Preliminär överenskommelse om EU-direktiv för markövervakning

Den 10 april meddelande ministerrådet och Europaparlamentet att de nått en preliminär överenskommelse om ett nytt direktiv som ska stärka övervakningen och skyddet av mark inom EU.

Direktivet syftar till att förbättra markens resiliens, minska riskerna med förorenade områden och begränsa markexploatering.  

– Det förslag som nu ligger är mycket förändrat till det bättre jämfört med EU-kommissionens ursprungliga förslag. Nu ligger makten i huvudsak hos medlemsländerna som bäst känner sina egna jordar och man undviker onödiga mätningar och dubbelarbete i hög grad, säger Gölin Carina Christiansen på North Sweden European Office. Hon och tillägger att hon anser att både parlamentet och rådet jobbat väl med lagförslaget och att fokus på att skydda mark i EU generellt är bra.  

Ministerrådet och Europaparlamentet har nått en preliminär överenskommelse om ett ramverk för markövervakning för att bättre övervaka och skydda marken, där målet är att göra marken mer motståndskraftig och minska riskerna med förorenade områden. Direktivet handlar också om att minska markexploatering, med fokus på att begränsa hur mycket mark som täcks med asfalt eller grävs bort.  

Den preliminära överenskommelsen, som grundas i EU-kommissionens förslag till ett direktiv om markövervakning som presenterades i juli 2023, står fast vid det eftersträvade målet att uppnå frisk mark senast 2050.  

Övervakning och skydd 

EU-kommissionen menar att för att myndigheter ska kunna ge lämpligt stöd för att hantera och förebygga markförstöring behöver markens tillstånd bedömas. Detta kommer att ske genom att varje medlemsland, med stöd av EU-kommissionen, övervakar och gör en bedömning av all mark inom sitt territorium.  

Ministerrådet och Europaparlamentet var eniga om vikten av att samtliga medlemsländer övervakar marken på ett jämförbart sätt. För att möjliggöra detta ska medlemsländerna fastställa provtagningspunkter för regelbundna provtagningar enligt en gemensam metod som gäller i hela EU. De har också tagit de första stegen för att börja övervaka miljögiftet PFAS och bekämpningsmedel. 

Den preliminära överenskommelsen står också fast vid konceptet om gemensamma markdeskriptorer, det vill säga de fysiska, kemiska och biologiska parametrarna för att beskriva markens tillstånd, som ursprungligen föreslagits av EU-kommissionen. Dessutom ska ett nytt system med olika klasser för markens hälsa införas. Dessa klasser bygger på två typer av värden: hållbara målvärden och operativa utlösande värden. Den förstnämnda typen av värden är inte tvingande, men visar hur EU vill att marken ska må på sikt. Den andra typen av värden ska fastställas på nationell nivå för varje markdeskriptor, och om markens värden understiger en viss gräns ska åtgärder sättas in för att förbättra tillståndet.  

Markexploatering 

Det nya direktivet innehåller också förslag på hur överdriven användning av mark kan begränsas. Dessa förslag fokuserar främst på avlägsnande av jord samt hårdgörning av mark som innebär förstörelse eller täckande av mark med ett ogenomträngligt material, exempelvis asfalt. Medlemsländerna ska ta hänsyn till dessa metoder för att minska markexploatering, samtidigt som deras nationella beslutskompetens respekteras, exempelvis när det kommer till planering av bostäder, gruvdrift, hållbart jordbruk och energiomställning.  

North Swedens arbete med direktivet om markövervakning 

Direktivet om markövervakning har väckt synpunkter från aktörer i norra Europa. Nätverken Europaforum Norra Sverige (EFNS) och Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) antog under 2023 positionsdokument där de uttrycker oro över EU-kommissionens ursprungliga förslag.  

De menar att det i Sverige redan finns välfungerande system för markövervakning, att den svenska markhälsan redan är god och att ett nytt parallellt system från EU-nivå inte är motiverat. De lyfter att en enhetlig modell för övervakning riskerar att bli missvisande när den ska tillämpas på vitt skilda marktyper som jordbruk, skogsbruk och förgiftade platser inom stora geografiskt skiftande områden.  

Vad händer härnäst? 

Överenskommelsen behöver bekräftas av båda institutionerna och därefter ska direktivet granskas och formellt antas.  

/Maria Janulf 

Läs pressmeddelandet från ministerrådet här

Läs EFNS position om markövervakning här

Läs NSPAs position om markövervakning här 

Läs mer om markdirektivet här

Foto: vecteezy.com

23 Apr 2025 Klimatpolitik

Klimatpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Carina Christiansen

Mer information