Regionerna i centrum för det nionde sammanhållningsforumet i EU

Den 11–12 april samlades företrädare från lokal, regional och nationell nivå i Bryssel för det stora nionde sammanhållningsforumet med tal och panelsamtal kring EU-kommissionens stora sammanhållningsrapport. Vart tredje år gör EU-kommissionen en sammanställning över läget i Europas regioner och hur EU:s regionalpolitik, den så kallade sammanhållningspolitiken, bidragit till utvecklingen. Detta var den nionde rapporten och med en extra nerv i diskussionerna kopplat till att EU-kommissionen förbereder nästa budget- och programperiod i diskussioner där mycket av nuvarande sammanhållningspolitik är ifrågasatt, samtidigt som rapporten ger underlag för mer nyanserade perspektiv. Den svenska delegationen på plats hade också ett eget program för egna samtal mellan regional och nationell nivå.

Forumet bjöd på många bra samtal under dagarna med olika aktörer. På bilden syns Janus Brandin, Regional Utvecklingsdirektör Norrbotten, Rickard Carstedt, Regionråd Västerbotten och sammankallande för Europaforum Norra Sverige inom sammanhållningspolitiken, Elisa Ferreira, ansvarig EU-kommissionär för EU:s regionalpolitik och reformer samt Elisabeth Backteman, Generaldirektör Tillväxtverket.

Regional samling med nationell dialog 

EU-kommissionens regionala direktorat, DG Regio, hade bjudit in företrädare från alla medlemsländer och från svensk sida deltog bland annat Elisabeth Backteman, Generaldirektör Tillväxtverket, Mattias Moberg, Landsbygds- och Infrastrukturdepartementet samt Sara Colliander, Sveriges Regionråd på den svenska representationen till EU. Från regionerna medverkade den så kallade ”8-gruppen” med en politisk företrädare per programområde för regionalfonderna, som är åtta stycken i Sverige, som samlats av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i ett pågående arbete att ta fram en gemensam position kring sammanhållningspolitiken och att föra diskussioner om EU:s regionalstöd, där också North Sweden medverkar från Brysselhorisont. Från norra Sverige medverkade Rickard Carstedt, regionråd Västerbotten, samt Janus Brandin, Regional Utvecklingsdirektör Norrbotten. De regionala kontoren i Bryssel bjöds också in och från North Sweden deltog direktören Mikael Janson under dagarna. 

Mikael Janson och kollegorna på Skåne EU Office samt Småland, Blekinge, Halland South Sweden, medverkade också i förmöten och diskussioner inför forumet för att sätta lite spelplanen för hur ”snacket går” i Bryssel och vad som kan tänkas komma upp under diskussionerna i forumet att bevaka, utöver möten med DG Regio, samt en dialog mellan de svenska företrädarna för att prata ihop sig och framförallt lyfta vikten av fortsatt bra dialog mellan regional och nationell nivå i dessa frågor när nu förslagen förbereds och under 2025 läggs fram på bordet i EU. Därtill gav Jorge Núñes Ferrer på det regionala nätverket för perifera och maritima regioner, CPMR, som är en stark aktör i EU i dessa frågor, deras analys av läget för sammanhållningspolitiken.  

Utrymme för diskussion på scen och i ”mellanrummen” 

Rickard Carstedt lyfte särskilt fram vikten av en regionalpolitik som fångar de regionala olikheterna för att ge växtkraft i alla delar av norra Sverige och EU som helhet. Vid sidan av de kända stora satsningarna i norra Sverige, som är positiva men också innebär stora utmaningar, så brottas stora delar i övrigt med samma utmaningar som tidigare att få stöd för att hantera. En gemensam ambition i diskussionerna var att stärka och förbättra dialogen från svensk sida kring EU:s regionalpolitik och hur den utformas för svensk del och vad Sverige samlat vill få ut av den i dialogen i EU, vilket från de församlade sågs som mycket positivt. Den nionde sammanhållningsrapporten behöver i sig kompletteras med mer djupgående kunskap om hur verkligheten verkligen ser ut regionalt och lokalt. 

Sammanhållningsforumet gav också utrymme för fortsatta dialoger mellan olika för norra Sverige viktiga aktörer i EU i tillskapandet av framtidens regionalstöd, som har stor betydelse för regionens utvecklingsförmåga. På scenen gavs tal och samtal med olika prominenta företrädare såsom ministrar, EU-kommissionärer, Europaparlamentariker, ordförandena för Europeiska Regionkommittén och Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén och forskare såsom ordföranden för den nyss presenterade rapporten från Högnivågruppen för sammanhållningspolitiken samt lokala företrädare, borgmästare, regionråd och regionpresidenter med flera. Från svensk sida medverkade Rachel de Basso, regionråd och ordförande i regionstyrelsen i Region Jönköping, i ett av seminariepassen. 

Förmöte och dialog mellan de svenska delegaterna till det nionde sammanhållningsforumet med företrädare från departement, Tillväxtverket, den svenska representationen till EU, regionpolitiker och tjänstepersoner samt regionala EU-kontor. Rickard Carstedt, Region Västerbotten, lyfter vikten av att uppmärksamma regionala olikheter och behovet av stöd för att hantera såväl samhällsomställning och industrietableringar som fortsatta utmaningar med gleshet och marknadsmisslyckande.

Bra underlag som dock behöver utvecklas för att fånga de verkliga behoven 

Det samlade budskapet var att den nionde sammanhållningsrapporten är ett bra underlag för kommande utformning av regionalpolitiken i EU, men att det finns utmaningar där EU:s stöd inte levererat fullt ut. Utmaningen, eller hotet som det också uttrycktes, är att EU måste satsa på så många nya områden kopplat till kriget i Ukraina inte minst, att det är frågan hur mycket som blir kvar för regionalpolitiken som idag står för en tredjedel av EU:s budgetmedel. Följdfrågan som återkommande lyftes var hur mycket av det som blir kvar som också verkligen blir regionalt och inte mer eller mindre centralstyrt utifrån hur EU:s stora krismekanismer ordnats och som av många lyfts fram som exempel på en annan ordning med mer direkt riktade stöd till olika EU-satsningar, snarare än regionalt utfördelade instrument.   

Överlag fanns dock en samsyn om att EU behöver ge stöd för utveckling runtom i hela EU och utifrån olika regionala behov i ett samspel med gemensamma strukturer för hanteringen av dess stöd mellan regional, nationell och EU-nivå och att det för verklig strukturomvandling behöver fokusera på långsiktig utveckling. Samtidigt tryckte många på vikten av flexibilitet i instrumenten som gör att de kan anpassas till olika kriser och snabba förändringsbehov samt en tydligare koppling till EU:s reformagenda som i sin tur idag bryts ned på nationella reformbehov i den så kallade Europeiska planeringsterminen och att regionalfonderna mer behöver kopplas till det för att leverera konkreta resultat för EU:s konkurrenskraft snarare än att kompensera för ojämlika villkor i olika geografier som varit sammanhållningspolitikens bärande elementa. Samtidigt lyftes landsbygdens förutsättningar fram på ett sätt som inte varit fallet tidigare år där det påpekades att det är på landsbygden mycket av den gröna omställningen sker och för att få acceptans för den måste också dessa geografier uppmärksammas. Vidare lyftes att också små städer utgör viktiga ekonomiska motorer i samverkan med omkringliggande glesbygd för utvecklingspotentialer i alla delar av unionen då Europa inte är megastädernas kontinent utan ett konglomerat av mindre och medelstora städer och omkringliggande bygder. Det är också där demografin och klimateffekterna först får som mest genomslag först om inte åtgärder sätts in. Det är budskap som norra Sverige förmedlat aktivt under åren gentemot EU:s aktörer och med stöd av också OECD, som nu tränger igenom. 

EU:s hjältar och nerven i debatten svävade över det hela 

En återkommande gestalt i diskussionerna var den nyligen avlidne och tidigare starke EU-kommissionsordföranden Jacques Delors under vars tid såväl den inre marknaden som sammanhållningspolitiken inrättades. Den senare för att bidra till att alla delar av EU skulle kunna medverka på den inre marknaden fullt ut genom att stärka alla delar av EU och i grunden skapa en sammanhållning och utjämna skillnader över hela EU på en konkurrensutsatt gemensam marknad. I det sammanhanget medverkade också Enrico Letta som haft olika roller i EU och Italien, bland annat som premiärminister, och som arbetat med en rapport om EU:s inre marknad som presenterades för ministerrådet den 17 april. Letta och många andra återkom till att EU är inne i en trippelomvandling att hantera; den gröna och digitala omställningen, utvidgningen med Ukraina i spetsen samt behovet av stärkt säkerhet mot omvärlden genom att säkra EU:s egen förmåga och konkurrenskraft. Det är teman som lär återkomma i debatten. Om säkerhetspolitik och försvar kommer att kosta så ville många tona ned priset för en utvidgning och lyfte istället exempel från utvidgningen 2004 när tio länder gick med i EU vilket innebar en utökad marknad som i högsta grad gynnade alla också ekonomiskt.  

Det nionde sammanhållningsforumet bjöd på en i många delar bred och relevant diskussion med extra nerv i att diskussionerna nu handlar om att konkret styra in framtidens regionalpolitik i någon riktning bland många krafter och motkrafter att samsas, men där alla är överens om att det denna gång blir märkbara förändringar där det tidigare i slutändan fortsatt på ungefär samma sätt som förr. I den meningen fanns dock ett större inslag av att lyfta de regionala perspektiven också från nationella medverkande i diskussioner som annars går mot en tydlig centraliseringsagenda. Det kan samtidigt sägas att de som i slutändan kommer att fälla avgörandena i ganska liten utsträckning var på plats, inklusive EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som lämnade ett videomeddelande om regionernas betydelse för att EU ska nå långsiktig framgång med sina stora globala åtaganden i en värld av kris och krig.   

Ansvarig EU-kommissionär, Elisa Ferreira, inleder nionde sammanhållningsforumet i Bryssel med uppmaningen till alla att regioner kan bidra och att EU:s sammanhållningspolitik har levererat resultat, där antalet medborgare och områden i fattigdom minskat från 25% i början av 2000-talet till 5% idag och det tydligt går att se att EU gjort skillnad. Noteras kan kartbilderna som visar att norra Sverige är i framkant, men behöver kompletteras med att regionen står kvar med utmaningar avseende gleshet, kompetensförsörjning, infrastruktur och mycket annat för att vara rättvisande.

/Mikael Janson 

Läs om och ta del av sammanhållningsforumet här 

Läs mer om nionde sammanhållningsrapporten här  

Läs analysen av Högnivågruppens rapport om sammahållningspolitiken här  

Läs om Generaldirektören för Tillväxtverkets möte med North Sweden här  

Läs om ansvarig EU Regionalkommissionär på besök i norra Sverige här 

Läs Enrico Lettas rapport om den inre marknaden här  

22 Apr 2024 Regionalpolitik

Regionalpolitik

North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som huvudparten av de totalt 900.000 invånarna är bosatta i städerna utmed Östersjökusten vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.

Kontaktperson: Mikael Janson

Mer information