EU-kommissionen lade fram den 25 september en handlingsplan för att främja användandet av digitala verktyg i skolan såsom digitala läroböcker, E-programvara för övningar och pedagogiska spel. Handlingsplanen kommer även att jobba med andra digitala utmaningar som i nuläget hindrar skolor och universitet från att erbjuda en utbildning av hög kvalitet med de digitala färdigheter som kommer att krävas i nio utav tio jobb år 2020.

Bakom initiativet står EU-kommissionärerna Androulla Vassiliou, ansvarig för utbildning, och Neelie Kroes, ansvarig för den digitala agendan, och de vill att initiativet ska fokusera på tre områden:

• Fler möjligheter till innovation för organisationer, lärare och studerande.
• Ökad användning av öppna resurser för lärande, så att allt material som produceras med offentliga medel är tillgängligt för alla.
• Bättre IT-infrastruktur och ökad tillgång till digitala resurser i skolor.

Dagens samhälle är väldigt uppkopplat och allt fler använder digital teknik i sin vardag, gammal som ung. Ett problem uppstår dock när barnen börjar i skolan och introduceras till ett system som inte alls återspeglar denna verklighet, då siffor visar att över 60 % av nioåringarna i EU går i skolor som fortfarande inte använder digitala verktyg.

Under de närmaste tio åren beräknas marknaden för e-lärande att öka femtonfalt till att stå för en tredjedel av hela utbildningsmarknaden. EU-kommissionen vill med sin handlingsplan förbereda för en sådan utveckling så att det kommer alla i EU till del. För att introducera initiativet så har EU-kommissionen lanserat en webplats kallad "Open Education Europa". Webplatsen ska möjliggöra för studerande, lärare och skolor att kostnadsfritt dela öppna resurser för lärande.

- Utbildningen måste knyta an till verkligheten, den kan inte försiggå i en parallell värld. Unga vill använda digital teknik på alla områden i livet och de behöver också digital kompetens för att få jobb. Alla skolor och universitet i EU, inte bara vissa av dem, måste spegla denna verklighet, säger EU-kommissionär Neelie Kroes.

Hur kommer detta att finansieras?
Initiativen som kommer att omfattas av handlingsplanen för öppen utbildning kommer att finansieras med stöd från EU:s nya program,  Erasmus+ för utbildning, ungdomar och idrott och det nya programmet Horizon 2020 för forskning och innovation. Ekonomiska medel kommer även att avsättas från EU:s strukturfonder och totalt kommer budgeten vara tiotals miljoner euro. Genom Erasmus+ kommer t.ex. utbildningsanstalter att kunna få stöd så att de kan anpassa sin verksamhet till den tekniska utvecklingen samt stödja och höja lärarnas kompetensutveckling genom öppna nätkurser. Alla lärresurser som tas fram med stöd av Erasmus+ kommer att vara tillgängliga kostnadsfritt med öppna licenser.

Så arbetar norra Sverige med fjärrundervisning
Många små skolor, framför allt i glesbygden, lever i dag under hotet om avveckling. Problemet är ett minskande elevantal och brist på behöriga lärare. Intresset av E-undervisning från glesbygden har funnits länge och har använts i Västerbotten och Norrbotten med t.ex. elever i Saxnäs som lär sig spanska över internet med hjälp av en videokonferensanläggning. Arvidsjaur kommun har varit med i ett EU-projekt om fjärrundervisning och i Pajala har kommunen erbjudit sina elever fjärrundervisning i alla ämnen och moderna språkval. Fler kommuner i Västerbotten och Norrbotten är intresserade av fjärrundervisning däribland Vindelns kommun och då framförallt till språkundervisningen för att kunna ha kvar byskolorna i kommunen.

För att läsa EU-kommissionens press release

European Voice nyhet

Region Västerbotten

Region Västerbottens digitala utbildningsansvar

Nyhet från DN om att byskolor kan räddas med fjärrlärare, april 2013

Västerbottens Kurirens nyhet, februari 2013

/Filip Ingelström