"State of Play": Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget inne på stopptid

Matchen om EU:s långtidsbudget för 2014-2020 pågår nu på stopptid. Europaparlamentet har gång på gång skjutit upp sina planerade omröstningar med hänvisning till de frågor som de anser inte blivit lösta på ett tillfredsställande sätt (se tidigare State of Play enligt länk nedan).

På en pressträff den 28 oktober meddelade Europaparlamentarikerna Göran Färm och Kent Johansson, att det nu bara återstår en fråga om huruvida EU skall kunna vägra att betala ut pengar från Regionalstödsfonden till medlemsländer som inte har sin budget i balans och följer de ekonomiska ramverk EU ställt upp. Ministerrådet vill kunna använda Regionalfondens pengar som ett påtryckningsmedel gentemot länder som inte sköter sin ekonomi. Europaparlamentet anser dock att det inte är regionerna, förutsatt att de håller ordning på den egna budget som de styr över, som skall betala priset för att landet inte skött sin ekonomi och anser att det riskerar att slå främst mot de regioner som behöver EU:s stöd som mest för att vända utvecklingen i positiv riktning.

En möjlig utväg för en lösning i de intensiva förhandlingarna på denna punkt, som tidigare talats om, kan vara att, utöver smärre justeringar i villkoren för när EU kan hålla inne fondmedlen, också utöka Europaparlamentets insyn och inflytande i den processen.

Men i diskussionen om budgetpaketet spökar också fortsatt frågan om andelen socialfond (ESF) kontra regionalfond (ERDF), där det fanns en överenskommelse om minst 23,1% ESF för EU i snitt att jämföra med EU-kommissionens förslag om 25% (innebärande 52% för Sveriges del). Arbetsmarknadsutskottet i Europaparlamentet har vidhållit den nivån om 25% och inom parlamentet finns det politiska grupper som vill ta fortsatt strid om det för att markera behovet av fokus på arbetslöshetssatsningar genom socialfonden.

Besked från Europaparlamentet på dessa punkter väntas från diskussioner som pågår i detta nu.

Förlikningar i huvudsak nu annars nådda

I övrigt har man mellan Ministerrådet och Europaparlamentet i princip nått förlikningar inom de stridsfrågor som kvarstod, såsom exempelvis behovet av att tillföra extra budgetmedel redan till årets budget, 2013, för att inte dra med stora underskott redan från starten in i den nya budgetperioden. Även om detaljbudgeten för 2014 därutöver inte är helt färdigförhandlad så ser den ut att vara på väg att lösas ut och även kravet från Europaparlamentet om en arbetsgrupp för att fortsätta diskutera nya finansieringsinstrument för EU utöver de nationella medlemsavgifterna.

Vad gäller resultatreserven, som ju av EU-kommissionen föreslogs till att 5% skulle innehållas till år 2019 för fördelning under 2020 till regioner och aktörer som levererat positiva strukturfondsresultat och utökades till 7% av Ministerrådet, medan Europaparlamentet i grunden varit emot, landade i kompromissen att 6% hålls inne. Därtill omfördelas de nationella förskotten så att länder med mindre marginaler inte drabbas för hårt av att 6% av medlen hålls inne årligen för utfördelning först sista året under den kommande programperioden.

Därtill finns en överenskommelse om att hålla fast vid EU-kommissionens ursprungliga förslag om att den extra ungdomsarbetslöshetssatsningen på sammantaget 6 miljarder Euro skall gå till regioner med en arbetslöshet över 25% räknat på 15-24-åringar, men med möjlighet att regionalt göra insatser för unga upp till 30 år. Övre Norrland, programområdet för Norr- och Västerbotten, med sin enligt senast tillgängliga statistik något lägre ungdomsarbetslöshet får därmed inte del av de medlen.

Det ser med andra ord ut som om stalltipset att allt kommer att vara på plats i slutet av november för diverse konfirmeringar i de olika församlingarna under december och därmed på plats före årsskiftet håller streck. Men det är väl säkrast att åter lägga in den stående brasklappen om att "Inget är klart förrän allt är klart!".

Tar parlamentet fortsatt strid så blir det kanske en massiv "Big Bang" med allt på en gång i december, annars börjar vi ju närma oss en formidabel härdsmälta av den art vi såg i budgetförhandlingarna i USA med inställda federala utbetalningar, för vad som nog på det stora hela får betecknas som en strid om symbolmarkörer och som ingen i slutändan lär tjäna några politiska poänger på även om Europaparlamentsvalet närmar sig.

Exempelvis har ju kritiken varit hård för de hittills uppskjutna budgetbesluten från en organisation som CEMR, alla kommuners och landstings samarbetsorgan i Bryssel, och det finns en förväntan om att alla snart skall kunna utropa sig som goda förhandlare i de tuffa oändliga antal så kallade triloger mellan Parlamentet, Rådet och Kommissionen som varit vid sidan om att Ministerrådets budgetbeslut om den ekonomiska fördelningen från februari stått sig oanfrätt. Tills vidare kryss för november med halvgardering december.  

Men de nationella klutarna kvarstår att lösa ut därtill

Det avser då också "bara" det som rör besluten på EU-nivå skall tilläggas, för därtill kommer alla pågående parallella regionala och nationella processer för att ro de kommande programmen i land och inte minst den övergripande så kallade partnerskapsöverenskommelsen mellan respektive land och EU-kommissionen. Den skall förhandlas om och godkännas av EU-kommissionen för att utgöra ramverket för i princip alla de nationella och regionala programmen om vad de skall stödja, med vilket syfte, på vilket sätt, med vilka aktörer för att nå vilka övergripande mål och resultat och hur det skall följas upp.

I den diskussionen mellan Sverige och EU är ju exempelvis inte frågan om möjligheter för våra regioner att använda strukturfondsmedel för även satsningar på infrastruktur och informationsteknologi (ICT) helt klara.

Ja till infrastruktur och ICT enligt EU-besluten som komma skall

Det kommande regelverket för EU är väldigt tydligt. Dels i att ICT blir ett fjärde huvudtema inom den så kallade tematiska koncentrationen för alla regioner att kunna stödja med regionalfondsmedel. Dels att den extra allokeringen till våra nordliga glesbefolkade områden, som ju därtill blev utökad under förhandlingarna mot EU-kommissionens förslag och utgör ungefär hälften av de 1,9 miljarder kronor som tillfaller Övre Norrland för den kommande programperioden, i förhandlingarna tillskrivits en ny egen paragraf i regelverket som tydligt uttalar att de också skall användas till bland annat ICT och infrastruktur. Trots det så är EU-kommissionen fortsatt i grunden emot att använda strukturfonderna till detta, helt i linje med sitt ursprungliga förslag på dessa punkter.

EU-kommissionen är förstås väl medveten om förändringarna i regelverket som nu blir mot det förslag som Kommissionen lade och som vi från North Sweden i högsta grad varit med i processen för att bidra till att få till, utöver att från vår sida slå vakt om att de extra medlen också tydligt riktas till våra nordliga glesbefolkade områden, som på intet sätt är något av sig självt givet och rentav funnits risk för förändringar i andra riktningar under förhandlingarnas gång. Från såväl svensk sida i förhandlingarna som ansvariga förhandlare i Europaparlamentet har det i alla fall funnits ett stöd för att öppna för ICT och även infrastruktur.  

En av de ansvariga huvudrapportörerna för hela strukturfondspaketet i Europaparlamentet, Lambert van Nistelrooij som tillsammans med den andra huvudansvariga, Constanze Krehl, också besökte Kiruna före sommaren, har på våra direkta frågor varit väldigt tydliga i att vi i våra nordliga områden skall kunna satsa på ICT och infrastruktur för att möta våra specifika utmaningar med långa avstånd.

Nej till infrastruktur och ICT enligt EU-kommissionens förhandlingsbud

Kommissionen håller för den skull ändå fast vid sin ursprungliga uppfattning, även om man i många olika sammanhang ändå särskilt pekat ut våra regioners behov av ICT och infrastruktur - inklusive i sina egna underlag för de pågående partnerskapsförhandlingarna - och att förstås ett av huvudargumenten för den extra allokeringen till våra områden hänger ihop med behov av insatser för ökad tillgänglighet.

Det man efterfrågar för att anse sig kunna förflytta sig i de pågående förhandlingarna med den svenska regeringen, är tydliga skrivningar från Sverige med argument för varför och med vilka syften samt avsedda resultat för sådana investeringar med stöd av strukturfonderna för att också verkligen kunna få in detta i våra program. Det var också det tydliga budskapet från Dorta Zaliwska, den gentemot Sverige ansvariga förhandlaren från EU-kommissionens regionala enhet, i samband med att hon från vår sida var inbjuden att medverka vid Europaforum Norra Sverige och Northern Sparsely Populated Areas forum i Umeå i slutet av oktober.

Möjligheter för småföretagandeutveckling genom småskaliga/strukturellt betingade kompletteringar i infrastruktur och ICT för att öka tillgängligheten till avsättningsmarknader, näringslivskluster och kompetensförsörjning är absolut nyckelbegrepp att föra fram i detta sammanhang för våra regioners utvecklingspotential med också stöd av EU:s strukturfonder. Det EU-kommissionen annars är rädd för är de stora infrastrukturprojekt som slukar resurser utan att generera egentlig konkurrenskraft och tillväxt, som det finns många avskräckande exempel på, och som enligt EU-kommissionen för rika länder som Sverige bör vara helt och fullt en fråga om nationella prioriteringar snarare än att lägga de relativt små EU-fondmedlen på, men ju inte är det som det är fråga om här.

Inget är klart förrän allt är klart, men - tro´t eller ej - snart klart

Det är en förhandling och EU-kommissionen går in i den med sin principiella uppfattning och Sverige måste i sin tur vässa sina argument för att det i slutändan skall landa i en rimlig gemensam slutsats, som är den som EU egentligen redan uttalat om än inte formellt ännu beslutat. Det är det som sägs mellan skål och vägg när det inte sägs rent ut och på EU-nivå har ju besluten de facto gått vår väg. Det oroande är dock att tiden går utan tydliga slutgiltiga besked nationellt. Från såväl Europaforum Norra Sverige som nätverket för Northern Sparsely Populated Areas har vi tagit positioner för att sätta press på förhandlarna och från North Swedens sida fortsätter vi förstås att på EU-arenan förmedla vikten av våra regionala perspektiv i de kommande strukturfondsprogrammen för verklig regional utveckling för Övre Norrland, Sverige och EU som helhet.

Som sagt, inget är sannerligen helt enkelt klart förrän allt är klart. Fast nu är det helt klart snart klart.

/Mikael Janson

Läs tidigare "State of Play" om förhandlingsläget under hösten

Läs om svenska Europaparlamentarikernas pressträff om budgeten  

Läs CEMR position om de uppskjutna budgetbesluten