Den 17 och 18 november anordnades i Bryssel två fullspäckade dagar kring Arktis och EU i den serie av aktiviteter som är i de arktiska frågorna på EU-arenan. Det var International Polar Foundation som anordnade det årliga Arctic Futures för en diskussion om Arktis och den Arktiska strategi som EU-kommissionen arbetar med. Den skulle ha presenterats för Europeiska Rådet under december, men är nu framflyttad till början av 2016 och talas nu om februari. Inledningstalare var vice ordföranden i EU-kommissionen Jyrki Katainen, tidigare finsk statsminister som under sin tid tog fram den finländska nationella strategi som slog fast att hela Finland är Arktiskt med fokus på Finland som EU:s arktiska motor.

Investeringar för utveckling av Europeiska Arktis
Jyrki Katainen lyfte fram potentialen för Arktis med EU som en viktig aktör för investeringar i regionen, där den nya så kallade Junckerplanen med riskvilligt kapital garanterat av den Europeiska Investeringsbanken (EIB), som ligger på Katainens bord att realisera med hans ansvar för EU:s tillväxtfrågor, lyftes fram som en viktig möjlighet för aktörerna i Arktis. 

EU-kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen inleder Arctic Futures 2015

Han kunde meddela att det underlag för en framtida Arktisk strategi som EU arbetar med kommer att presenteras under början av 2016 och nämnde den nyligen presenterade rapporten från tidigare finska statsministern Paavo Lipponen som beställts av EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker som ett inlägg i debatten om EU-strategin att ta in i den. Rapporten fokuserar mycket på finska Arktiska perspektiv och bland annat lyfts järnvägen från Kirkenes i Norge till Finland och vidare ned genom Finland till Europa som en central investering för utveckling av Europeiska Arktis och är något som ofta kommer upp i diskussionen gentemot EU.

Många talare lyfte fram vikten av satsningar på infrastruktur och bredband i Arktis och särskilt för EU:s del i det Europeiska Arktis till vilket norra Sverige hör.

Bättre samordning av EU insatser gentemot Arktis
Matthew King, chef för den EU-enhet inom EU-kommissionens maritima enhet som ansvarar för samordningen av den kommande Arktiska EU-kommunikationen instämde i detta och lyfte fram behovet av att bättre samordna EU:s olika fonder och program riktade till de Arktiska regionerna och Arktiska teman inom forskning och styra inriktningen för dem från EU:s sida, vilket kommer att finnas med i det kommande underlaget för EU:s Arktiska strategi.

Till de fonderna och programmen hör inte minst de olika samverkansprogram, Interreg, som samlar regioner i EU och utanför för gemensamma projekt men även de struktur- och investeringsfonder som den regionala fonden med sin extra gleshetsallokering tilldelar norra Sverige och östra och norra Finland.

Givetvis var mycket fokus annars på klimat och miljö och den globala uppvärmningens effekter för Arktis och hela världen med sikte på det nära förestående klimatmötet i Paris. Det kommer också av allt att döma bli huvudfokus för EU:s engagemang i Arktis utifrån det som lyfts fram för den kommande kommunikationen från EU-kommissionen till Ministerrådet. Frågan om EU:s strävan till att bli fullvärdig observatör i Arktiska Rådet var också en given punkt för dagarna.

Brett spektra aktiva företrädare från Arktiska intressen
Bland talarna fanns många norska, finska, danska och internationella företrädare från politik, näringsliv, såsom särskilt Statoil, och forskning, där Tromsö och Rovaniemi med sina av EU omnämnda Arktiska Universitet är särskilt framträdande, samt regionala aktörer såsom Århus som Danmarks hamn för Grönlandstrafiken. Bland de regionala företrädare kan nämnas Svalbards ansvarig för hamn och logistik som bland annat lyfte fram Nordregios rapport om Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) och var kritisk mot beskrivningen av norra Europa som ett område med permanenta handikapp och särskilt mot transportstödet till norra Sveriges inland. Med fanns också professor Yang Jian från Shanghai Institute for International studies, Tara MacLean från Alaskas inuiter samt företrädare från Färörarna med fokus på bredbandsutbyggnad i avlägsna Arktiska områden.

Från svensk sida medverkade den nya svenska Arktiska Ambassadören, Andrés Jato, i en panel tillsammans med motsvarande företrädare från övriga Arktiska länder. Han lyfte fram gruvindustrin som ett exempel på dilemmat mellan råvaruutvinning och miljöpåverkan men hur den samtidigt visat vägar framåt där norra Sverige ligger i framkant genom miljölagstiftning, sektorssamverkan och forskning på de regionala universiteten för att i industrin bli världsledande i miljömedveten gruvhantering. Han pekade också på vikten av en balanserad EU-policy för att bidra till fortsatt stabil och fredlig utveckling med fokus på olika behov i olika delar av Arktis och där Sveriges och Finlands nordliga regioner, i Arktis men utan kustlinje mot Ishavet, har sina förutsättningar. Från regionen deltog, utöver North Sweden, Peter Sköld från Umeå Universitets Arktiska Centrum, Arcum.

Frukostmöte i Europaparlamentet om Arktis

I samband med ett anslutande frukostmöte i Europaparlamentet med några av talarna från huvudkonferensen, lyfte North Sweden genom direktören Mikael Janson framförallt fram vikten av att i EU föra direkt dialog med EU:s Arktiska regioner i linje med EU:s policyarbete för regional utveckling om verklig hållbar utveckling, för att från EU:s sida kunna dra nytta av den kunskap och den ledande forskning som finns i regionerna men också se de behov av stöd från EU som finns för att utveckla de potentialer som finns. De Arktiska ambassadörerna för Norge och Kanada kunde instämma i det för också regionerna utanför EU.

Läs mer om konferensen.

Läs om NSPA:s kommentar till EU:s Arktiska policyarbete.

Läs mer om North Swedens rapport om EU och Arktis.

Läs med om bakgrunden till Junckerfonden.

/Mikael Janson