Den 20 november var North Sweden European Office värd till ett "round-table" där representanter från Sverige, Finland, Norge och Ryssland, EU-kommissionen och EU:s utrikestjänst EEAS (European External Action Services) deltog. Under mötet presenterade representanter från EU-kommissionens generaldirektorat för havsfrågor med ansvar för EU:s arktiska samordning respektive generaldirektoratet för forskning och innovation samt utrikestjänsten EEAS och regionala aktörer i Arktis och Barents sina ståndpunkter.

Målet var att i anslutning till Barents Universitetsmötet, som hölls i Bryssel den 19-20 november av North Sweden för Länsstyrelsen Norrbotten i samverkan med Universitetet i Archangelsk, skapa en dialog för hur alla parter kan fortsätta att arbeta vidare med de gemensamma nämnare som finns av intresse för EU och aktörerna i Arktis och Barents. EU har en uttalad vilja och önskan att vara en del av och ta del av utvecklingen som sker i Arktis, bland annat manifesterat i så kallade Arktiska Dialoger, Arctic Peoples Dialogue, med bland annat ursprungsbefolkningarna i Arktis, där North Sweden medverkade vid ett sådant möte den 18 oktober.

EU aktivt för samordnad Arktisk policy
Efter en kort introduktion av moderator Mikael Janson, direktör på North Sweden, kunde Zuzanna Bieniuk, policy officer inom avdelningen Arktiskt samarbete i EEAS berätta om arbetet med en uppdaterad euro-arktisk policy. Bienuk tryckte på att " vi hoppas på att  universiteten genom sina bidrag till Arktis och Arktiska rådet visar på EU:s engagemang och vilja att bidra i de arktiska frågorna".

Franz Immler, scientific officer på DG Research & Innovation, lade stor vikt vid klimatförändringarna, hur de påverkar i Arktis och att det sker väldigt snabbt. Han anser att forskning spelar en stor roll för EU:s framtida policies för Arktis. EU:s roll är att koordinera det som sker för ökad effektivitet. "Vi jobbar med att få till stånd så mycket fungerande samarbeten som möjligt, men vi är beroende av medlemsländernas initiativ", sade Immler.

Diskussion utifrån Barents forskningsperspektiv
De närvarande universitetsrepresentanterna, för svensk del Peter Sköld från Arcum, Umeå Universitets Arktiska Forskningscent samt Lars Lövgren från institutionen för Kemi på Umeå universitet förstärkta av Lars Wikman för North Sweden, berättade därefter om sina synpunkter på universitetens roll i Arktis och gentemot EU.

Det diskuterades behovet av Arktis som ett eget forskningsområde och att ta med de Arktiska perspektiven i EU:s forskningsutlysningar samt hur de relativt små Universiteten i Barents tillsammans kan bli starka aktörer på EU:s forskningsarena genom att också erbjuda samarbete med andra ledande Arktiska forsningscentra i EU och på den globala arenan. Forskning är en väg till regional samverkan och att kunna skapa förändring även i lokalsamhället, inklusive för ursprungsbefolkningarna i de Arktiska områdena.

Samverkan och mervärde med Barents Arktiska dimension
Lyubov Zarubina, vice-rektor på Northern Arctic Federal University i Ryssland, betonade de ryska universitetens satsningar på internationella samarbeten. "Det finns stora förhoppningar på det kommande EU-Ryssland samarbetsåret för forskning 2014", sade hon men poängterar problemet med att Ryska universitet inte i Horisont 2020 kommer att kunna få medfinansiering från EU.

Från EU-kommissionen medverkade också Stijn Billiet, policy officer på DG Mare, med samordningsansvar för EU:s arktiska policy och som tidigare under dagen berättat mer ingående om EU:s arktiska arbete under Barentsuniversitetsmötet. Han pekade på att  "ni har både arktiska problem och en arktisk dimension och om ni håller den speciella dimensionen i åtanke kan ni hitta det som ger mervärdet för er forskning, för era regioner och för EU."

Läs mer om Barents Universities Meeting här

Mer om Arctic Peoples Dialogue kan ni läsa här 

/JL, MJ