Måndagen den 15 oktober lämnade regeringen över sin infrastrukturproposition till Riksdagen. Infrastrukturpropositionen är regeringens uppskattning av vilka åtgärdsbehov som finns i svensk infrastruktur under perioden 2014-2025. Totalt omfattar regeringens ramverk för hela perioden 522 miljarder kronor.

Infrastrukturpropositionen har även en viss bäring för Norrbotten och Västerbotten och är givetvis ett viktigt nationellt dokument för de satsningar som har kopplingar till EU:s infrastrukturprioriteringar. Ett projekt som direkt lyfts fram av regeringen är en planerad förstärkning av vägen mellan Pajala och Svappavaara för att klara utökad trafik från gruvindustrin. En annan gruvrelaterad satsning som ingår är upprustningen av Malmbanan som i sin tur länkar till den Botniska korridoren.

Behovet av en utbyggnad av den gruvrelaterade infrastrukturen har tidigare belysts av Trafikverkets kapacitetsutredning där godstransporter till och från utlandet väntas öka kraftigt. Även EU-kommissionen tror att denna trafik kommer att öka väsentligt och arbetar med att öka kapaciteten i ett antal centrala transportstråk och noder som korsar gränser, en del av europeisk infrastruktur som har stora kapacitetsbrister. Utgångspunkten för trafikverkets analys är just det pågående arbetet med det transeuropeiska nätverket för transporter (TEN-T) som sammanställs av generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik.

Regeringen föreslår också att Sverige ska införa ett nationellt trafikledningssystem och signalsystem enligt den europeiska standarden ERTMS. Sedan tidigare är Botniabanan utrustad med ERTMS, vilket också Malmbanan kommer att få enligt regeringens förslag. Totalt beräknar regeringen kostnaden för uppgraderingen till 5 miljarder kronor för perioden 2010-2021.

Regeringen vill även att nyinvesteringarna i propositionen ska kunna medfinansieras i form av bidrag från kommuner, landsting och företag samt brukaravgifter och trängselskatt. Man ser också positivt på finansiering genom bidrag från EU. Däremot är regeringen inte lika positivt inställd till så kallad Offentlig-Privat samverkan (OPS), utan säger i infrastrukturpropositionen att den formen av infrastrukturfinansiering endast bör användas i undantagsfall.

Kontakta Mona Mansour om du vill veta mer om transportpolitik.

Läs hela propositionen här

/Johan Leymann och Mona Mansour