"De långa avstånden från norra Sverige till marknaden kräver goda och tillförlitliga kommunikationer. LKAB står för 90 % av järnmalmsproduktionen i EU och goda kommunikationer är en förutsättning för att LKAB ska behålla sin världsledande roll." 

Johnsson nämnde särskilt Northern Axis, en öst-västlig järnvägsförbindelse mellan Narvik och Transsibiriska järnvägen samt Botniska korridoren som förbinder Nordiska triangeln med Northern Axis, som viktiga länkar till strategiska intermodala noder som godsterminaler och hamnar. Johnsson fick även stöd av Leif Zetterberg, statssekreterare på Näringsdepartementet som i sitt anförande menade att Sveriges tillgångar av naturresurser måst prioriteras av resten av EU genom investeringar i transportsystemet. Han nämnde bl a konceptet med   "Green Corridors" och "Motorways of the sea"   Zetterberg pratade vidare om "blind spots" på TEN-T kartan och att man måste eftersträva ett sammanhängande Europeiskt nätverk.

EU Kommissionen arbetar med en ny Europeisk transportpolicy och har tagit fram en s.k. grönbok;   "Transeuropeiska transportnät (TEN-T), Bättre integrering av de transeuropeiska transportnäten för att främja den gemensamma transportpolitiken", som för närvarande genomgår  en konsultationsprocess.  Konferensen 9-10 mars är en del av processen men hade även som syfte att diskutera utmaningar och möjligheter för transportsektorn på lång sikt (20-40 år).

EU:s transportpolicy syftar till harmonisering och är en del av införlivandet av den inre marknaden. Många lyfte fram att det finns mycket kvar att göra för att inre marknaden skall fungera och fortsatt arbete med transportsystemen är av yttersta vikt för att EU ska behålla sin konkurrenskraft. Bl a belystes behovet av finansiering och av att diskutera detta inom ramen för den nya transportpolitiken. Den ekonomiska krisen berördes av de flesta talare men ansågs också vara en möjlighet om planerade investeringar fortgår så att Europa har bra position när världsekonomin tar fart . Det hördes från flera håll att lösningen inte är färre utan bättre transporter i framtiden och att ny teknologi för renare och mer hållbara transporter är nyckeln för att EU skall behålla sin position på världsmarknaden. Den framtida transportpolitiken måste koppla samman flera transportslag till ett i framtiden förbättrat intermodalt transnationellt transportsystem till gagn för Europas näringsliv och invånare. 

Slutligen kan konstateras att det rådde stor enighet om de stora utmaningarna för EU:s framtida transportpolitik;  klimatförändringen, införlivandet av inre marknaden, yttre förbindelser, söderut mot Afrika och österut mot Ryssland och Asien samt vikten av integrering med andra EU policies som miljö, säkerhet, konsumentskydd.

/Anna Utsi