Seminarium om transportpolitik i norr
Den 7 mars anordnade North Sweden genom nätverket Northern Sparsely Populated Areas-nätverket (NSPA) ett seminarium om transportfrågor i Norra Europa. Seminariet fokuserade på utvecklingen av norra Europa och specifikt Barentsregionens behov av transportflöde, något som kan öka handeln och vara viktigt för EU:s efterfrågan på råvaror. Ett 80-tal intressenter deltog på seminariet, varav flera från EU:s institutioner.
Satu Vehreävesä, direktör för regional utveckling i regionförbundet Pohjois-Savo och representant för NSPA-nätverket höll inledningsanförande. Hon framhöll de utmaningar som de norra områdena möter, men också de möjligheter och potential som finns i regionen i form av framstående universitet, konkurrenskraftiga industrierna och tillgångarna till råmaterial.
Seminariets moderator Fabian Zuleeg,
chefsekonom på tankesmedjan EPC, poängterade
vikten av transporter under ekonomisk kris och möjligheterna för
transportsektorn att skapa sysselsättning och långsiktig
tillväxt. - I tider av ekonomisk kris är det viktigt att
överväga vilka investeringar som görs och hur de görs för att
effektivisera de positiva effekterna på arbetstillfällen och
tillväxt. Zuleeg uttryckte även en besvikelse för de minskade
satsningarna på infrastruktur i budgetramen och poängterar att det
ställer krav på ökade privata investeringar i
infrastrukturprojekt.
På seminariet diskuterades bland annat hur
finansieringen av transportvägar i de norra regionerna kan och bör
implementeras. EU-kommissionen var representerad av Alain Baron,
sektorsansvarig för internationella transportrelationer vid
generaldirektoratet för transport (DG MOVE). Baron talade om vikten
av att ta itu med de flaskhalsar som finns i systemet, både när det
gäller faktisk transport, men också när det gäller administrativa
hinder vid transport över gränser. Oddgeir Danielsen, vid
sekretariatet för Northern Dimension Parternship on Transport and
Logistics (NDPTL), följde upp och berättade om målsättningen att
påskynda implementeringen av infrastrukturprojekt, avlägsna
flaskhalsar och förbättra transportförbindelser.
Danielsen belyste även möjligheterna som finns med transportvägen via nordostpassagen, mellan Europa och Asien.
- EU och hela värden är intresserade av nordostpassagen, den i allra högsta grad kommer att påverka förutsättningarna gällande transport och handel i våra regioner. Passagen innebär 40 % kortare transportsträcka mellan kontinenterna.
Andra aktörer som Ryssland och Kina är intresserade av passagen eftersom det finns råvarutillgångar i Norra Europa.
- Frågan är inte när trafikeringen av nordostpassagen kommer att börja, den finns redan. Frågan är hur vi på bästa sätt använder passagen, för att inte låta möjligheten passera. Danielsen framförde även möjligheten att sammanlänka nordostpassagen till TEN-T via Tromsö i norra Norge.
Marcus Nordmeyer,
transportråd på Sveriges ständiga representation vid EU, framförde
Sveriges hållning till transportpolitiken i Östersjöregionen där
Sverige välkomnar och försöker delta i existerande samarbetsorgan,
såsom HELCOM, BEATA, NDPTL och Österjöstrategin. Sverige har
välkomnat Europeiska kommissionens ambitioner
i förslagen till TEN-T och CEF att utveckla ett
sammanhållet transportnät för hela Europa. Nordmeyer
betonade att det är en stor framgång för Sverige att ha Botniska
korridoren i TEN-T-nätet, och han lyfte fram andra
viktiga inslag i TEN-T vilka uppskattas av Sverige såsom
Sjömotorvägar (MoS) och de gemensamma standarder
för att uppnå driftskompatibilitet, men betonade
samtidigt att förslagen måste ta hänsyn till olika faktorer
för att anpassa standarder till de olika behoven som
finns i medlemsstaterna, i motsats till den syn som
delas av Europeiska kommissionen och
Europaparlamentet om att hålla sig till strikta kriterier
och ett harmoniserat angreppssätt.
På nationell nivå har den svenska regeringen redan vidtagit en rad åtgärder för att säkerställa effektiva transporter av råvaror i form av järnmalm och skogsprodukter och även annan trafik som utvecklas i regionen. För Övre Norrlands del omfattar det investeringar i dubbelspår på delar av Malmbanan mellan Kiruna och norska gränsen samt ökad lastkapacitet av vägtransporter mellan Pajala och Svappavaara. Han pekade på isbrytning som en annan viktig infrastruktur och nämnde det avtal som träffats mellan Sverige och Finland för utökat samarbete på detta område. Vad gäller finansiering av infrastrukturinvesteringar i Sverige, täcks dessa av anslagen i statsbudgeten och det finns för närvarande inga planerade förändringar av politiken och vidare att det finns en osäkerhet i effektiviteten av PPP-lösningar för att finansiera infrastrukturprojekt, avslutade Nordmeyer.
Olav Grimsbo, Transportråd vid den norska EU-delegationen och Hannu Laurikainen, Transportråd vid Finlands ständiga representation vid EU deltog under seminariet för att framföra de båda ländernas inställning till transporpolitiken i norr. Grimsbo framförde att norska regeringen gör sina största strategiska satsningar i landets norra delar med ökad aktivitet utanför kusten inom gruvnäring och turism förstärks behovet av effektiva transporter och infrastuktur. Gimsbo framhåller att framgången av nationella satsningar är beroende av gränsöverskridande sammarbeten. Även Laurikainen talade om nationella satsningarna och berättade om Finlands planer som tar hänsyn till gruvindustrins transportbehov i norra Finland. Han poängterar även behovet av ett långsiktigt perspektiv som ger stabilitet i transportpolitiken även mellan riksdagsval.
Rysslands perspektiv på transportpolitiken framfördes av Julia Zvorykina, transportråd vid Ryska EU-delegationen. Ryssland har en stor transportsektor som motsvarar 7 % av BNP och som har vuxit under de senaste 10 åren. Sektorn står inför utmaningar då budgeten för transportsatsningar är begränsad samtidigt som stora landområden saknar större vägar och järnvägsanslutning. Ryssland utvecklar transportnätverket t.ex. genom delaktighet i flera NDPTL-projekt.
Paneldiskussionen leddes av Fabian Zuleeg där
bland annat frågan om varför de norra regionerna behöver
finansiering från EU och varför transporter är viktigt för
regionen. Göran Bäckblom, vice president public affairs LKAB,
framförde de främsta hindren mot företagets utveckling, transporter
utgör den stora flaskhalsen. Problemen gäller både transport av
malm på malmbanan men också möjligheter för personal att flyga in
och ut ur regionen.
- Bättre förbindelser med flyg skapar också förutsättningar för ökad turism, som är en växande näring i regionen. Vi måste vidga perspektivet vad gäller infrastruktursatsningar, både geografiskt och till fler branscher. Europakartan ska inte sluta i norra Tyskland, investeringar krävs även i norr, det innefattar inte bara i råvaruindustrin, hela det framstående industriklustret och områden som turism, IKT och hamnar avslutade Bäckblom.
Alain Baron belyste att samarbete kan ge mervärde såsom att lösa administrativa flaskhalsar, då mindre byråkrati kan lösa problem i infrastrukturen, speciellt vid gränsövergångar.
Från Region Västerbotten var Mårten Edberg på plats och betonade vikten av att investeringar inte enbart fokuserar på att föra råvaror ut ur regionen, investeringar utvecklar även regionen.
- Det är inte bara en fråga om att transportera råvaror från norr till söder, det handlar om att skapa en hållbar regional tillväxt, sa Edberg.
Se talarnas presentationer
För mer information kontakta Mona Mansour
/MM
Transportpolitik
Goda infrastrukturförbindelser är en förutsättning för utveckling och tillväxt av norra Sverige som ett av EU:s arktiska områden. Den råvaruintensiva ekonomi som bland annat står för 90% av EU:s järnmalmsproduktion kräver god infrastruktur inom regionen och förbindelser med resten av EU och globalt. Desamma gäller för den omfattade skogsindustrin med ett nettoexportvärde 90 miljarder kronor i Sverige år 2016. North Sweden arbetar för att EU:s transportpolitik ska möjliggöra fortsatt export och utveckling av regionens näringsliv.
Kontaktperson: Lotta Rönström
Mer information