EU:s nya skogsstrategi har sedan den presenterades i somras varit ett hett debattämne både i Sverige och på EU-nivå och det råder delade meningar om strategins betydelse för Sverige och svenskt skogsbruk. North Sweden, Region Västerbotten och Västerbottens regionala skogsprogram anordnade därför den 7 oktober ett digitalt event med syftet att ge en överblick över EU:s skogsstrategi och en möjlighet för norra Sveriges aktörer att diskutera strategins betydelse för såväl klimatet som biologisk mångfald och skogsnäringen i norra Sverige. Lotta Rönström, Senior Advisor på North Sweden och Lena Friborg, samhällsbyggnadsstrateg i Region Västerbotten modererade det digitala eventet. 

Skogsstrategin en del av EU:s gröna omställningsagenda 

EU:s skogsstrategi är en del av den europeiska gröna given och sätter upp riktlinjerna för hur skogsbruk bör bedrivas inom hela EU. Medverkande i webbinariet för att presentera och förtydliga denna skogsstrategi samt EU-kommissionen arbete med den var Annika Wappling Korzinek från EU-kommissionens representation i Sverige.  

Fokus i strategin ligger på klimat, skydd av värdefull natur och biologisk mångfald och den bygger dels på EU:s strategi för biologisk mångfald och dels på EU:s mål om att minska växthusgasutsläppen med 55 procent till 2030 och att vara klimatneutrala 2050. Några av punkterna från strategin som har varit mest omdebatterade kopplat till det svenska skogsbruket är bland annat följande förslag: 

• Kalavverkning ska användas med försiktighet och färre kalhyggen 

• Otillbörlig användning av olämpliga maskiner i skogsbruket bör undvikas 

• 3 miljarder nya träd ska planteras till 2030  

• Naturskog och urskog ska skyddas och bevaras 

• Skogens roll som kolsänka 

Skogsstyrelsen- Skogsstrategin i svensk kontext 

Gerben Janse och Björn Merkell som arbetar med Skogsstyrelsens internationella frågor medverkade för att sätta strategin i en svensk kontext. De lyfte båda fram att vissa punkter av strategin går i enlighet med svensk politik som exempelvis målet om att främja byggandet i trä. Björn poängterade dock att det är svårt att förutse i nuläget vad strategin kan betyda för Sverige och svenska skogsägare, då det än så länge finns många otydligheter i strategin och hur vissa använda uttryck kommer att definieras och tolkas. Exempelvis vad som kommer klassas som naturskog, kolsänka, vad olämpliga maskiner innebär och på vilket sätt ekoturism ska främjas. Dessutom är det oklart vad som konkret kommer att föreslås i det lagförslag om skoglig observation, rapportering och datainsamling som föreslås i strategin.

Paneldebatt: Tummen upp eller tummen ner till EU:s skogsstrategi? 

Paneldeltagarna fick börja diskussionen genom att kort deklarera om de ger tummen upp eller tummen ner till strategin. De fick därefter möjlighet att vidareutveckla, försvara och diskutera sina ställningstaganden och möjlighet att lyfta fram vad de anser viktigt för svensk skogspolitik. Nedan följer en sammanställning av deltagarnas inställning och citat:  

Nils-Olov Lindfors, Regionråd i Region Norrbotten, något av ett mellanläge:

- Vi måste ta hänsyn till andra som nyttjar skogar, vi måste inkludera Sapmi. Vi kan inte bara ta utan vi måste även ge. Men biologisk mångfald och ökad produktivitet behöver inte vara ett motsatsförhållande.  

Han menar även att om Sverige ska vara i framkant när det kommer till grön omställning så är skogen otroligt viktig. Man måste fokusera på tillväxt och inte på förråd. Uttaget av skog bör ligga nära den ökande tillväxten.  

- Just nu sitter vi på en gren som vi saktar sågar av, konstaterade Nils-Olov. 

Malin Sahlin, sakkunnig skog, Naturskyddsföreningen, gav tummen upp till det helhetsgrepp som skogsstrategin tar om skogen och biologisk mångfald: 

- Förändringar inom skogsbruket är helt nödvändigt, inte minst med tanke på den motståndskraft som skogen behöver ha och för att bli hållbart. Det behövs en större variation av skogsbruk, större hänsyn till biologiska mångfalden, renskötsel och sociala värden, underströk Malin Sahlin.  

Jan Rannerud, ordförande i rennäringsnämnden, Sametinget,  något av ett mellanläge:  

 - Vi är i behov av levande skogsbruk men jag är kritisk till ett överutnyttjande av skogen. Vi vinner inte så mycket på att ta bort gamla skogar, men vi som brukar marken förlorar mycket, sa Jan Rannerud. 

Peter Holmgren, rådgivare till skogsnäringen i klimat- och hållbarhetsfrågor: Tydlig tumme ner som menade att skogsstrategin är ett direkt övertramp eftersom skogspolitik ska vara upp till medlemsländerna själva. Det behöver inte finnas någon motsättning mellan biologisk mångfald och ett aktivt skogsbruk:  

- Både biologisk mångfald och klimat är naturligtvis viktiga men man kan inte ta för givet att de drar åt samma håll hela tiden. Man måste analysera över en längre tidsperiod. Strategin tar inte heller hänsyn till de olika förutsättningarna som varje land har, och det saknas till stor del förståelse för de komplexa och välutbyggda system vi har i Sverige i dag, betonade Peter Holmgren.  

Skogspolitik en nationell fråga eller EU-kompetens? 

En het diskussion under webbinarets gång var om skogspolitik är en nationell kompetens eller en EU-kompetens, något som också kan sägas spegla hur debatten har sett ut i svensk media. Skogsstyrelsen menar att det är en ganska detaljerad styrning från EU:s sida, och ställer sig frågan om det finns ett visst befogenhetsintrång här, och Peter menade att det var ett tydligt övertramp. Annika argumenterade dock för att skog ingår i natur-och miljöskydd och att det är en gemensam EU-kompetens, det finns därför även en rättslig grund för strategin. Nils-Olov poängterade att Sverige måste ta till sig att skogspolitiken numera inte bara är en nationell fråga: 

- EU styr vare sig vi vill eller inte, och vi måste lära oss att agera och påverka.  

Gör din röst hörd i EU! 

Ytterligare något som kommit upp mycket i debatten i Sverige är den rapport som EU-kommissionen använt som underlag till sin strategi, en artikel publicerad i Nature, som nu blivit utpekad från flera håll innehålla felaktiga data. På frågan om hur kommissionen ställer sig till denna kontrovers skiftar Annika fokuset till Sveriges bristande uppvisande av svensk forskning som visar motsatsen. Hon menar att svenskar måste bli bättre på att presentera sin forskning och bevisa varför Sverige är bäst på skogsbruk, och att det är för lite svenskt engagemang som syns på EU-arenan: 

- Gå ut och visa att skogen är Sveriges Mercedes, gör era röster hörda!  

Även Skogsstyrelsen menar att det är viktigt att fler svenska röster hörs i Bryssel:  

- Om ni har starka synpunkter, ta tillfället att reagera, och ta tillvara på de öppna samråden!  

North Sweden fyller på genom att tipsa om att det är ett gäng öppna samråd kopplat till Fit for 55 just nu! Läs mer om dem här.  

Nästa steg för skogsstrategin 

• Den 5 oktober hölls ett skogsministermöte i Wien där det utformades ett gemensamt utlåtande från Sverige, Finland, Tyskland, Österrike, Frankrike och Slovakien.  

• Skogsstyrelsen är delaktiga i en arbetsgrupp med andra skogsintressenter och medlemsstater som är i process för att enas om en definition på naturskog, och hoppas på att den är presenteras innan årsskiftet.  

• Europaparlamentet väntas anta ett yttrande på strategin i oktober.  

• Rådslutsatser förväntas komma den 15 november.  

North Swedens arbete kring skogsfrågorna 

North Sweden har genom åren tagit fram ett flertal positionspapper kring hållbart skogsbruk och skogens klimatnytta inom ramen för nätverket Europaforum Norra Sverige (EFNS) för att spela in i EU-kommissionens olika processer i framtagande av ny lagstiftning som kopplar till skog.  

Hitta EFNS positioner här.

Läs om North Sweden och skogsstrategin här.

Hitta skogsstyrelsens presentation från webbinariet här och EU-kommissionens här

Läs hela EU:s skogsstrategi här.

Läs det ministrarnas gemensamma utlåtandet här.  

Läs Regeringens fakta-pm här. 

Läs Europaparlamentets rapport här. 

Läs rådsslutsatser här. 

/Maria Boström