Den 7 mars anordnade North Sweden genom nätverket Northern Sparsely Populated Areas-nätverket (NSPA) ett seminarium om transportfrågor i Norra Europa. Seminariet fokuserade på utvecklingen av norra Europa och specifikt Barentsregionens behov av transportflöde, något som kan öka handeln och vara viktigt för EU:s efterfrågan på råvaror. Ett 80-tal intressenter deltog på seminariet, varav flera från EU:s institutioner.

Satu Vehreävesä, direktör för regional utveckling i regionförbundet Pohjois-Savo och representant för NSPA-nätverket höll inledningsanförande. Hon framhöll de utmaningar som de norra områdena möter, men också de möjligheter och potential som finns i regionen i form av framstående universitet, konkurrenskraftiga industrierna och tillgångarna till råmaterial.

Seminariets moderator Fabian Zuleeg, chefsekonom på tankesmedjan EPC, poängterade vikten av transporter under ekonomisk kris och möjligheterna för transportsektorn att skapa sysselsättning  och långsiktig tillväxt.  - I tider av ekonomisk kris är det viktigt att överväga vilka investeringar som görs och hur de görs för att effektivisera de positiva effekterna på arbetstillfällen och tillväxt. Zuleeg uttryckte även en besvikelse för de minskade satsningarna på infrastruktur i budgetramen och poängterar att det ställer krav på ökade privata investeringar i infrastrukturprojekt.

På seminariet diskuterades bland annat hur finansieringen av transportvägar i de norra regionerna kan och bör implementeras. EU-kommissionen var representerad av Alain Baron, sektorsansvarig för internationella transportrelationer vid generaldirektoratet för transport (DG MOVE). Baron talade om vikten av att ta itu med de flaskhalsar som finns i systemet, både när det gäller faktisk transport, men också när det gäller administrativa hinder vid transport över gränser. Oddgeir Danielsen, vid sekretariatet för Northern Dimension Parternship on Transport and Logistics (NDPTL), följde upp och berättade om målsättningen att påskynda implementeringen av infrastrukturprojekt, avlägsna flaskhalsar och förbättra transportförbindelser.

Danielsen belyste även möjligheterna som finns med transportvägen via nordostpassagen, mellan Europa och Asien.

- EU och hela värden är intresserade av nordostpassagen, den i allra högsta grad kommer att påverka förutsättningarna gällande transport och handel i våra regioner. Passagen innebär 40 % kortare transportsträcka mellan kontinenterna.

Andra aktörer som Ryssland och Kina är intresserade av passagen eftersom det finns råvarutillgångar i Norra Europa.

- Frågan är inte när trafikeringen av nordostpassagen kommer att börja, den finns redan. Frågan är hur vi på bästa sätt använder passagen, för att inte låta möjligheten passera. Danielsen framförde även möjligheten att sammanlänka nordostpassagen till TEN-T via Tromsö i norra Norge.

Marcus Nordmeyer, transportråd på Sveriges ständiga representation vid EU, framförde Sveriges hållning till transportpolitiken i Östersjöregionen där Sverige välkomnar och försöker delta i existerande samarbetsorgan, såsom HELCOM, BEATA, NDPTL och Österjöstrategin. Sverige har välkomnat  Europeiska kommissionens ambitioner i förslagen till TEN-T och CEF att utveckla ett sammanhållet  transportnät för hela Europa. Nordmeyer  betonade att det är en stor framgång för Sverige att ha Botniska korridoren i TEN-T-nätet, och han lyfte fram andra viktiga inslag i TEN-T vilka uppskattas av Sverige såsom Sjömotorvägar (MoS)  och de gemensamma standarder för att uppnå driftskompatibilitet, men betonade samtidigt att förslagen måste ta hänsyn till olika faktorer för att anpassa standarder till de olika behoven som finns i medlemsstaterna, i motsats till den syn som delas av Europeiska kommissionen och Europaparlamentet om att hålla sig till strikta kriterier och ett harmoniserat angreppssätt. 

På  nationell nivå har den svenska regeringen redan vidtagit en rad åtgärder för att säkerställa effektiva transporter av råvaror i form av järnmalm och skogsprodukter och även annan trafik som utvecklas i regionen. För Övre Norrlands del omfattar  det investeringar i dubbelspår på delar av Malmbanan mellan Kiruna och norska gränsen samt ökad lastkapacitet av vägtransporter mellan Pajala och Svappavaara. Han  pekade på  isbrytning som en annan viktig infrastruktur och nämnde det  avtal som träffats mellan Sverige och Finland för utökat samarbete  på detta område. Vad gäller finansiering av infrastrukturinvesteringar i Sverige, täcks dessa av anslagen i statsbudgeten och det finns för närvarande inga planerade förändringar av politiken och vidare att det finns en osäkerhet i effektiviteten av PPP-lösningar för att finansiera  infrastrukturprojekt, avslutade  Nordmeyer.

Olav Grimsbo, Transportråd vid den norska EU-delegationen och Hannu Laurikainen, Transportråd vid Finlands ständiga representation vid EU deltog under seminariet för att framföra de båda ländernas inställning till transporpolitiken i norr. Grimsbo framförde att norska regeringen gör sina största strategiska satsningar i landets norra delar med ökad aktivitet utanför kusten inom gruvnäring och turism förstärks behovet av effektiva transporter och infrastuktur. Gimsbo framhåller att framgången av nationella satsningar är beroende av gränsöverskridande sammarbeten. Även Laurikainen talade om nationella satsningarna och berättade om Finlands planer som tar hänsyn till gruvindustrins transportbehov i norra Finland. Han poängterar även behovet av ett långsiktigt perspektiv som ger stabilitet i transportpolitiken även mellan riksdagsval.

Rysslands perspektiv på transportpolitiken framfördes av Julia Zvorykina, transportråd vid Ryska EU-delegationen. Ryssland har en stor transportsektor som motsvarar 7 % av BNP och som har vuxit under de senaste 10 åren. Sektorn står inför utmaningar då budgeten för transportsatsningar är begränsad samtidigt som stora landområden saknar större vägar och järnvägsanslutning. Ryssland utvecklar transportnätverket t.ex. genom delaktighet i flera NDPTL-projekt.

Paneldiskussionen leddes av Fabian Zuleeg där bland annat frågan om varför de norra regionerna behöver finansiering från EU och varför transporter är viktigt för regionen. Göran Bäckblom, vice president public affairs LKAB, framförde de främsta hindren mot företagets utveckling, transporter utgör den stora flaskhalsen. Problemen gäller både transport av malm på malmbanan men också möjligheter för personal att flyga in och ut ur regionen.

- Bättre förbindelser med flyg skapar också förutsättningar för ökad turism, som är en växande näring i regionen. Vi måste vidga perspektivet vad gäller infrastruktursatsningar, både geografiskt och till fler branscher. Europakartan ska inte sluta i norra Tyskland, investeringar krävs även i norr, det innefattar inte bara i råvaruindustrin, hela det framstående industriklustret och områden som turism, IKT och hamnar avslutade Bäckblom.

Alain Baron belyste att samarbete kan ge mervärde såsom att lösa administrativa flaskhalsar, då mindre byråkrati kan lösa problem i infrastrukturen, speciellt vid gränsövergångar.

Från Region Västerbotten var Mårten Edberg på plats och betonade vikten av att investeringar inte enbart fokuserar på att föra råvaror ut ur regionen, investeringar utvecklar även regionen.

- Det är inte bara en fråga om att transportera råvaror från norr till söder, det handlar om att skapa en hållbar regional tillväxt, sa Edberg.

Se talarnas presentationer

Alain Baron

Julia Zvorykina

Oddgeir Danielsen

Satu Vehreävesa

För mer information kontakta Mona Mansour

In English

/MM