska utsläppen av kortlivade klimatpåverkare.

EU ska även arbeta för att säkerställa biodiversitetsskydd, marina skyddsområden och höga säkerhetsnormernormer för olycksförebyggande i framförallt ishavet.  

Hållbar utveckling för den Arktiska regionen

EU kan bidra till den hållbara och ekonomiska utvecklingen i det Europeiska Arktis i samspel med EEA-länderna Norge och Island samt också Grönland. Samverkan har hittills varit effektiv, inom bland annat Barentssamarbetet och den Nordliga Dimensionen, ett mellanstatligt samarbete mellan EU, Ryssland, Norge och Island.

-       Behov av infrastruktur i norr

Hållbar ekonomisk utveckling i Arktis präglas av specifika utmaningar, som har att göra med glesheten och avsaknade transportlänkar, såsom vägar och järnvägar samt öst-västliga flygförbindelser. Rymdinfrastruktur för distansteknik får därmed ökad betydelse för att knyta samman människor och näringsliv och för att möta invånarnas behov av utbildning, hälsa, språk och kultur.

Europeisk Arktis har också potential för att kunna bidra till hela Europa, men saknar idag den nödvändiga nord-sydliga trafikförbindelsen. Utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), till exempel från Finland till Norge och det Arktiska havet, vore steg i rätt riktning.

Vad avser finansieringsmöjligheter kan också den nya Europeiska fonden för strategiska investeringar (EFSI) bidra till att få fram privata investeringar till infrastruktursatsningar i Europeiska Arktis inom olika sektorer, och över gränserna mellan Sverige, Finland, Norge och Island. Luleå, Kemi, Oulu, Narvik och Hammerfest har till exempel definierats som TEN-T-hamnar, inom ramen för EU:s insats på att förbinda hamnområdena med de transeuropeiska transportnäten och skapa effektivare förbindelser mellan hamnarna och inlandet, särskilt genom järnvägstrafik och trafik på inre vattenvägar. EU har även bidragit med finansiering av studier för att planera och genomföra åtgärder för stråken från Narvik och österut samt utmed Botniska Korridoren. Samverkan måste ske för optimering av olika transportsystem och deras interaktion i den Europeiska Arktiska regionen.

-       Ny teknik för kalla klimat och grön ekonomi till gagn för hela Europa

EU avser att främja innovativ teknik i Arktis och lyfter fram Europeiska Arktis som idealiskt för att utveckla kalla klimatteknologier i en känslig miljö som kräver specialiserad kunskap för att möta högsta miljöstandards, såsom utveckling av avancerade material för extrema miljöer, energieffektiva lösningar samt förnyelsebar energi till också gagn för övriga Europa. Förutsättningar för en ”grön ekonomi” med överlag en hållbar energiförsörjning inklusive havs- och landbaserad vindkraft samt vattenkraft, eko-turism och klimatsmart matproduktion lyfts särskilt som utvecklingsområden. Horizon 2020 och EU:s struktur- och investeringsfonder kan användas för att finansiera framtagandet av ny teknik för kallt klimat med kommersiell potential. Även InnovFin är ett program som kan stödja arktiska forsknings- och innovationsprojekt.

Tillgången till den inre marknaden är av avgörande betydelse för flera företag lokaliserade i Arktis. Därför är implementeringen av EU:s digitala inre marknad och uppdateringen av den inre marknaden överlag av extrem vikt för att stödja innovations- och företagsmöjligheter i regionen.

-       Bättre fondsamordning med regionalt Arktiskt forum och nätverk i regi av EU

Sammanhållningspolitiken med sina ESI-fonder stöder investeringar likaväl som kapacitetsuppbyggnad i det Europeisk Arktis med fokus på forskning och innovation, småföretag och koldioxidminskande åtgärder. Det är dock viktigt att stärka samordning, synergier och komplementaritet mellan de olika EU-programmen som är operativa i detta geografiska område, som till exempel Botnia-Atlantica, Östersjöprogrammet och Norra Periferi- och Arktisprogrammet.

EU-kommissionen understryker att en av de största utmaningarna är att Arktis har lidit av brist på investeringar. För att ta itu med problemet kommer EU-kommissionen att upprätta ett så kallat ”Arctic Stakeholder Forum” med syfte att främja samordningen av program och fonder och fokusera på nyckelinvesteringar och forskningsprioriteringar i det nordligaste Europa. Forumet ska sammanföra EU-institutioner, medlemsstater samt regionala och lokala myndigheter.

Parallellt med detta initiativ kommer INTERREG-programmet Norra Periferin och Arktis också att uppdras att leda ett initiativ för att föra samman ett nätverk av förvaltningsmyndigheter och intressenter från olika regionala utvecklingsprogram i området, såväl EU-fonder och program som andra. Resultaten av forumet och nätverket ska från och med 2018 genom EU-kommissionens försorg samlas i en årlig ”Arctic stakeholder conference” i det Europeiska Arktis för att ytterligare stärka samarbetet och utväxlingen av satsningarna.

EU:s internationella engagemang för Arktis

EU har ett intresse i att bibehålla Arktis som ett lågspänningsområde präglat av en konstruktiv dialog mellan alla involverade länder.

-       Aktiv medverkan från EU för nationell och regional samverkan i Arktis

Alla typer av samverkan tjänar detta syfte, till exempel Arktiska rådet, Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet, regionala och subregionala samarbeten som Barentssamarbetet med Barents Euro-Arctic Council (BEAC)  och dess regionala motsvarighet samt Den nordliga dimensionen och olika bilaterala samarbeten med Kanada, USA och Ryssland samt Grönland.

Inom ramen för sitt internationella engagemang avser EU även att föra fram och underlätta vetenskapligt samarbete, utbyte av information och genomförande av gemensamma projekt för att främja gränsöverskridande tillgång till forskningsinfrastruktur. 

-       Fortsatt urfolksdialog

Förutom mellanstatliga samarbeten är även dialogen med ursprungsbefolkningen av extrem betydelse för att kunna möta deras sociala och ekonomiska utmaningar och den årliga urfolksdialog som EU-kommissionen anordnar med bland annat de Samiska företrädarna ska fortsätta. Därtill ger ESI-fonderna och INTERREG-programmen möjligheter att stödja regionala insatser för regional utveckling inom olika sektorer och näringar.

Bakgrund

Arktis omfattar centrala Norra ishavet och dess randhav samt Kanadas, Danmarks, Finlands, Islands, Norges, Rysslands, Sveriges och USA:s territorier. Två EU-länder, Sverige och Finland, är arktiska stater, medan Island och Norge är medlemmar i EEA och därtill har EU ett särskilt avtal med Grönland som en del av Danmark men inte medlem i EU.

De senaste åren har Arktis betydelse för klimatförändringarna blivit allt tydligare. Temperaturökningen i Arktis varit nästan dubbelt så stor som i resten av världen, samtidigt som klimatförändringarna i Arktis driver på en ökande ekonomisk aktivitet i regionen. Flera internationella institutioner och forum har inrättats för att främja internationellt samarbete om den gemensamma förvaltningen av den arktiska regionen.

År 2014 uppmanade Rådet och Europaparlamentet EU-kommissionen och EU:s utrikesrepresentant att ta fram en mer enhetlig ram för EU:s åtgärder och finansieringsprogram för Arktis. Den nya integrerade politiken för Arktis är resultatet av denna uppmaning och avsikten är att ge EU en högre profil på området. Det manifesterades även genom att EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, utsett en särskild Arktisk rådgivare i form av den tidigare finska statsministern Paavo Lipponen, som också var den som vid EU-kommissionen möte under onsdagen lade fram den nya policyn inför beslutet om den.

Michele Cicchetti
Mikael Janson

Läs mer om EU:s politik för Arktis

Läs mer om North Swedens arbete med Arktis

Läs den rapport om vikten av Norra Sveriges engagemang i Arktis som North Sweden tagit fram